Han pekas ut som bitcoins skapare – har NY Times löst mysteriet?

Under onsdagen publicerade New York Times en lång artikel som hävdar att man löst ett av 2000-talets mest omtalade mysterier.

Reportern John Carreyrou, känd för att ha avslöjat bluffbolaget Theranos, har ägnat ett års tid åt att ta reda på identiteten bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto. Han hävdar också att han har lyckats.

Den 31 oktober 2008 skickades en nio sidor lång artikel till en e-postlista för kryptografiintresserade. Den var uppbyggd som en vetenskaplig uppsats och skissade fram idén om en ny digital valuta.

Trovärdigheten vilade på den snillrika tekniken blockkedja, en krypterad databas som lagrar alla transaktioner. Det löste en ideologisk konflikt och ett praktiskt problem. Blockkedjetekniken innebar att transaktionerna inte behövde garanteras av en utomstående aktör, exempelvis en bank. Och det gjorde också att problemet med dubbelspendering, att betala två gånger med samma peng, undanröjdes.

Ett par månader senare utvanns det första bitcoinblocket av artikelförfattaren Satoshi Nakamoto.

I 17 år har människor över hela världen försökt lista ut vem som döljer sig bakom den japanska pseudonymen.

Intresset är inte bara ren nyfikenhet. Det sägs att Satoshi Nakamoto utvann 1,1 miljoner bitcoin när kryptovalutan var i sin linda. Hans plånbok har varit orörd sedan 2010, när det totala värdet var runt 330 000 dollar.

I dag, när priset på en bitcoin rör sig runt 70 000 dollar, är värdet på Satoshis tillgångar 75-80 miljarder dollar. Det skulle göra honom (allt tyder på att det är en han) till världens 25:e rikaste person på Forbes miljardärslista.

Det har gjorts mer och mindre ambitiösa försök att lista ut Satoshi Nakamotos identitet. De flesta tunga internationella tidningar har vid något tillfälle publicerat ett långt reportage om vem bitcoins grundare är.

Ibland har det blivit dråpligt. År 2014 publicerade Newsweek en lång artikel där man hävdade att en man i Kalifornien vid namn Dorian Satoshi Nakamoto var den Satoshi Nakamoto. Dorians vägran att uttala sig ledde till att reportrar häckade utanför hans hus ända tills han, mot ett löfte om att bli bjuden på lunch, berättade för en AP-reporter att han knappt hört talas om bitcoin.

Ett par år senare påstod tekniksajten Wired att Satoshi Nakamoto kunde vara australiern Craig Wright. Även det visade sig vara en tidningsanka; Wright hade själv planterat olika ”bevis” för att han var bitcoins skapare. Wright påstod detta så ihärdigt att han stämdes i brittisk domstol av en grupp kryptobolag. Han är således den enda i världen som har ett domstolsutslag på att han inte är Satoshi Nakamoto.

Det har också publicerats en del mer kvalificerade gissningar genom åren. Ett av de mer tänkbara namnen är mjukvaruutvecklaren Hal Finney, som tog emot den första bitcoinbetalningen från Satoshi Nakamoto 2010.

Finneys tekniska kompetens och tidiga engagemang i bitcoin gjorde honom intressant. En ännu mer intressant detalj var att han i tio års tid bodde i samma stad som Dorian Satoshi Nakamoto, den oskyldigt utpekade ingenjören i Kalifornien. Kunde det verkligen vara en slump att en av bitcoins första användare och en man som hette Satoshi Nakamoto bodde i Temple City, en stad med 35 000 invånare? frågade sig Forbes i en artikel 2014.

Hal Finney hann neka till utpekandet innan han dog i ALS ett halvår efter att Forbes granskning publicerats.

Andra har pekat mot den skygge datavetaren Nick Szabo som designade bitcoinföregångaren bit gold i slutet av 1990-talet. Även han nekar i sten.

Finney och Szabo är en del av en trio som ofta nämns i spekulationerna. Den tredje – och huvudperson i New York Times granskning – är Adam Back.

New York Times påstår sig ha starka bevis för att kryptografen och bitcoinideologen Adam Back är mannen bakom Satoshi Nakamoto. Back är britt med en doktorstitel i datavetenskap från universitetet i Exeter och var en tidig medlem i det anarkistiska nätverket Cypherpunks.

Cypherpunks idé var att kryptografi kunde frigöra människor från statlig kontroll och repression. Mycket tyder på att Satoshi Nakamoto också var medlem, till exempel skickades bitcoins manifest till en mejllista som var en avknoppning från nätverket.

Back skrev regelbundet om digitala valutor på Cypherpunks mejllistor under början av 2000-talet. Men när bitcoin, som låg nära hans egen vision om elektroniska pengar, uppfanns hade han ingenting att säga. Inte förrän i juni 2011, då han plötsligt började föreslå komplicerade tekniska uppgraderingar av systemet. Sex veckor tidigare hade Satoshi Nakamoto tagit farväl av gemenskapen och meddelat att han ”gått vidare till andra saker”.

Kärnan i New York Times reportage är en språkanalys. Reportern John Carreyrou har låtit en språkmodell granska stora mängder text från Cypherpunks mejllistor och hittat stora likheter mellan Satoshis och Adam Backs språk.

Båda tycks okunniga om engelskans regler för bindestreck. De använder det i ord där det inte behövs, till exempel ”double-spending”, men utesluter det där det är passande, exempelvis ”would be” och ”file sharing”.

Back och Satoshi Nakamoto utmärker sig också genom brittisk stavning. De skriver ”cheque” i stället för ”check” och ”optimise” i stället för ”optimize”. Språkanalysen kokar ner till slutsatsen att Back måste vara rätt man.

I reportaget lyckas John Carreyrou få till två möten med Adam Back. Resultatet blir detsamma: den 55-årige britten nekar bestämt till att vara bitcoins fader.

– Det du presenterar bevisar ingenting. Jag kan lova dig att det inte är jag, svarar Back.

Carreyrou låter sig inte övertygas. Backs kroppspråk ”berättade en annan historia”, skriver han,

”Hans ansikte rodnade och han vred obekvämt på sig i stolen när han konfronterades.”

New York Times ”avslöjande” är inte det slutgiltiga svaret på gåtan Satoshi Nakamoto. Det tycks de flesta experter och bedömare vara överens om. Tekniksajten Techcrunch kallar det ett ”smart användande av AI” men förkunnar samtidigt att fallet inte är löst.

Financial Times skribent Bryce Elder är ännu mindre imponerad. Han påpekar att New York Times bevisning stundtals är väldigt tunn. Hur mycket säger det egentligen att Adam Back och Satoshi Nakamoto båda är bra på C++, ett av de mest använda programmeringsspråken i världen? Och varför skulle en man god för runt 800 miljarder kronor starta olika bolag, kuska runt på olika finansieringsrundor och försöka ta sina bolag till börsen som Back har gjort?

Elder kallar Satoshi Nakamoto en av de ”oviktigaste gåtorna i vår tid”.

”Vi får ingen lösning om ingen berättar det för oss, och det sker ju inte. Så att spekulera och försöka avslöja något utifrån olika indirekta bevis blir bara att försöka fylla en tom yta. Det finns redan tillräckligt med tomma ytor.”