Börsen tar glädjeskutt men yran kan bli kort

Aktiemarknaden reagerar som väntat när det blir vapenvila i en konflikt som riskerar att sänka den globala konjunkturen, skicka upp inflationen och med det räntorna.

Samtidigt är det en skör respit. Exakt vad som gäller mellan parterna har ännu ingen sett några papper på, utan det är utspel från Donald Trump och den iranska regimen som marknaden har att förhålla sig till. Patrick Thomenius, analytiker på IG Markets, sällar sig till tvivlarna.

”Iran hävdar att USA gått med på deras 10-punkter men det tvivlar jag starkt på”, skriver han i ett morgonbrev och konstaterar att det fortfarande flyger missiler mellan Israel och Iran.

Men som informationen står och går just nu är nattens besked positiva nyheter, menar Thomenius. Matt Simpson, analytiker på Stone X, är inne på samma spår.

– Marknaden kan oroa sig för komplexiteten senare. För stunden har de fått grönt ljus för ett rally, säger han till Reuters.

Å andra sidan är det frågan om investerarna är sugna på att ta på sig så mycket mer risk baserat på detta första steg. Knappast, menar Martin Whetton, finansmarknadschef på Westpac, som tror att det måste bli en mer långvarig fred för att risksentimentet ska återvända.

Baserat på de olika sektorerna och individuella aktiers rörelser under onsdagen ser det i vart fall ut som att viss riskvilja är tillbaka. Åtminstone för stunden.

På Stockholmsbörsen är det industriaktier som eldar på tillsammans med EQT:s räntekänsliga aktie. I andra änden finns defensiva papper som teleoperatörer och läkemedel. Utvecklingen är densamma i Europa, där fordonsaktier lyfter på bred front.

Vad som händer framåt är skrivet i stjärnorna, men Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn säger till DI att hon har hopp om att aktiemarknaden tolkat signalerna rätt den här gången.

– Det ligger i båda parters intresse att det inte blir ett långvarigt storskaligt krig. Höga energipriser gynnar ingen, säger hon till tidningen.

Oljepriset föll brant när beskedet kom och brentoljan handlas nu med marginal under 100 dollar per fat efter att som mest varit uppe på 112 dollar i slutet på mars. Avtalet innebär att de 10–13 miljoner fat olja som nu sitter fast på fel sida sundet kan börja seglingen mot sina destinationer.

Men det är samtidigt inget som sker i en handvändning. Konflikten har dessutom satt ljuset på riskerna med att ha Iran som grindvakt i Hormuzsundet.

– Även med ett fredsavtal kan Iran ha fått modet att hota Hormuzsundet mer frekvent i framtiden, och marknaden kommer att prisa in den risken framöver, säger MST Marquees analytiker Saul Kavonic till Reuters.

Baserat på vad som är känt så här långt om avtalets punkter är det ett högst sannolikt scenario, menar även Commonwealth Banks analytiker Vivek Dhar.

Det skulle i sådant fall innebära en fortsatt högre prisnivå än den som rådde innan konflikten för en överskådlig framtid.

Under det förra årets geopolitiska turbulens med tullar högst upp på listan över orosmoment stärkte guldet sin status som säker hamn. Priset rusade smått otroliga 60 procent på ett halvår.

Men under den här konflikten har glansen falnat och priset har ramlat ner under milstolpen 5 000 dollar. Stigande räntor och starkare dollar har pressat ädelmetallen som inte lämnar direktavkastning och som ska betalas i dollar. Efter det senaste årets rusning har dessutom investerare tvingats sälja för att betala förluster på annat håll.

Guldpriset började stiga redan på eftermiddagen innan gårdagens besked och tog ytterligare kliv upp under natten till 4 800 dollar per uns.

Om det blir en fortsättning beror, precis som för aktier, på hur varaktig freden blir och det finns några prisnivåer att hålla utkik efter, menar den oberoende valutahandlaren Tai Wong.

– För guld är det 200-dagars glidande medelvärdet 4 930 dollar och sedan 5 500 dollar viktiga hinder att ta sig över, säger han till Reuters.

Även på ränte- och valutamarknaden syns en positiv syn på utvecklingen i Mellanöstern. Långräntorna faller både i Europa och USA där den amerikanska tioåringen är ner runt 12 punkter till 4,2 procent.

Enligt Bloomberg är det många av världens största institutioner som nu köper obligationer och säljer dollar.

– Jag har haft fullt upp med att köpa obligationer hela morgonen, säger Kellie Wood, räntestrateg på Schroders, till Bloomberg.

Investmentjätten Franklin Templeton siar om en amerikansk tioåring under 4 procent inom kort. Hoppet är att en nedgång i oljepriset ska få Fed att åter fokusera på räntesänkningar. Men även här är risken så klart att ljuset i tunneln kan slockna.

– Marknaden kan justera sig mot en något större chans för att FOMC (Fed-direktionen) sänker än vad som just nu är inprisat, säger Ken Crompton, räntestrateg på National Australia Bank till Bloomberg.

Efter att ha varit på den högsta nivån sedan 2022 mot euron föll dollarn på beskedet. Enligt Bloombergs valutakorg backade dollarn närmare 1 procent till den lägsta nivån på fyra veckor.

På optionsmarknaden syns riktningen i form av rusning till instrument som satsar på fallande dollarkurs, även om det fortfarande är övervikt för satsningar på stigande dollarkurs.

ING skriver i en kommentar att dollarreaktionen på eldupphöret troligtvis blir begränsat. Det krävs mer tydlighet för att dollarna ska falla tillbaka till där den var innan kriget bröt ut.

TD:s strateger menar att mycket talar för att dollarn ska ner och att det är felaktigt att dra paralleller till vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina. Då kom dollaruppgången krypande och höll sedan i sig. Men skillnaden då var att den amerikanska ekonomin befann sig på en bättre plats och att räntehöjningar låg i korten. Nu är förväntan det omvända.