Den norska storbanken DNB:s aktie föll 6,4 på Oslobörsen efter beskedet om att norska ekobrottsmyndigheten inlett en utredning om misstänkt mutbrott.
Det är Islands public service-tv som avslöjat olagliga betalningar från det isländska fiskeföretaget Samherji till ministrar i Namibia för att säkra fiskekvoter.
Storbritannien måste höja sina ambitioner och vara mer tillmötesgående om de vill säkra ett handelsavtal med EU innan årsskiftet, då övergångsperioden tar slut. Det säger Phil Hogan, EU:s kommissionär i handelsfrågor, till irländsk radio, skriver Politico.
Enligt Hogan har EU varit villigt att kompromissa de senaste månaderna men britternas ”brist på ambition” har gjort att väldigt lite har hänt. Nu ligger bollen hos Storbritannien:
– Boris Johnson har uttryckligen sagt att han vill ha ett avtal, så om inte britterna visar på handling kommer det att vara för sent, säger Hogan enligt Politico.
Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) uppmanar alla företagare som handlar med Storbritannien att förbereda sig för den nya verklighet som väntar efter årsskiftet – när landet lämnar EU:s inre marknad. Det säger hon till DN.
– Jag är lite orolig för att de blir överraskade eller att de hoppas att det inte kommer att bli så stor skillnad. Men det kommer att bli en stor skillnad – även om vi får ett avtal på plats.
Marknaden har redan prisat in att Joe Biden kommer vinna det amerikanska presidentvalet i höst och stora kursrörelser kan vänta för aktier i techsektorn, säger experter till Omni Ekonomi.
– Hela techsektorn kommer nog att vara högeligen volatil oavsett vem som vinner valet. Det stundar oroliga tider för företag som Facebook, Uber och Twitter, säger nationalekonomen Stefan de Vylder.
Sean George, som är chefsförvaltare på Strukturinvest, säger att techbolag och restauranger hör till de sektorer som han skulle hålla sig borta från vid en väntad Biden-seger.
Danske Banks aktiestrateg Mattias Sundling säger att han tror att valrörelsen kommer ha en ”ytterst begränsad effekt” på marknaden, men att en Biden-vinst skulle kunna tynga utvecklingen något eftersom han representerar en stramare finanspolitik.
Rapportsäsongen för det andra kvartalet som snart rullar i gång kommer att ge svaga resultat på grund av pandemin och många blickar redan längre fram, skriver Market Watch.
Enligt analytikern David Rosenberg har marknaden redan prisat in ett vaccin till Labor Day i början av september, samt oändliga finanspolitiska stimulanser.
– Vi har prisat in så många positiva saker att om vi inte får dem kan marknaderna sjunka, säger han enligt sajten.
Ally Invests chefsinvesteringsstrateg Lindsey Bell noterar att valår brukar ge starka höstar i USA, men tillägger att ”2020 är vad som helst möjligt”.
Analytiker spår att S&P 500-bolagens vinster minskar med 44 procent i kvartalet, skriver Bloomberg.
Tysklands ekonomi kan börja återhämta sig från coronapandemin från och med oktober, spår landets ekonomi- och energiminister Peter Altmaier i en intervju med Bild am Sonntag, skriver Reuters.
– Jag är säker på att nedgången i vår ekonomi kan stoppas efter sommaren, säger han till den tyska tidningen.
Enligt Altmaier kan Tysklands ekonomi, som är Europas största, sjunka med 6 procent i år medan en tillväxt på 5 procent är möjlig för 2021.
Fram till 2024 planerar den tyska regeringen en rad skattelättnader, skriver Handelsblatt. Lättnaderna väntas totalt landa på 42,5 miljarder euro, motsvarande 445 miljarder kronor.
Under nästa år vill man genomföra lättnader på 7 miljarder euro. Något som sedan höjs till mellan 11 och 12 miljarder per år fram till 2024, skriver Direkt.
Huruvida planerna kommer att genomföras beslutas i slutet av juli.
EU:s budtgetregelverk kommer att börja gälla igen när coronakrisen lagt sig och konjunkturen vänder upp. Det varnar EU-kommissionens viceordförande Valdis Dombrovskis i en intervju med italienska tidningen Corriere della Sera, enligt Bloomberg.
Han noterar också att Italiens redan stora underskott nu ger dem mindre spelrum under pandemin.
