Doldisen pekas ut som arkitekten bakom tullarna

Donald Trumps ekonomiska rådgivare har pekats ut som hjärnan bakom presidentens tullar. Doldisen Stephen Miran går på tvärs mot resten av ekonomerna i sin syn på tullar. Vem är Stephen Miran? Och varför hyllar han omstridda tullar?

En 41-åring starkt formad av arbetarklassen hemma i Rockland County utanför New York. Med stor aktning för sin före detta Harvardprofessor och en familj som känt ett kall att arbeta inom det offentliga. Så kan man sammanfatta Donald Trumps chefsrådgivare Stephen Miran. Eller det är i alla fall så han har beskrivit sig själv och sin bakgrund inför en utfrågning i senatens bankutskott i februari.

Men sanningen är att Miran är mycket av en doldis, både privat och professionellt. Det trots att han inte är någon nykomling i Trumps stab.

Den senaste tiden har flera medier och ekonomer börjat peka ut Miran som hjärnan bakom Trumps tullstrategi och i bakgrunden tros en större – och kontroversiell – plan lura för att sänka värdet på den amerikanska dollarn.

Men stämmer det verkligen?

I intervjuer är Miran ofta snabb med att påpeka att han inte bestämmer, det gör minsann president Trump. Men en rapport, publicerad i november förra året, författad av Stephen Miran och publicerad av hedgefonden Hudson Bay Capital där Miran arbetar som senior strateg, säger till viss del något annat.

Med det passande namnet ”Användarguide för att omstrukturera det globala handelssystemet” har rapporten pekats ut som en skissartad plan för en så kallad Mar-a-Lago-överenskommelse, där slutmålet är att rita om den globala handeln. Och det främst genom att sänka värdet på dollarn, som Miran anser är kraftigt övervärderad.

Att det skulle finnas en sådan långsiktig plan har Vita huset förnekat. Miran själv har också svarat blankt nej på frågan om rapporten ska användas som en slags guide. Men enligt Washington Post har rapporten på 41 sidor varit avgörande för att Miran fått tjänsten att basa över Trumps rådgivare.

Den slutsats som framgår är att USA kan pressa andra länder att gå med på ett valutaavtal genom att använda strafftullar och hot om att dra in amerikanskt försvarsskydd som förhandlingsmedel.

Namnet Mar-a-Lago-överenskommelsen är en blinkning till andra liknande avtal som historiskt namngetts efter platserna där de signerats. Bland annat nämns Plaza-överenskommelsen från 1985 då USA och en handfull allierade kom överens om att sänka dollarvärdet för att stärka USA:s industri.

Men världen nu är inte densamma som för 40 år sedan och Miran anser att det är ytterst tveksamt att tunga pjäser i den globala ekonomin går med på en liknande uppgörelse i dagsläget.

”Det är lättare att föreställa sig att handelspartners som Europa och Kina, efter en serie strafftullar, blir mer öppna för någon form av valutaöverenskommelse i utbyte mot en tullsänkning”, skriver Miran.

Och det är alltså här tullarna kommer in i bilden.

Teserna som läggs fram i rapporten är omdebatterade och har fått ekonomer världen över att höja på ögonbrynen. Bland annat eftersom den utgår ifrån att dollarns roll som reservvaluta i världen har gjort den övervärderad och att det i sin tur är orsaken till USA:s kraftiga handelsunderskott och haltande industri.

Det är inte första gången som Stephen Miran har publicerat kontroversiella texter. I en rapport skriven tillsammans med ekonomen Nouriel Roubini – också kallad Dr Doom – anklagas Joe Bidens finansminister Janet Yellen för att ha manipulerat marknaden i syfte att i hemlighet stimulera ekonomin. Påståenden som Yellen tydligt avfärdat.

Under Trumps första vända i Vita huset var Miran faktiskt också rådgivare. Men då till finansdepartementet under finansminister Steven Mnuchin. Då, mitt under pandemins mest intensiva månader, riktade han skarp kritik mot Fedchefen Jerome Powells sätt att uppmana kongressen att rösta igenom ett stimulanspaket. Enligt Miran har Powell gjort ”betydande penningpolitiska misstag” de senaste åren.

Den bild som framstår av Miran, både genom hans publikationer och medverkan i media, är att han är en starkt konservativ ekonom. Det kanske inte är en överraskning eftersom han verkar ha tagit stort intryck av sin före detta Harvardprofessor Martin ”Marty” Feldstein.

Feldstein, som gick bort för ett par år sedan, var något av en ekonomisk legendar vars teorier genomsyrade en stor del av USA:s ekonomiska politik på 70- och 80-talen.

I utfrågningen i senaten uppgav Miran att han fått sitt livs bästa råd av Marty, som alltid bett honom förklara sina forskningsområden som om professorn ”vore en senator”. Kontentan var att ekonomer borde bry sig om det som politiker, och förlängningen väljarna, bryr sig om. Och så uppger Miran att han nu tänker kring sina ekonomiska idéer.

Själv uppger Stephen Miran att det var utanför akademin som han verkligen fick sätta sin doktorsavhandling från Harvard på prov. Först när han doppade tårna i marknaden som valutahandlare 2010 märkte han hur ”Kinas valutamanipulation orsakade förödelse” i den amerikanska industrin och stal jobb från USA.

Miran beskriver det som att hans gamla kursare som bara arbetade inom ekonomiforskning avfärdade hans oro för ”Kina-chocken”. Enligt honom ignorerade ekonomiforskarna Kinas rovdjursbeteende som Miran ansåg sig se på marknaden. Akademikernas ignorans hjälpte till att forma Mirans egna politiska åsikter.

Läs mer: