Fackliga upprop spred sig i tech-Sverige – så gick det sen

En tung skalp och en gruvlig besvikelse för facken. Så kan man sammanfatta vad kraven på kollektivavtal på Sveriges största techbolag lett till.

Fintechjätten Klarna gjorde en 180-graders sväng under hösten 2023. Till en början bemöttes strejkvarsel och strandade förhandlingar om kollektivavtal med hårda nypor. Klarna delade ut flygblad till anställda med budskapet att kollektivavtal försämrar arbetsvillkoren. Situationen blev hätsk: Enligt vittnesmål förekom hot om indragna förmåner och press på anställda att agera strejkbrytare.

Men sent på fredagskvällen innan en planerad strejk följande vecka kom beskedet: Klarna hade tecknat kollektivavtal. Men inte med tjänstemannafacket Unionen, som tryckt på för detta, utan Bankinstitutens arbetsgivarorganisation BAO. Det ska ha gått snabbt i förhandlingarna när Klarna hittade en motpart som ledningen föredrog.

– Det känns ju lite pinsamt, både för facken och Klarna, att vi sex månader in i den här processen inte reflekterat över det faktum att vi är en bank och reglerad verksamhet där väldigt speciella villkor gäller, sa vd:n Sebastian Siemiatkowski till Sveriges Radio efter det slutna avtalet.

Liknande tilltag hade varit Spotifys motreaktion när Unionen tog strid för ett kollektivavtal tidigare under våren. Anställda på väg till kontoret möttes av ballonger, snacks och dj – och flygblad som förklarade varför ”Spotifys modell” är överlägsen kollektivavtal.

Försöken att få Spotify att teckna avtal blev fruktlösa. I dag tillhör Spotify-anställda undantagen när nio av tio anställda på övriga arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal. Spotifys argument är att det inte finns någon vits med att teckna, då företaget ändå erbjuder sina anställda bättre villkor än kollektivavtalet.

Mjukvarutvecklaren Henry Catalini Smith, som valdes till ordförande i den första fackklubben Spotify Workers Unionen, ser tillbaka på sin kamp för kollektivavtal som ett ”trauma”. Flera kollegor tog avstånd från honom efter att han gått i klinch med företagets linje om att det försämrar villkoren. Därefter blev Henry Catalini Smith uppsagd när musikjätten bantade personalstyrkan.

Det är omöjligt att veta om det berodde på engagemang för ett kollektivavtal – sådant går inte att bevisa, sa han senare i en intervju med Arbetsvärlden:

– Jag jobbade röven av mig för Spotify och jag fick 50 000 volt genom kroppen tillbaka. Det var tufft och det är fortfarande tufft.

Fackklubben lever vidare på Spotify även i frånvaron av kollektivavtal. Den märkte av spänningar med företaget när musikjätten kapade 17 procent av arbetsstyrkan i början av förra året.

Facket fick information om nedskärningarna i förväg, men fick inte vara med och påverka den nya organisationen, enligt tidningen Kollega.

– Vi vill gärna vara mer delaktiga, men i dagsläget ser Spotify omorganisationen från en internationell synvinkel och hävdar att de inte kan titta på organisationen i Sverige separat, sa den fackligt aktive Jonas Sundberg till tidningen.

Det blev rusning till Finansförbundets fackklubb på Klarna i samband med att kollektivavtalet trädde i kraft förra året. De lockade 600 medlemmar, varav merparten kom från Unionen, och började driva frågor som ökad ersättning till föräldralediga.

Men någon smekmånad blev det inte mellan klubben och företaget. Det vittnar Jon-Artur Maddock Holte, som kandiderade till ordförandeposten i den nya klubben, i ett reportage av SR:s Konflikt. Han kände sig pressad av företaget att gå med på ett utköp, bara en vecka före ordförandevalet.

Budskapet upprepades vid dagliga möten, berättar han, och kulminerade med en deadline att han skulle svara innan midnatt innan ordförandevalet. Till slut gav han vika.

– Det var en utrensning. De kände att vi hade varit besvärliga. Vi hade gjort något företaget inte velat från början och hade fått igenom det med ganska hårda metoder till slut, berättar Maddock Holte i SR:s Konflikt.

Sex månader efter att kollektivavtalet skrivits under hade samtliga i den tidigare klubbstyrelsen lämnat företaget – och det var inte på eget initiativ utan Klarnas, enligt Arbetsvärldens granskning.

Fram till för några år sedan var fackklubbar sällsynta bland svenska techbolag. Nu är de vanligare, men någon tradition att luta sig mot finns knappast.

Argument som återkommer från techbolagens sida är att det begränsar möjligheterna att springa snabbt, och inte är flexibelt nog. Per Skedinger, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet och forskare vid IFN, menar att det finns visst fog för det sistnämnda påståendet.

– Det kan vara svårt att få till stånd passande kompensationspaket och pensionsvillkor, särskilt i multinationella bolag som kan vilja ha liknande system i alla länder där de är verksamma, har han tidigare sagt till Omni Ekonomi.

Missnöjet jäser bland vissa techanställda som saknar kollektivavtal, men långtifrån alla. Avtal belönar bara de som är bekväma, ”och lutar sig tillbaka på bekostnad av de som tar mer ansvar och initiativ”, som en Klarna-medarbetare uttryckt det för DN.

Att den fackliga organiseringen dröjt så länge i branschen har sannolikt också att göra med att de som varit missnöjda relativt enkelt kunnat gå vidare till nya jobb.

Pressen på förändring är samtidigt obefintlig från finansmarknadens håll. Spotify har gått som en raket på börsen de senaste åren, och Klarnas värdering rakade i höjden under tiden utan kollektivavtal.

Spotify-fackklubben uppmanar bolaget att återvända till förhandlingsbordet.

Facket tolkar ledningens motstånd som att de vill undvika medbestämmande på arbetsplatsen. Svaret på önskan om ett kollektivavtal är ”irrationell snarare än förtroendeingivande, särskilt när man är stolta över att sprida svenska arbetsvillkor internationellt”. Det skrev fackliga företrädare i en debattartikel i DI i höstas.

Genom att teckna avtal kan Spotify lösa kontroversen kring nattarbete, som Arbetsmiljöverket och domstolar nekat bolaget till. Det hävdar klubben som får medhåll av förbundet Sveriges ingenjörer.

Arbetsgivarorganisationen Företagarna å sin sida är inte lika övertygad. Det är inte så enkelt som att bara avtala sig till nattarbete – i så fall kan företaget tvingas acceptera en helhetslösning de inte är intresserade av, menar Lise-Lotte Argulander, som är Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö.

Uppenbarligen är det något med kollektivavtal som Spotify är rädda för. Så ser Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Skövde, på saken. Han anser att ledningen målar in sig i ett hörn genom att nobba avtal med argumentet att de redan erbjuder bättre villkor ”på alla punkter”.

– Jag tror att de kommer vika ner sig. Klarna vände ju på en femöring från att ha sagt att de absolut inte ville ha kollektivavtal, har han sagt till Dagens Arena.