Samtidigt håller han med Tyskland om att EU snarast måste enas om balansen mellan lån och bidrag i den planerade återhämtningsfonden, där Sverige har förespråkat lån över bidrag, skriver nyhetsbyrån.
Eurozonen har runt två år av minskande inflation eller kanske till och med deflation framför sig. Därefter kan det bli en vändning eftersom coronakrisen kommer att påskynda en omdaning av ekonomin. Den bedömningen gjorde ECB-chefen Christine Lagarde under ett webbinarium på lördagen, rapporterar Bloomberg.
Den redan existerande trenden av digitalisering, automatisering, kortare leverantörskedjor och grönare industrier kommer att trappas upp av pandemin, fortsatte hon.
– Övergången till nya ekonomiska modeller kommer att bli disruptiv, sa hon enligt nyhetsbyrån.
Det kan snart vara dags att vrida åt pengakranarna igen efter centralbankernas massiva lättnadsprogram under coronakrisen, signalerar tunga ekonomer enligt Business Insider.
Bank of Englands chefsekonom Andy Haldane konstaterar att Storbritanniens ekonomi har vänt upp och att hushållen gör av med pengar igen. Nu är det läge för centralbankerna att avvakta och invänta mer data, menar han enligt sajten.
Även ECB:s chefsekonom Philip Lane vill se mer data innan man fattar beslut om fler åtgärder.
Sverige är i grunden dåligt rustat för att hantera en pandemi, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson till SvD. I ett stort reportage beskriver tidningen hur experternas och politikernas beslut om hur coronaviruset skulle hanteras växte fram.
Planerna för hur Sverige ska hantera en pandemi sattes upp så sent som i december 2019. I dokumentet presenteras en relativt skeptisk inställning till icke-medicinska åtgärder, som nedstängning.
– Den totalitära staten, om vi tittar på Kina, de har inga skrupler. De kan göra vad som helst. Vi som har ett väldigt decentraliserat samhälle med ett långtgående självstyre är extra känsliga, säger Johan Carlson till tidningen.
Sedan regeringen införde möjligheten till statligt permitteringsstöd har trycket på Tillväxtverket ökat enormt. Nu larmar personal om ”orimligt hög” arbetsbelastning, långa arbetsdagar och brist på empati från chefer, skriver DN.
Tidningen har tagit del av ett brev som fackstyrelsen skickat till bland annat Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf. I brevet efterfrågas lägre tempo för att förebygga sjukskrivningar.
Tillväxtverkets chef för verksamhetsstöd, Richard Källstrand, uppger för DN att man vidtagit åtgärder för att säkerställa en bra arbetsmiljö.
Svenska företag behöver en långsiktig planering för att få ihop sin verksamhet och därför bör det statliga permitteringsstödet förlängas, säger LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson till DI.
Även IF Metalls ordförande Marie Nilsson tycker att permitteringsstödet ska förlängas så att korttidspermitteringar inte övergår i varsel.
Sacos ordförande Göran Arrius håller med om att ett förlängt permitteringsstöd är nödvändigt.
– [...] så att vi inte står med nedlagda fabriker eller personal som måste återanställas, säger han till tidningen.
Att företag väljer att bojkotta Facebook som annonsplattform handlar inte bara om ren godhet, säger marknadsföringsexperten Eva Ossiansson till TT.
Enligt henne handlar det till stor del om egen vinning. Att följa och ta ställning i debatten är en del av företagens varumärkesbyggande.
– I dag ser vi en tydlig utveckling mot att företag försöker bli mer värderingsstyrda, säger Ossiansson till nyhetsbyrån.
Flera hundra företag har de senaste veckorna bojkottat Facebook som en protest mot sociala medier-jättens passiva hantering av hatiskt innehåll.
Flera av Kanadas största banker har anslutit sig till den månadslånga bojkott som går ut på att inte annonsera på Facebooks plattformar, rapporterar Reuters.
Över 400 företag har hittills meddelat att de bojkottar annonsering på Facebook som är en protest mot sociala medier-jättens passiva hantering av hatfulla inlägg, skriver nyhetsbyrån.
Bland de banker som nu valt att inte annonsera på Facebook finns bland andra Toronto-Dominion Bank, National Bank of Canada och Royal Bank of Canada.
Bli Omni Vän
