”Att den underliggande inflationen fortsätter att öka.”
”Börjar brådska att få inflationen under kontroll”
Inflationen borde ha vänt neråt vid det här laget men stiger envist. Nya KPI-kallduschen ökar sannolikheten för att Riksbanken trappar upp kampen med en trippelhöjning vid räntebeskedet i april, säger experter till Omni Ekonomi.
– Dagens siffra kommer att orsaka oro hos Riksbanken. Vi räknar med att de kommer att höja styrräntan med minst 0,5 procentenheter, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Fredrik Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, varnar för stök på arbetsmarknaden om inte trenden vänder neråt senast under andra halvåret.
– Riksbanken har alltså inte lång tid på sig för att få inflationen under kontroll, säger han.
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman fyller i:
– I längden fungerar det inte med så här stora reallönetapp för hushåll och risken ökar att inflationen biter sig fast.
Inflationen växlade upp igen i februari. Vad är mest oroande?
”Både den höga siffran och bredden i inflationen är mycket oroande.”
”För det första att den underliggande inflation fortsätter att öka. En rad olika omständigheter – både inhemska och internationella – talar för att inflationen borde ha vänt ned. Dessutom är det oroande att inflationen fortfarande är så bred, det vill säga att så många olika kategorier fortsätter att öka i så snabb takt.”
”Inflationssiffrorna bekräftade att inflationen inte enbart beror på stigande energipriser så som det ofta har framstått i den allmänna debatten. Priserna stiger på bredfront och beror till stor del på den mycket expansiva penningpolitik som centralbankerna bedrev under pandemin.
Räntorna kommer behöva stiga ytterligare och förbli höga under en relativt lång tid. Som vi har sett i Storbritannien och USA är högre räntor inte utan finansiella risker. Centralbankerna har dock inget alternativ utan måste bekämpa inflationen. Lärdomen från historien är att det blir värre om inflationen biter sig fast.”
”Trots stora minskningar i energipriser så fortsätter prisökningarna på matvaror att skena. Matpriserna slår just nu hårdast mot våra medlemmars hushållsekonomi. Därtill bidrar ökade räntekostnader starkt till KPI-utvecklingen på månadsbasis.
Vi har i våra prognoser förväntat oss att inflationen ska toppa i februari. Den inflation vi nu ser är i allt väsentligt i linje med vad vi förväntat oss.”
”Det mest oroande är att vi ser en bredbaserad acceleration de senaste tre månaderna. I januari visade den ’vanliga’ 12-månadersinflationen en ökningstakt på 9,3 procent. Men en säsongsrensad motsvarighet baserad på de tre senaste månaderna visar en ny rekordnotering på 10,4 procent. Och det är inte bara matpriser som stiger utan även kläder, möbler- och hushållsvaror, hotell- och restaurang, transporter med mera. Och det är högst osäkert om vi sett toppen på kärninflationen. Det är rätt hög risk att kärninflationen blir lika hög nästa månad.”
Ser du några ljusglimtar i inflationsstatistiken?
”Inte den här månaden i Sverige. Inflationen i USA har fallit lite grann. Och förra månadens svenska inflationssiffra var ju ett trendbrott så man kan hoppas att marssiffran också pekar neråt.”
”Nej, tyvärr inte.”
”Egentligen inte. Det här är rakt igenom en kalldusch för både svenska hushåll och Riksbanken.”
”Inte många.”
”Trots att elpriserna fortsatt är ungefär dubbelt så höga som normalt innan krisen har de ändå fallit tillbaka snabbare än väntat och det är positivt. Lägre energipriser är en viktig förutsättning för att övriga priser ska kunna stabilisera sig.”
”Den månadsvisa KI-barometern visar att prishöjningsplanerna i industrin har klingat av vad gäller hemmamarknaden för konsumtionsvaror, i synnerhet verkar planerna för varaktiga varor i det närmaste normaliserad. Man ser också att prisplanerna faller på hemmamarknaden för mat, elektronik, möbler, transporter, charter etc men de är trots detta sammantaget alltför höga i detaljhandel och privat tjänstesektor. Jag kommer att hålla ett vakande öga på dessa indikatorer eftersom de verkar ha en hyfsat ledande info om konsumentpriserna. Så, ja, det finns ljusglimtar. Men det dröjer ett par månader innan det syns i KPI.”
Hur länge klarar ekonomin av så här hög inflation utan att skadas på längre sikt?
”Det beror på vad man menar. Inflationen påverkar antagligen inte den långsiktiga tillväxten förrän den har hållit i sig i ett antal år, säg fem till tio. Å andra sidan har vi tydliga skadeverkningar redan nu, med fallande reallöner, ökad ojämlikhet och förmögenhetsomfördelning.”
”Inflationen måste komma ner tydligt i år. I längden fungerar det inte med så här stora reallönetapp för hushåll och risken ökar att inflationen biter sig fast. Kostnaderna att bekämpa den blir då väldigt hög.”
