I runda slängar förlorar världen motsvarande mer än tre årliga svenska BNP per månad, skriver Anders Nordberg, senior ekonom på Länsförsäkringar, i en gästkrönika i Omni Ekonomi. Nu behöver allt göras för underlätta för att ekonomin att ta sig upp ur spillrorna, menar han.

Orkanen Corona har dragit in över oss. Det är ingen storm där man håller i sig och sen är det över. Den här krisen trasar sönder hushåll, företag och kanske till och med svaga stater. När den är över kommer de globala skadorna vara oerhörda. Hundratusentals människor kommer sannolikt att dö och kanske 100-tals miljoner människor kommer att bli av med sina jobb. Många företag, både nystartade och generationsbyggen kommer inte att överleva coronakraschen.

I många länder är dessutom befolkningens dagsinkomster livsnödvändiga och en nedstängning tvingar nu många att fly städerna, vilket kan öka smittspridningen ytterligare. Det belyser vilka oerhört svåra avvägningar denna kris tvingar fram.
Världen kommer inte inom överskådlig tid att återvända till det läge den befann sig i för bara några månader sedan.

Gensvaret från den ekonomiska politiken har globalt sett varit både större och kommit snabbare än under tidigare ekonomiska kriser. Det är sannolikt ett av huvudskälen till att de finansiella marknaderna har fungerat så pass bra och att priserna i viss mån stabiliserats, även om risker kvarstår. Stimulanserna är helt rätt, men sannolikt kommer mer att behövas.

Vi får nu mer och mer information om hur läget i ekonomin ser ut, och här har optimisten än så länge inget att hämta. I både Sverige och i USA är arbetsmarknaden i något som bara kan karaktäriseras som fritt fall. Antalet varslade i Sverige under mars (fram till den 27/3) är nästan dubbelt så många som kom in under någon månad under både 90-talskrisen och under finanskrisen. Och då ska vi komma ihåg att varken timanställda eller anställda vid företag som har färre än fem anställda varslas men blir likväl arbetslösa. I USA har cirka 10 miljoner amerikaner förlorat jobbet de senaste två veckorna. Den siffran kan också vara kraftigt underskattad eftersom det funnits svårigheter att registrera arbetslöshet. Innan var rekordet för samma tidsspann från 1982 på 1,4 miljoner.
OECD har beräknat att många ekonomier drabbas av en ekonomisk nedgång på 25 procent under de omfattande skyddsåtgärder som nu genomförs världen över. Det innebär att vi runda slängar förlorar två till tre procentenheter av BNP varje månad som det nuvarande tillståndet fortsätter.

För en värld som är nedstängd skulle det innebära ett bortfall på 1700 miljarder dollar, eller mer än tre årliga svenska BNP. Varje månad.

Och det är tyvärr där som vi även finner den största risken framöver. Hur stort det totala fallet blir kommer nämligen att påverka hur återhämtningen kommer se ut. När fler hinner bli av med jobbet och när fler konkurser sker desto längre tid kommer det ta för världen att återhämta sig. Och just nu ser tappet ut att bli så stort att vi får leva med konsekvenserna under många år framöver.
När krishanteringen är över och återhämtningen inletts kommer vi förhoppningsvis få se nya innovativa grepp som kan påskynda utvecklingen. Det finns skäl att redan nu fundera över vilka strukturreformer som behövs för att företagare ska våga satsa och anställa igen. Det kan handla om mer flexibel arbetsrätt, förenklad reglering och bättre trygghetssystem. På arbetsmarknaden behövs starka incitament att ta nya jobb, oavsett om de är högre eller lägre betalda än tidigare. Allt vi kan göra för att underlätta för både hushåll och företag att köpa, sälja och producera varor och tjänster kommer i sin tur att underlätta vår väg tillbaka upp genom spillrorna.

Bakgrund | Anders Nordberg
• Senior ekonom på Länsförsäkringar.
• Makroekonom som jobbat på Länsförsäkringar i över sex år. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken och forskarutbildning från Uppsala universitet.
• Skriver om allt från global och svensk ekonomi till räntor och bomarknad och hur dessa påverkar de finansiella marknaderna. Hans texter publiceras varannan lördag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.