Pundet handlas på de högsta nivåerna mot euron och dollarn sedan i juni, skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika.

Det är kortsiktigt förståeligt – men 2020 kan bli tyngre för pundet, menar Falkenhäll.

Torsdagen den 12 december går britterna till valurnorna för att välja ett nytt parlament och en ny regering. Mätningarna av väljarsympatier pekar på en ganska stabil ledning för det konservativa partiet även om det största oppositionspartiet Labour har knaprat in lite av försprånget den senaste tiden.

Det stora frågetecknet i valet är om stödet för Torypartiet är tillräckligt stort för att trygga en egen majoritet i parlamentet eller om dagens situation, då inget parti har egen majoritet, kommer att kvarstå.

Ett skäl för det konservativa partiet att inte ta ut segern i förskott är erfarenheten från det förra valet 2017. Den gången hade partiet en ännu större ledning över Labour enligt mätningarna, men efter en stark valspurt från Labour gick man tillbaka och förlorade majoriteten i parlamentet.

Faktum är att opinionsmätningarna visar ungefär samma utveckling den här gången. I valet 2017 visade det sig även att undersökningarna konsekvent hade underskattat stödet för Labour.

Vissa hävdar att det inte går att jämföra valen eftersom den konservativa ledaren Boris Johnson är mycket mer populär än sin företrädare. Valet 2017 är ändå ett varnande exempel på att opinionsmätningar i Storbritannien måste tolkas med försiktighet eftersom det var ett av flera utfall under de senaste åren som har avvikit rejält från vad opinionsmätningarna visade. 

Marknadsaktörerna verkar dock ganska säkra på valutgången och allteftersom övertaget för det konservativa partiet har bekräftats i opinionsundersökningarna har pundet fortsatt att stärkas.

Pundet har nu nått de starkaste nivåerna sedan i juni mot euron och dollarn. Det har även skett en viss pundförstärkning mot kronan de senaste veckorna, men effekten är inte lika tydlig eftersom även kronan har stärkts en del.

Det är främst två skäl till att en konservativ majoritet i parlamentet gynnar pundet:
1) Det minskar risken att Labour får något politiskt inflytande.
2) Det skulle ge viss klarhet i vad som kommer att hända med Brexitfrågan framöver.

Pundreaktionen känns begriplig i det kortare perspektivet. Däremot är vi mindre optimistiska vad gäller utsikterna för pundet under 2020, även med en konservativ majoritet i parlamentet efter valet. Skälet är att det nya utträdesavtalet med EU inte längre skulle förhindra en hård Brexit om förhandlingarna om ett nytt handelsavtal med EU skulle misslyckas eller dra ut på tiden.

Enligt höstens uppgörelse med EU löper övergångsperioden, då Storbritannien i praktiken kvarstår som EU-medlem, fram till den sista december 2020. Det ger 11 månader att förhandla, ratificera och implementera ett nytt handelsavtal mellan Storbritannien och EU27, vilket är den konservativa partiets ambition. Det känns som allt annat än realistiskt.

Det innebär att en hård brexit i slutet på 2020 fortfarande är en reell risk som lär ge ett svagare pund under nästa år om inte en konservativ majoritetsregeringen accepterar att avtalsförhandlingarna kan dra ut på tiden.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.