Ekonomer: Elpriserna lär lyfta inflationen till ny toppnivå
Den historiskt höga inflationen i Sverige lär ha stigit ytterligare i december till nivåer runt 4 procent. Det säger ekonomer till Omni Ekonomi inför fredagens SCB-siffror.
– Decemberinflationen är främst en konsekvens av kraftigt förhöjda elpriser, som förklarar cirka hälften av uppgången, säger Cathrine Danin, seniorekonom på Swedbank.
Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea, väntar sig att inflationen ligger kvar på höga nivåer under vintern och sedan gradvis faller tillbaka.
– Men osäkerheten om inflationsutsikterna är större än på länge, tillägger hon.
Huvudscenariot är att Riksbanken väntar ut inflationen i stället för att justera reporäntan, enligt flera ekonomers bedömningar.
– Även om den underliggande inflationen stiger över målet under en period så tror vi inte det är tillräckligt för att Riksbanken ska höja räntan i år, säger Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB.
”Vi räknar med att KPIF steg ytterligare till 3,9 procent på årsbasis och att inflationen ökar med 1 procentenhet på månadsbasis. Mycket är drivet av höga elpriser, vi räknar med att KPIF exklusive energi ökar med 1,6 procent på årsbasis.”
”Vi tror att framförallt höga elpriser gör att KPI stiger till 4,2 procent i december. KPIF exklusive energi väntas bli 1,7 procent (1,9 procent i november).”
”Jag räknar med en mycket hög inflationstakt som landar på 4,1 procent. Decemberinflationen är främst en konsekvens av kraftigt förhöjda elpriser, som förklarar cirka hälften av uppgången.”
”Vår prognos är att inflationen ligger kvar på höga nivåer under vintern och sedan gradvis faller tillbaka. Men osäkerheten om inflationsutsikterna är större än på länge. Å ena sidan talar mycket för att elpriserna faller tillbaka, vilket i sådana fall drar ner inflationen. Å andra sidan kan omikron bidra till att flaskhalsarna förvärras igen. Företagens prisplaner och inflationsförväntningar är höga och detaljhandeln går starkt.”
”Elpriserna ser ut att kulminera i december men inflationen bedöms ändå ligga kvar över 4 procent under första halvan av 2022. Eventuellt skulle skattesänkningar eller subventioner kunna sänka inflationen under några vintermånader. Moderaternas förslag om slopad elskatt i januari och februari skulle sänka inflationen med cirka 0,7 procent dessa månader. Effekterna från Socialdemokraternas förslag om stöd under december – februari ser ut att vara lite mindre, men enligt presskonferensen igår väntas det ta några månader innan ett beslut kan fattas. SCB kan i så fall göra en uppskattning av hur stor effekten blir i efterhand, men inflationsutfallen påverkas inte förrän ett beslut finns på plats.”
”Inflationen mätt som KPIF väntas ligga kvar kring 4 procent till maj månad för att därefter gradvis falla tillbaka. Samtidigt ser vi att det underliggande pristrycket (KPIF exkl. energi) stiger under året i spåren av att producenternas kostnadsökningar spiller över på konsumenterna.”
”Riksbanken sitter still i båten och lugnas av att löneökningstakten fortfarande är på måttliga nivåer. I vårt huvudscenario ser vi det som mer sannolikt att Riksbanken minskar balansräkningen i år än att de höjer räntan. Men skulle inflationen bita sig fast på klart högre nivåer än vad vi och Riksbanken räknar med, då kan omsvängningen gå snabbt och i sådana fall ska man inte utesluta en räntehöjning redan i höst.”
”Vi tror att man kommer att spela ned betydelsen av de höga elpriserna och peka på att terminspriserna tyder på att priserna faller tillbaka under våren och vintern. Det är viktigare vad som händer med KPIF exklusive energi och även om vi tror att även denna underliggande inflation stiger över målet under en period så tror vi inte det är tillräckligt för att Riksbanken ska höja räntan i år.”
”Riksbanken väntas i närtid vara avvaktande men ser sannolikt inflationsuppgången som välkommen efter att ha skjutit under målet på 2 procent under flera år. Under loppet av 2022 väntas Riksbanken i ett första steg börja banta balansräkningen för att sedan höja reporäntan under 2023. En reporäntehöjning under andra halvåret 2023 är senare än vad marknadsprissättningen antyder, men tidigare än vad Riksbanken själva räknar med.”