6 av 10 aktieägare är män: ”Vi måste prata mer om börsen vid middagsbordet”

Minska lönegapet och satsa på utbildning om aktier redan i grundskolan. Det är några av förslagen som Omni Ekonomis experter lyfter fram för att göra aktiesparandet mer jämställt.

– Att äga aktier handlar inte bara om att få avkastning på kapital, utan innebär makt att påverka, säger Susanne Tillqvist, grundare av WizWomen.

Sverige har omkring 1,9 miljoner privata aktieägare. Förra året var närmare sex av tio aktieägare män, enligt Euroclears rapport, en fördelning som har varit i det närmaste oförändrad de senaste tio åren. Män äger fortsatt runt två tredjedelar av marknadsvärdet.

Hur ser du på att fler män än kvinnor äger aktier?

”Att kvinnor äger mindre leder också till att kvinnor får mindre makt och inflytande. Som aktieägare kan du vara med och påverka företags utveckling och driva frågor som du tycker är viktiga.

På Allbright får vi till exempel ofta mejl från kvinnor som flyttar sina sparpengar från ojämställda bolag till jämställda bolag. Ett konkret sätt att pressa på för förändring samtidigt som det kan bli klirr i den egna kassan.”

”Jag hoppas se klyftan krympa under min livstid, för börsen kommer generera god avkastning på sikt. Inte för att aktieägande eller fondägande är viktigt i sig, men för att det har potential att ge en mer flexibel ekonomisk situation.

Om fler kvinnor förstår möjligheten som de har på börsen, med ränta-på-ränta-effekten och sparande över tid, kommer vi se andra ojämställda siffror förändras också. Ett jämställt ägande gör att fler kvinnor tar fler möjligheter överlag.”

”Aktieinnehav ger en möjlighet att påverka och bestämma vilka strategiska frågor som bolaget ska fokusera på, så med fler kvinnor som äger aktier får vi ett bredare perspektiv. Att äga aktier handlar inte bara om att få avkastning på kapital, utan innebär makt att påverka.

Jag ser det som en stor samhällsekonomisk vinst med en bättre könsfördelning när det gäller ägande i Sverige. Min bild är att kvinnor ofta har en längre horisont när det gäller sina beslut, och hellre fokuserar på långsiktig tillväxt än kortsiktig avkastning.”

”Det är problematiskt att män står för det största ägandet i Sverige, även utöver aktier. Pengar är makt och klyftor i ägande leder till ett ojämställt samhälle.

Kvinnor är bra på att spara, men eftersom de inte i lika stor utsträckning som män investerar sina sparpengar missar de avkastning på lång sikt.”

Vad kan det ojämställda investerandet bero på, tror du?

”Det beror bland annat på att kvinnor tjänar mindre och lägger mer tid på det obetalda hushållsarbetet. Männen har därmed mer pengar och tid och bättre förutsättningar att spara.

Traditionellt sett har männen varit ansvariga för ekonomi, vilket har lett till en stark norm som gör att det finns förväntningar på att män också ska vara mer intresserade för sparande och kapital. Det kan ta sig i uttryck i att fäder pratar sparande med sina söner men inte sina döttrar, eller att killar startar aktieklubbar enbart med andra killar.”

”För någon beror det på en lägre riskbenägenhet, för någon annan bristande kunskap eller lågt självförtroende inom ekonomi. Att vi inte pratar så mycket om vårt egna ekonomiska beteende med varandra är ytterligare en bidragande orsak.

Historiens vingslag spelar också in, med en ränta-på-ränta-effekt som gett avkastning över många, många år där kvinnor inte haft samma juridiska rättigheter eller möjligheter.”

”Det handlar om komplexa frågor som fördomar, traditioner och normer. Traditionellt sett var mannen hushållets ’överhuvud’ som köpte huset, bilen och ansvarade för ekonomin, till exempel att köpa aktier.

Visst har vi i Sverige kommit väldigt långt, men kvinnor fick rösträtt för ’bara’ drygt hundra år sedan. Det tar lång tid att ändra normer och könsroller. Ett litet exempel: Jag tittade på bilar häromdagen och försäljaren började direkt prata med min man, även om bilen var tänkt till mig.”

”Jag tror att det är samhällsstrukturer som ligger kvar, där investeringar har setts som något manligt. Detta i kombination med att media och reklam oftast riktar sig till män, gör att det inte känns lika naturligt för kvinnor att investera, eller ens överväga möjligheten.”

Hur skulle jämställdheten i sparandet kunna öka?

”Bankerna behöver se över hur de uppfattas av kvinnor och se till att information och rådgivning möter kvinnornas behov. Och mer undervisning om långsiktigt sparande i skolan skulle sannolikt även stimulera intresset.

Men i grund och botten behöver samhället komma till bukt med löneskillnaderna mellan könen, det är en förutsättning för ekonomisk jämställdhet.”

”Tjejer behöver spara mer och förstå att det inte är en kostnad som dras varje månad, utan att det är ett månatligt steg närmare en målsättning eller en dröm – börja med drömmen.

Jag tror även vi måste prata mer om börsen, ekonomi och företagande vid middagsbordet, både i familjen men även på middagar med vänner.

En myt som jag vill slå omkull är att tjejer inte har tillräckligt med pengar att investera. Tjejer spenderar mer via köp online, detta enligt Klarnas senaste rapporter. Tänk mer konkret vad en investering innebär: väljer du en H&M-tröja eller en aktie?

Slutligen anser jag att grund- och gymnasieskolan måste ta ett större ansvar att folkbilda i sparande, företagande och börs.”

”Ökad kunskap och ökad förståelse. Fler kvinnor behöver lära sig hur aktiemarknaden fungerar och gärna i forum riktade till enbart kvinnor. Här kan finansiella institut göra riktade insatser.

Ett jättebra exempel är Börshajen som startades av Andra Farhad. Hennes inställning att vilja krossa fördomar, göra kapitalmarknaden tillgänglig för alla och få fler att skaffa sig ett ’fuck off’-kapital är lysande. Praktiskt och pedagogiskt.

Om ett företag verkligen, på riktigt, är intresserad av att ha fler kvinnor som ägare kan de göra riktade insatser om fördelen med ägande i just deras bolag. Kanske bolag som SEB, Volvo och ABB skulle kunna ha finansdagar riktade till enbart kvinnor?”

”Jag tror på kvinnliga förebilder som pratar öppet om att de investerar samt en förändring i hur vi alla, inklusive media, ser på en traditionell investerare. Det behöver inte alltid vara en man i kostym. Vi behöver se hela spektrat av investerare – och därmed lära oss att investerande är för alla.”