Ekonomer ser baksidor med rekordbilliga bolån: ”Liten uppgång märks i plånboken”
Hård konkurrens pressar snitträntan på bolån till nytt bottenrekord. Baksidan av myntet är ”mycket räntekänsliga” hushåll efter år av expansiv penningpolitik, säger experter till Omni Ekonomi.
– När räntorna är så låga som i dag blir snabbt en liten ränteuppgång märkbar i plånboken, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth och fortsätter:
– Risken är att centralbankerna, inklusive Riksbanken, har målat in sig i ett hörn och inte kan höja räntorna märkbart om det skulle behövas.
Forskaren Roine Vestman vid Stockholms universitet noterar att hushållens skulder har ökat under pandemin, men inte lika mycket som bostadspriserna.
– Jag tror att risken för att kombinationen av hög skuldsättning och högre räntor skulle leda till en makroekonomisk kris är liten (...) Däremot kan högt belånade hushåll med rörlig ränta på sina bolån få uppleva att deras räntekostnad ökar avsevärt på ganska kort tid, säger han.
I tider då hushållens skulder stiger snabbt är det särskilt viktigt att stresstesta sin boeendeekonomi, menar SEB:s privatekonom Américo Fernández.
”Räntor på svenska bostadsobligationer gick ned hela våren och sommaren, liksom andra långräntor, men har sedan dess gått upp lite i september och oktober. Att hushållens snitträntor fortsätter att sjunka tyder på att bankerna dragit ut på att höja räntorna av konkurrensskäl, även om några banker gjort det nu i november.”
”Statsobligationsräntorna bottnade för ungefär ett år sedan, men hård konkurrens på bolånemarknaden har gjort att instituten avvaktat att kompensera sig för högre kostnader. Flera institut har höjt bostadsräntor den senaste tiden och fler lär följa efter, inte minst om underliggande räntor fortsätter upp.”
”Ett lågt ränteläge har vi haft länge men under pandemi har fler och fler sökt sig till nya boenden vilket också bidragit till en ny möjlighet att förhandla ner räntan. Kombinationen av dessa två drivkrafter har pressat ner de genomsnittliga bolåneräntorna till rekordlåga nivåer.”
”Den stora frågan just nu är om den lite högre inflationen som vi ser sedan augusti är övergående eller inte. Om den biter sig fast på högre nivå kommer Riksbanken att höja räntan tidigare än 2024. Orsaker till den högre inflationen är främst globala faktorer, som brister kopplade till pandemin men även energipriser. Det är otroligt svårt att sia om effekterna är långvariga. I Sverige är riskerna kanske lite mindre än i till exempel USA eftersom lönerna för de flesta bestäms i långa avtal. För en bolånetagare som har små marginaler kan det vara läge att binda nu innan de långa räntorna stiger mer.”
”Det är svårt att göra prognoser i närtid och flera år bort i tiden handlar det mer om gissning är prognos. Min bedömning är att Riksbanken inte höjer i närtid. Frågan är om den hinner höja alls innan nästa avmattning. Skall den hinna det är slutet av nästa år mer sannolikt, sen riskerar det att bli för sent.”
”Efter en lång period av inflation under tvåprocentsmålet behöver vi först se en mer stadigvarande inflation över målet för att Riksbanken ska börja agera med räntehöjningar. Det finns i dag få tecken på att den bilden ska förverkligas i närtid. Icke desto mindre är det en förändring som bostadsägare behöver förbereda sig på. Det gör man enklast genom att successivt bygga upp en räntebuffert nu när ränteläget är lågt.”
”Under pandemin har hushållens skulder inte ökat fullt lika mycket som bostadspriserna. Jag tror att risken för att kombinationen av hög skuldsättning och högre räntor skulle leda till en makroekonomisk kris är liten. Högre räntor leder förvisso antagligen till lägre bostadspriser, men effekten motverkas till viss del av att många yngre hushåll vill köpa större boenden.”
”Däremot kan högt belånade hushåll med rörlig ränta på sina bolån få uppleva att deras räntekostnad ökar avsevärt på ganska kort tid – det kallas ibland för penningpolitikens kassaflödeskanal. Överlag innebär den höga skuldsättningen bland vissa hushåll att penningpolitiken slår ojämnare än förr. Jag tror att medvetenheten om detta är stor hos Riksbanken.”
”Hushållen är mycket räntekänsliga efter år av expansiv penningpolitik. När räntorna är så låga som i dag blir snabbt en liten ränteuppgång märkbar i plånboken. Risken är att centralbankerna, inklusive Riksbanken, har målat in sig i ett hörn och inte kan höja räntorna märkbart om det skulle behövas.”
”En viss trygghet finns redan inbyggt i systemet i form av en högre kalkylränta när bankerna räknar på dina lånemöjligheter, två amorteringskrav och ett bolånetak. Men i en tid då hushållens skulder stiger snabbt är det av extra vikt att med jämna mellanrum stresstesta boendeekonomin själv. Hur står den sig när energipriserna stiger snabbt? Vilka privatekonomiska omläggningar kan behöva göras om räntorna stiger? Rustar sig hushållen mot dessa kan man känna sig ganska lugn när räntorna väl börjar krypa uppåt.”