Frihet eller krass ekonomi? Det avgör om CSN-lånet ska betalas av i förtid

En eftersläpande effekt från högränteåren gör studieskulder dyrare än vad de varit på länge. Räntan har stigit till 2,135 procent i år, vilket är den högsta nivån på sexton år.

2010 var alltså senast CSN-räntan var högre än i år. Det var också året då vuvuzelor ljöd över arenorna vid fotbolls-VM i Sydafrika och Apple lanserade sin allra första Ipad. Åren som följde kunde låntagare åtnjuta lägre och lägre räntor – fram till de senaste årens räntechock.

Den dröjer sig kvar i studielånens ränta, eftersom procentsatsen baseras på statens upplåningskostnader de senaste tre åren.

Värt att påpeka är att räntan som den statliga myndigheten erbjuder fortfarande är mer fördelaktig än i princip alla andra lån. En bidragande orsak är att CSN-räntan subventioneras med 30 procent direkt.

Samma möjlighet togs bort vid början av året för lån utan säkerhet, som blancolån, kontokrediter och avbetalningar.

Det mesta pekar på att CSN-räntan har nått sin topp och är på väg neråt.

Riksbankens styrränta har som bekant mer än halverats sedan toppnivån 2024. Det kommer att få genomslag på studielånen, med samma eftersläpande effekt som gör att högränteåren svider som mest i plånboken nu.

Allt hänger på vilken riktning styrräntan och i förlängningen marknadsräntan tar. På den punkten tvistar de lärde, men de flesta prognosmakare tror inte på några tvära kast.

SEB räknar med oförändrad styrränta fram till 2027. Om den prognosen håller kommer CSN-räntan att långsamt börja falla från och med årsskiftet, konstaterar Elsa Boyer de la Giroday, bankens privatekonomiska analytiker.

Det enda som talar emot det scenariot, som hon ser det, är att rusande energipriser till följd av Irankriget tvingar fram drastiskt högre räntor.

– Men då skulle Riksbanken behöva höja i en väldigt snabb takt för att vi nämnvärt skulle märka av det på CSN-räntan redan nästa år, säger Elsa Boyer de la Giroday till Omni Ekonomi.

Den upplevda frihetskänslan i livet kan öka av att nolla en skuld. Det är en inte oviktig aspekt som talar för att betala av allt i ett bräde, om man låt säga får en större klumpsumma i form av ett arv eller en gåva.

”Att bli av med CSN-lånet kan kännas som att stänga dörren till studietiden och kliva in i vuxenlivet på riktigt”, skriver Affärsvärldens Karolina Palutko Macéus i en analys.

SEB:s Elsa Boyer de la Giroday håller med om att sådana känslomässiga argument är värda att ta på allvar. Detta även om hon är utbildad ekonom, en disciplin där den rationella och nyttomaximerande ”homo economicus” utgör sinnebilden av en människa.

– Vi har kommit på nu att människor inte är rationella. Det finns fler dimensioner i livet än pengar, säger hon.

Hon drar en parallell till att binda sitt bolån.

– Det är en bra försäkring som kan hjälpa dig att sova gott om natten även om det kanske är lite dyrare. På samma sätt kan man resonera kring att betala av studielån, säger hon.

Elsa Boyer de la Giroday lyfter även en annan mindre omskriven detalj i sammanhanget. Bilden av CSN som den snällaste kreditgivaren förtjänar att nyanseras, enligt henne.

– Om man missar en inbetalning så går det snabbt till inkassobolag och sen Kronofogden. Då kan det bli ganska dyrt direkt, säger hon.

Om man råkar få för mycket CSN-lån på grund av extrajobb och behöver betala tillbaka kan det också innebära en saftig faktura, lägger hon till.

Det strikt ekonomiska.

Lägre ränta går som nämnts knappast att hitta. Den som har konsumtionslån eller billån tjänar på att betala av dessa först, eftersom räntan är flera gånger högre.

Samma argument talar för att prioritera extra amorteringar av bostadslån, där räntan i normalfallet ligger en bra bit över CSN:s.

Den riskvilliga som får en rejäl summa i handen bör överväga alternativet att i stället investera pengarna på börsen. Det har lönat sig historiskt. Stockholmsbörsen har i snitt avkastat 7,2 procent de senaste 20 åren, visar siffror från Avanza.

Det kan till och med vara en bättre affär att låta pengarna växa på ett sparkonto med bunden ränta än att betala av studielån. Den som låser in pengarna på fem år kan få en sparränta på drygt 3 procent, enligt Compricer.

Men skillnaderna mellan dagens bundna sparräntor och CSN-räntan är trots allt ganska små, konstaterar Elsa Boyer de la Giroday.

– Det handlar om småpotatis och då kanske det trots allt känns bättre att betala av CSN-lånet, säger hon.

Till syvende och sist är det kanske en filosofisk fråga som bör vägleda beslutet: Är frihetskänslan eller kronor och ören viktigast för dig?