Det finns många risker med förslaget om ett upphandlat fondtorg, som lyfts fram i den stora utredningen om premiepensionssystemets omgörning. Det skriver Öhman Fonders vd Jamal Abida Norling i en gästkrönika för Omni Ekonomi. Han pekar bland annat på mer passiv förvaltning och mindre kapital.

Härom veckan gick utredningen om den nya premiepensionen ut på bred remiss. Det är drygt 800 sidor text som landar i att premiepensionen ska göras om till ett statligt upphandlat fondtorg, där förvalet (icke-valet) ska vara utgångspunkten. Bara de riktigt engagerade ska göra ett aktivt val.

Den viktigaste frågan kring utredningen som nu presenterats är: vad, exakt, kommer att bli bättre eller leda till högre måluppfyllelse med allt det arbete som väntar staten och oss i fondbranschen?

Enkelt sammanfattat är målen som utredningen sätter upp: ökat konsumentskydd, en valarkitektur där förvalet är utgångspunkt och bibehållen valfrihet för dem som kan och vill välja. De målen är i huvudsak uppnådda med den storstädning som redan ägt rum på fondtorget.

Det som kallats “steg 1” i omstöpningen av premiepensionen har kraftigt reducerat antalet fondbolag och fonder på torget, men det finns fortfarande en reell valfrihet.

Pensionsmyndigheten har redan flyttat ner fondvalet utom synhåll på sajten och folkbildningen om fondval har sedan länge upphört – med effekten att väldigt få gör aktiva val idag. Förvalet, i regi av AP7, samlar därmed merparten av alla nytillkomna pensionssparare.

Vi saknar dessutom en gedigen konsekvensanalys som adderar perspektivet: vad riskerar pensionsspararna, staten och kapitalmarknaderna att förlora på en feltänkt reformering av premiepensionen?

Om staten genomför en upphandling av ett begränsat fondtorg kommer stora volymer kapital att flyttas ut ur dagens fondflora.

• Vad händer med den riskkapitalförsörjning till små- och medelstora bolag som idag ligger i fondtorgets småbolagsfonder?

• Hur påverkas hållbarhetsarbetet om ett stort antal aktivt förvaltade Sverigefonder och branschfonder plötsligt försvinner och ersätts av globala indexfonder?

• Vilken inverkan får ett utflöde av kapital och därmed ägande från Sverigefonder på ägarstyrningen i svenska bolag?

En direkt konsekvens av ett upphandlat fondtorg är färre fonder och ett större inslag av passiv förvaltning. Detta innebär också färre långsiktiga och ansvarsfulla ägare, den typ av ägare som behövs för att accelerera bolagens långsiktiga hållbarhetsarbete.

Vi ser också en risk för att det i förlängningen blir mindre kapital som är med och finansierar svenska bolags expansion och innovation och det är därmed sannolikt att innovationskraften på sikt urholkas. Jag är därför inte alls övertygad om att ett statligt upphandlat fondtorg kommer att innebära en högre kvalitet än det fondtorg som nu vuxit fram efter ”steg 1”.

Statlig upphandling och färre fonder innebär tvärtom nya risker. Vid misskötsel på fondtorget blir konsekvensen större med färre fonder eftersom kapitalkoncentrationen blir högre. Med ett upphandlat fondtorg tar staten över ansvaret för fondurvalet utan att konsumentskyddet ökar. Det enda rimliga är att nu låta ”steg 1” verka under några år och sedan utvärdera leverans till sparare och pensionssystem.

Bakgrund | Jamal Abida Norling
• Vd för Öhman Fonder.
• Har 20 års erfarenhet av kapitalförvaltning. Har bland annat arbetat på Aberdeen Asset Management, Första AP-Fonden och DNB.
• Kommer att skriva om börs och marknad varannan onsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.