Forskare: ISK-tak ger troligen inga betydande skatteintäkter
Finansminister Magdalena Andersson kan inte räkna med att få in några större skatteintäkter genom förslaget om ett tak på ISK-sparande. Det menar forskaren Roine Vestman vid Stockholms universitet.
– Sparare med så stora tillgångar kommer att anpassa sig och välja andra placeringsformer, säger han till Omni Ekonomi.
Enligt Vestman är det svårt att motverka ojämlikheter i förmögenhet på riktigt, ”som inte bara blir ett slag i luften, och som inte skadar ekonomin”.
Det är inte bara politiker som diskuterar kapitalskatter livligt, utan även nationalekonomer, enligt Mats Persson, som är professor i ämnet.
– Politikerna verkar ytterst ovilliga att höja fastighetsskatten, som alla ekonomer är eniga om bör återställas. Då måste politikerna hitta på någon annan kapitalskatt, säger han.
”Jag tror att statens möjlighet att få in någon betydande skatteintäkt med hjälp av detta förslag är liten. Sparare med så stora tillgångar kommer att anpassa sig och välja andra placeringsformer.”
”Jag tycker inte det är så farligt. Tvärtemot vad många tror är inte ISK så förmånligt, vid normala räntor. Det är bara de senaste åren, när räntorna varit exceptionellt låga, som ISK har blivit mer lönsamt än ’vanligt’ aktiesparande. Vid normala räntor, och lång sparhorisont, är ’vanligt’ aktiesparande mer lönsamt än ISK.”
”För att vi har sett en lång period av stigande tillgångspriser och förändringar i fördelningen av förmögenheter (mot större ojämlikhet). Det har i sin tur, i det långa perspektivet, delvis att göra med avregleringar på kreditmarknaden, fallande reala räntor och förändringar i beskattning. På senare år har även centralbankernas expansiva penningpolitik och dess effekter på tillgångspriser lett till ett ökat intresse. Men att motverka förmögenhetsomjämlikhet på riktigt, och som inte bara blir ett slag i luften, och som inte skadar ekonomin är svårt.”
”Bland nationalekonomer har kapitalskatter varit intensivt diskuterade de senaste åren, av två skäl. För det första har den ökade ojämlikhet vi har kunnat se de senaste åren sin grund i ökade kapitalinkomster. Och eftersom kapitalinkomster (värdestegring på aktier och fastigheter) främst finns hos höginkomsttagarna, verkar det rimligt att försöka komma åt den ökade ojämlikheten via höjda kapitalskatter. För det andra har ju Sverige sänkt kapitalskatterna kraftigt de senaste decennierna; vi har avskaffat både fastighetsskatten, förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten. Det är klart att bland ekonomerna blir det då många som förespråkar ett återställande igen (åtminstone av fastighetsskatten). (...) Politikerna verkar ytterst ovilliga att höja fastighetsskatten, som alla ekonomer är eniga om bör återställas. Då måste politikerna hitta på någon annan kapitalskatt, och ISK ligger då nära till hands.”
”Det skulle såklart vara negativt för FIRE-rörelsen. Men de ska inte tillmätas någon särskild betydelse. Det är liten grupp som väljer en livsstil som inte är skalbar, i meningen om att alla levde på det viset så skulle vår levnadsstandard sjunka och välfärdssystemen urholkas.”
”Inte alls. Vid normal ränta, och vid en lång sparhorisont (som det ju handlar om när man sparar till pension) är ’vanligt’ aktiesparande mer förmånligt än ISK. Därför påverkas inte incitamenten att spara till pensionen av en skatteskärpning för ISK. Såvida inte folk är oinformerade, förstås, och envisas med att spara på ISK trots att det inte är så förmånligt.”