”Alla konsumenter förlorar naturligtvis. Vinnare är låntagare.”
”Gratis amortering” av bolån kräver lönerally
Skuldsatta brukar pekas ut som vinnare i tider av hög inflation eftersom den äter upp lånen. Men avgörande för att så verkligen blir fallet är i vilken utsträckning löneökningar håller takt med inflationen, säger experter till Omni Ekonomi.
– Om lönerna skulle öka lika mycket som inflationen får låntagare en ”gratis amortering” på 10 procent av lånet på ett år, säger Harry Flam, professor vid Stockholms universitet.
Om hushållen aldrig kompenseras med löneökningar som motsvarar inflationstakten så inträffar inte detta, påpekar Roine Vestman, forskare vid Swedish House of Finance.
– I ett sådant scenario är det bättre att se en inflationsepisod som enbart en permanent kostnadschock som gjort hushållen fattigare, säger han.
Vilka är förlorare respektive relativa vinnare när inflationen fortsätter att rusa?
”Man brukar säga att de som har lån är vinnare och de som lånat ut är förlorare. Det förutsätter att räntan inte är rörlig utan bunden.”
”Det finns inga vinnare av hög inflation på lång sikt. Inflationen är en tjuv som stjäl från våra lönekuvert och våra bankkonton och gör oss fattigare. Den ökar riskerna i ekonomin bidrar till reducera den långsiktiga tillväxten. Ingen välfungerade och välmående ekonomi lider av hög inflation. Snarare är inflationen ett sjukdomstecken som bör tas på största allvar.”
Stämmer det att inflationen kommer att “betala av” svenskarnas bostadslån?
”Ja, i den utsträckning som lönerna håller takt med inflationen. Om lönerna skulle öka lika mycket som inflationen får låntagare en ’gratis amortering’ på 10 procent av lånet på ett år om inflationen håller sig på nuvarande nivå.”
”När man menar att hushållen får lägre lån på sikt så utgår man från att reallönerna är oförändrade på längre sikt. Det är det samma som att säga att priser och löner går upp i nominella priser medan lånebelopp inte gör det. Då kommer hushållens reala skuldkvot att falla.
Men om hushållen aldrig kompenseras med löneökningar som motsvarar inflationstakten så inträffar inte detta. I ett sådant scenario är det bättre att se en inflationsepisod som enbart en permanent kostnadschock som gjort hushållen fattigare.”
”Nja, det som är avgörande är vad som händer med löner och räntor. Stiger de nominella lönerna snabbt sjunker skulderna i relation till inkomst och ’betalar’ därmed indirekt av lånen. Stiger räntorna ökar dock hushållens räntekostnader för sina lån och därmed bördan av lånen. Så om inflationen ska betala av lånen måste lönerna öka och räntorna för bli låga.”
Hur rustade är hushållen för att klara kombinationen av hotande lågkonjunktur och kraftigt stigande räntor?
”De allra flesta klarar det. De som äger sina bostäder har relativt sett högre inkomster än de som hyr. Risken är lågkonjunkturen resulterar i markant högre arbetslöshet, då blir det värre.”
”Det är en svår fråga att besvara. Så länge arbetslösheten inte stiger så borde alla hushåll med lån klara den stressränta som används i bankernas ’kalp’-kalkyler, med med justering för kostnadsökningarna. Så kanske en procentenhet lägre än stressräntorna. Det skulle innebära att hushållen som kollektiv bör klara bolåneräntor på 5-6 procent, dock inte nödvändigtvis utan kännbara åtstramningar.”
”Många hushåll är väl rustade. Hushållen har haft en snabb standardförbättring de senaste tjugoåren och har marginaler att klara av högre kostnader. Det syns bland annat i nationalräkenskaperna där hushållskonsumtionen varit relativt robust trots stigande priser och räntor.
Samtidigt finns det grupper av utsatta hushåll. Inte minst högbelånade yngre hushåll som tvingats ta på sig alldeles för stora bolån på grund av Riksbankens ohållbara penningpolitik sedan 2015. Det skall bli intressant hur dessa grupper klarar nästa år. Vi går mot den första lågkonjunkturen sedan 1990-talet med en stram penningpolitik. Något stöd från Riksbanken är inte att vänta.”
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen