Riksbanken stänger inte dörren för fler räntehöjningar, men signalerar räntepaus som huvudscenario. Det sticker ut i ett överlag väntat räntebesked, säger experter till Omni Ekonomi.
– Det är lite överraskande att de inte flaggar tydligare för ytterligare höjning vid kommande möten, säger Swedbank-ekonomen Jesper Hansson, som fram till i våras var chef för avdelningen för penningpolitik på Riksbanken.
Nu blir kommande makrosiffror, framförallt inflation, avgörande för om räntan höjs mer än dagens 4,00 procent, enligt flera experters bedömning.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, bedömer att räntan ”nu har nått slutstationen”.
”Det var en väldigt väntad och väl kommunicerad höjning till 4,00 procent. Lite överraskande är dock att de inte flaggar tydligare för ytterligare höjning vid kommande möten. Nu är det bara cirka 40 procents sannolikhet för höjning enligt räntebanan som toppar på 4,10 procent.”
”Dagens räntehöjning med 25 punkter var högst väntad och det viktigaste medskicket från Riksbanken var deras prognos på styrräntan framöver. I sin nya räntebana signalerar Riksbanken att det finns en viss sannolikhet för att räntan höjs igen i november, men att det är troligare att den lämnas oförändrad.
I pressmeddelandet skriver man även att räntan kan höjas ytterligare, men inte att de förväntar sig det. Det signalerar att de ser en räntepaus som huvudscenario, vilket även är vår prognos. De vill samtidigt inte stänga dörren till ytterligare räntehöjning, vilket vi tycker verkar rimligt. Inkommande data blir väldigt viktigt, särskilt inflationen, inför nästa möte.”
”Både räntehöjningen och ändringen av räntebanan var i linje med våra förväntningar. Nu blir siffrorna som kommer in före novembermötet avgörande för om det blir ytterligare en höjning.”
”Jag tycker att signalerna i stora drag rimmade väl med förväntansbilden. Något som sticker ut är att Riksbanken nu räknar med att kronan kommer vara svagare under 2024 jämfört med 2023, mätt som årsgenomsnitt.”
”Inflationen, exklusive energi, ligger fortfarande tydligt över målet på 2 procent. Osäkerheten är stor om en styrränta på 4 procent räcker för att få ner inflationen tillräckligt snabbt, även om vi inte har sett de fulla effekterna av redan genomförda räntehöjningar.”
”Riksbanken gör bedömningen att det kan behövas ytterligare en höjning för att inflationen faktiskt ska falla och varaktigt stanna vid inflationsmålet. Det de gör i dag spelar huvudsakligen roll för inflationen längre fram och de vill vara säkra på att den utvecklas som de vill och tror.”
”Inflationen på årsbasis har fallit, men vad som hände förra året är ingen bra indikator för att analysera vad som händer här och nu. Enligt vår och Riksbankens bedömning finns det inte tillräckliga tecken på att prisökningarna från månad till månad fallit tillräckligt mycket för att nå 2-procentsmålet. Bland annat är det fortsatt hög tillväxt i tjänstepriserna.”
”Riksbanken vågar ännu inte fullt ut lita på att nedgången i inflationen är varaktig och tillräcklig. Direktionen håller därför dörren öppen för ytterligare en höjning, men vi räknar med att vi nu har nått slutstationen för räntan.”
”Riksbanken bedömer att kronan är undervärderad och att den kommer att stärkas när den ekonomiska utvecklingen i Sverige förbättras. Beslutet om att valutasäkra en fjärdedel av valutareserven är en signal som bekräftar denna syn, men omfattningen är för liten för att påverka växelkursen påtagligt. Det enda någorlunda kraftfulla verktyget för att stärka växelkursen är att höja styrräntan, men det har ett högt pris i form av svagare ekonomisk utveckling.”
”Beslutet att valutasäkra delar av valutareserven är ju egentligen inte ett penningpolitiskt motiverat beslut, men vi tror att det kan ge visst stöd för kronan på kort sikt. På längre sikt, och strukturellt, är det för små belopp för att spela roll. Där blir det viktigare hur den globala ekonomiska utvecklingen ser ut och vad de stora centralbankerna väljer att göra.”
”Det har jag ingen åsikt om.”
”Jag tror att det kan vara svårt för Riksbanken att påverka kronkursen på kort sikt när vi har olika trender och krafter i spel som driver åt motsatt håll. I nuläget kan det vara riskabelt att via penningpolitiken jaga en kronförstärkning då det skulle kunna leda till onödigt stor påverkan på vår inhemska konjunktur i ett känsligt läge. I förlängningen tycker jag däremot att det vore bra om det förs en debatt kring avvägningen mellan inflationen och valutan.”