Från hustak till elledningar: Så kan samhället klara tre graders uppvärmning

Värmeböljor, regnoväder och stormar påverkar jordbruket negativt och påverkar i längden vår tillgång till mat.

Utmaningen med livsmedelsförsörjningen är att den utgörs av ett globalt handelsnät. Även om vissa grödor kan gynnas lokalt kan andra regioner drabbas hårt. I Sveriges fall är det, vid sidan om säkerhet, ytterligare ett argument för att öka graden av självförsörjning, menar Åsa Persson, som är forskare vid KTH och medlem i EU:s klimatråd, ESABCC.

Samtidigt behöver Sverige vara redo att axla rollen som matproducent åt andra länder vars jordbruk kommer att drabbas hårdare av framför allt torka, som Spanien eller Italien.

Allt sammantaget krävs stora satsningar. Exempelvis har LRF uppskattat att det behövs investeringar på 80 miljarder kronor, inte minst för kompetensförsörjning när Sveriges bönder åldras.

Men helt utan ett globalt perspektiv blir det svårt.

– Vi i Sverige måste klimatanpassa vår jordbruksproduktion både med tanke på krypande värmeökningar och extremväder, men det är också viktigt att säkra den globala matproduktionen genom bistånd och samarbeten.

När temperaturen var som högst under sommaren fick kärnkraftverk i Frankrike problem att kyla sina reaktorer, vilket tvingade dem att gå ner i elproduktion.

Även andra kraftslag, till exempel vattenkraft, står inför liknande risker vid högre temperaturer.

Samtidigt tenderar elbehovet att öka när det är varmt och just denna kombination av högre efterfrågan och glapp i produktion har vid upprepade tillfällen lett till strömavbrott i Sydeuropa.

Lösningen är alltså rimligen en ökad elproduktion, men även elnätet hotas av omkullfallna master eller träd vid extremväder.

– Elledningar kan skyddas genom att man gräver ner dem i marken. Sedan är det viktigt att vi har lokal backup ifall strömmen faller bort, säger Åsa Persson.

Frågan om vatten är mångbottnad. Dels gäller det att ta höjd för situationer när det finns för lite vatten på grund av torka och dels när det kommer för mycket vatten på grund av de oväder som klimatförändringarna för med sig.

I båda fallen krävs att Sverige tar itu med sitt eftersatta underhåll av infrastruktur.

När vattenanvändning ökar vid värme samtidigt som tillgången begränsas ställs högre krav på rening. I Stockholm gick det för långsamt i somras, varför kommunen uppmanade samtliga invånare att spara på vatten. Omni rapporterade då att problemet troligen inte hade uppstått med bättre filter.

Samma gäller vid översvämningar när dagvattnet kontamineras i högre grad, vilket ställer högre krav på reningskapaciteten.

Andra aktörer måste se till att vattnet leds bort vid kraftiga skyfall för att minimera skador.

– Jag upplever att det redan finns en större medvetenhet bland fastighetsägare och försäkringsbolag om hur man bygger avlopp, sätter in ventiler. Bygger man nytt, ska man då ha källare eller inte? säger Persson.

När det gäller klimatanpassning går tankarna till höga murar utanför kuststäder, men det är något som åtminstone Åsa Persson oroar sig mindre för.

– Vi vet att havsnivåhöjningen sker gradvis och kan lätt analysera sårbara områden. Det ger oss tid för anpassning genom att exempelvis bygga vallar, eller sluta ge bygglov i riskzoner. Andra mer oförutsedda händelser kan påverka Sverige mer.

En mer akut fråga enligt KTH-forskaren är hur vi kan förhindra problem till följd av akut oväder, som det i Spanien 2024.

– Varningssystemen måste anpassas utifrån att extremväder blir allt vanligare, säger hon.

Även bostadshus kommer behöva konstrueras på ett sätt som tar höjd för klimatförändringarna. Något man pratar om i det sammanhanget är ”albedo”, alltså hur pass en yta reflekterar solstrålar. Ett svart tak i dagsljus värmer upp ett hus mer än ett tak i ljusare färg. I Indien har hus därför målats om.

– Det kanske viktigaste är att klimatanpassa sjukhus och vårdinrättningar med hänsyn till sårbara individer, säger Persson.