”Ju mer inflationen stiger och ju längre det pågår, desto mer påverkas ekonomin. I första hand genom att hushållen tvingas dra ned på konsumtionen. I förlängningen riskerar det även påverka lönebildningen, men där är vi inte ännu.”
”Inflationen måste börja sjunka tillbaka under andra halvan av 2023. Annars kommer det bli stökigt på arbetsmarknaden nästa år. Riksbanken har alltså inte lång tid på sig för att få inflationen under kontroll.”
”Det är en svår fråga. För att kunna ge ett bra svar behöver man detaljerad kunskap om både storlek och fördelning av tillgångar och skulder i befolkningen och det är dessvärre inget som vi LO-ekonomer har i dagsläget. Men Riksbanken sitter på mycket av dessa data och borde rimligen redovisa sådana analyser som grund för sin realekonomiska avvägning. Sedan beror svaret också på hur den samlade ekonomiska politiken, både centralbank och regering, hanterar situationen. Till exempel hur stödet till de hårdast drabbade hushåll ser ut.”
”Jag är redan förvånad över hur lite hushållens spenderande påverkats. Konsumtionsindikatorn för januari visar att det egentligen bara är detaljhandeln för möbler – och hushållsvaror som inte lyckats kompensera tappet i försäljningsvolymen med höjda priser. Det är anmärkningsvärt och antyder att Riksbanken måste skruva åt tumskruvarna ännu hårdare. Vid nån tidpunkt kommer strået som knäcker kamelens rygg.”
Hur tror du att dagens siffra tas emot av Riksbanken, som räknat med betydligt lägre utfall?
”De sitter i en mycket svår sits med sårbarheter i det finansiella systemet när olika aktörer, inklusive Riksbanken, har stora innehav av statspapper som faller i värde när räntan stiger. Min gissning är att de prioriterar sitt formella ansvarsområde inflationen och fortsätter att höja räntan tills de har fått bukt med den.”
”De är säkerligen mycket oroade. I ena vågskålen ligger den alltför höga inflationen och i andra den finansiella oron efter bankproblemen i USA. Med den här höga inflationssiffran räknar jag med att Riksbanken kommer höja räntan med 0,75 procentenheter i april, vilket är detsamma som vi sagt innan detta utfall.”
”Dagens siffra kommer att orsaka oro hos Riksbanken. Vi räknar med att de kommer att höja styrräntan med minst 0,5 procentenheter i april, och jag skulle inte bli överraskad om de till och med levererar en trippelhöjning. Vi kommer också, med stor sannolikhet, att se revideringar på räntebanan. Utfallet i dag talar för högre räntor. Utöver detta har vi ju jokern i leken som är den amerikanska bankkrisen, men utifrån hur den ser ut i dag så tror vi att Riksbanken fäster begränsad vikt vid det än så länge.”
”Dagens inflationssiffror är inte de minsta förvånande. Riksbanken, likt andra centralbanker, ökade penningmängden med 30 procent under pandemin. Att det skulle bli hög inflation förr eller senare var väntat. Med fortsatt hög inflation blir det fler räntehöjningar. Här är det viktigt att komma ihåg att Riksbankens ränta på 3 procent är en fortsatt låg ränta. En ’normal’ styrränta i en låginflationsmiljö ligger på runt 4 procent.”
”Jag tror dessvärre att det blir fortsatta höjningar, i värsta fall ännu mer än vad Riksbanken hittills aviserat. I stället borde vi se stopp för räntehöjningar. Inget tyder på en risk för pris-lönespiral och de realekonomiska konsekvenserna blir mycket större än räntans effekt på själva inflationen. Svenska hushållen är högt skuldsatta och därför extra känsliga. Dessutom har vi ännu inte sett den fulla effekten av tidigare höjningar. De senaste dagarnas tecken på ökad finansiell stress ökar riskerna med fortsatta räntehöjningar ytterligare.”
”Direktionen kommer att känna sig rejält stressade såklart. Inte bara var kärninflationen 1,3 procentenhet högre än Riksbankens prognos, om kärninflationen ligger kvar på 9.3 procent i mars så innebär det en avvikelse med 1.8 procentenheter mot Riksbankens prognos, det vill säga avvikelsen ökar.
Vi bedömer att Riksbanken efter dagens oväntat höga utfall höjer styrräntan med 75 punkter i april och följer upp detta med ytterligare 50 punkter i slutet av juni. [...] Bolåneräntorna liksom företagens räntor kommer att stiga rejält förstås. Och det kommer i sin tur antagligen öka på inflationsimpulsen via höjda hyror, bostadsrättsavgifter och lokalhyror för affärsinnehavare och hotell/restauranger. Sen ska man ju komma ihåg att allt hela detta resonemang kan vara överspelat om vi har en internationell bankkris under uppsegling. Marknaderna är ju uppenbarligen extremt oroade för att detta är på gång.”
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen