Ekonom: Risk att kapital lämnar Sverige vid höjd skatt
”Ekonomiskt sett finns det inget som säger att satsningar efter pandemin kräver höjda kapitalskatter.” Det säger välfärdsforskaren Andreas Bergh till Omni Ekonomi om Magdalena Anderssons (S) senaste utspel i en intervju med TT.
Enligt Bergh borde finansministern i stället överväga enhetlig moms, fastighetsskatt och höjda miljöskatter.
Fredrik Andersson, docent i nationalekonomi, tror det blir svårt att höja kapitalskatterna om inte andra länder följer efter.
– Risken finns att kapitalet lämnar Sverige om det bara är vi som ökar skatteuttaget, säger han.
LO:s ekonom Åsa-Pia Järliden Bergström ser inget bättre alternativ än det finansministern förordar för att öka intäkterna till statskassan.
– På sikt kommer skatterna att behöva höjas. Ett första viktigt steg blir då att slopa alla undantag som riktats mot framför allt kapitalägare.
Ekonomiprofessorn Lars Calmfors bedömer att höjd kapitalskatt skulle påverka sparandet och investeringar negativt. Därmed också tillväxten.
– Här finns en målkonflikt. Men jag landar ändå i att högre kapitalbeskattning är önskvärd när man väger olika mål mot varandra, säger han.
”Hon kanske vill höja kapitalskatterna av politiska skäl, men ekonomiskt sett finns det inget som säger att satsningar efter pandemin kräver höjda kapitalskatter.”
”Under de närmaste åren är rätt ekonomisk politik att använda statsskulden för att finansiera återstarten av ekonomin. Men på sikt kommer skatterna att behöva höjas. Ett första viktigt steg blir då att slopa alla undantag som riktats mot framför allt kapitalägare. De allra rikaste ska åtminstone betala skatt i samma utsträckning som vi andra.”
”Jag tror det blir svårt att höja kapitalskatterna om inte andra länder följer efter. Risken finns att kapitalet lämnar Sverige om det bara är vi som ökar skatteuttaget. Den internationella konkurrensen är en viktig anledning till att vi sänkt kapitalskatterna de senaste 30 åren. En oroväckande tendens under senare år är att höginkomsttagare har fått lägre kapitalskatter medan småsparare har fått höjd skatt. Av fördelningsmässiga skäl hoppas vi kan undvika en sådan politik framöver.”
”Jag tror inte att den ökade offentliga skuldsättningen under pandemin behöver leda till några skattehöjningar: skuldkvoten kan gradvis tas ner igen genom tillväxt. Däremot tror jag att skattekvoten långsiktigt kan behöva höjas med ett par procentenheter för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning innebär för de offentliga finanserna. [...]
Höjda kapitalskatter är en möjlighet. Närmast till hands ligger då mer beskattning av ägda bostäder [...]. Den beskattningen är internationellt sett låg i Sverige och snedvrider investeringincitamenten eftersom investeringar i ägda bostäder gynnas framför andra investeringar. Skärpta 3:12-regler kan också tänkas [...]. Man kan förstås också tänka sig att den genomsnittliga nivån på kapitalinkomstbeskattningen kan höjas. Det skulle bidra till en jämnare inkomstfördelning: de ökade inkomstskillnaderna under de senaste decennierna hänger ju till stor del samman med dels att kapitalinkomster (som är mer ojämnt fördelade än arbetsinkomster) ökat som andel av de totala inkomsterna, dels med att fördelningen av kapitalinkomster blivit ojämnare.”
”Jag skulle önska att finansministern istället kunde berätta vilka satsningar hon vill göra och hur vi genom jobbskapande och tillväxt kan få mer resurser till vår gemensamma välfärd. Men det enda vi vet det är att Magdalena Andersson alltid vill höja skatterna på investeringar och kapital, så lät det även tidigare när Sverige befann sig i högkonjunktur.”
”Det viktiga är att minska skillnaden i skatt mellan lågbeskattat kapital och högbeskattat arbete. Görs det rätt får vi ett effektivare skattesystem med mindre skatteplanering.”
”Hur kapital investeras och sparas styrs i dag i stor utsträckning av skatter. En enhetlig beskattning skulle skapa en ekonomisk neutralitet i förhållande till vilken placering som väljs. Och – inte minst – minska de enorma inkomstskillnaderna på detta område. Fåmansbolag är en företagsform som är mycket gynnsam eftersom man där kan ta ut inkomster till en skattesats på 20 procent, exempelvis, och den som äger en bostadsrätt betalar i stort sett ingen fastighetsskatt.”
”Det troliga är att sparandet skulle minska och tillväxten skulle bli lägre. Hur stor den negativa effekten skulle bli beror helt på vilka skatter det är som höjs.”
”Sparandet skulle påverkas negativt. Investeringar som finansieras av inhemskt sparande - främst i småföretag - skulle därmed också påverkas negativt. Det skulle påverka tillväxten negativt och därmed motverka en minskning av skuldkvoten genom tillväxt. Så här finns en målkonflikt. Men jag landar ändå i att högre kapitalbeskattning är önskvärd när man väger olika mål mot varandra. Målkonflikten är förstås ännu allvarligare om man skulle höja bolagsskatten eftersom det skulle göra det mindre lönsamt för bolag att lägga sina investeringar i Sverige. Men detta är knappast aktuellt eftersom det finns en internationell trend mot lägre bolagsbeskattning.”
”Majoriteten av Sverige mindre och växande företag kämpar nu för att ta sig igenom en akut kris till följd av coronapandemin, det handlar om att rädda både företag och jobb. Att i det läget höja skatterna på kapital och investeringar, samtidigt som arbetslösheten växer och utanförskapet ökar, vore helt fel väg att gå. Sverige har ett högt skattetryck och att i detta läge försämra Sveriges konkurrenskraft med än högre skatter skulle missgynna sparande och investeringar i Sverige. Sverige har tappat i välstånd de senaste åren relativt våra grannländer.”
”Jag tycker hon borde överväga enhetlig moms, fastighetsskatt och höjda miljöskatter.”
”Nej. Gemensamma åtaganden som välfärd och infrastruktur kräver gemensam finansiering. Men hela skattesystemet behöver ses över.”
”Ett alternativ till höjd skatt skulle vara strukturreformer som höjer tillväxten och minskar utanförskapet. Då skulle intäkterna till den offentliga sektorn öka utan höjda skatter.”
”En möjlighet är att göra momsen mer enhetlig genom att höja momsen på områden där den är lägre än 25 procent (livsmedel, transporter, många fritidsaktiviteter). De olika momssatserna innebär snedvridningseffekter genom att vissa typer av konsumtion gynnas vilket det inte finns några goda skäl för. Konsumtionsskatter är generellt mindre problematiska än inkomstskatter. Jag skulle på sikt förorda en kombination av högre beskattning av ägda bostäder, högre genomsnittlig kapitalinkomstskatt genom bland annat mindre generösa 3:12-regler (men inte höjningar av bolagsskatten) och en mer enhetlig moms. Allt detta borde genomföras inom ramen för en större skattereform.”
”Det är först och främst viktigt att veta vilka satsningar som ska göras. Trots ett högt skattetryck på jobb och kapital upplever många att vi får allt mindre valuta för våra skattepengar. Med rätt satsningar kan vi uppmuntra till mer företagande och jobbskapande, då kan fler gå från bidragsberoende till egenförsörjning, då ökar också skatteintäkterna. Det handlar om att uppmuntra värdeskapande och tillväxtfrämjande aktiviteter, inte motverka.”