Höjt rotavdrag – stöd eller slag i luften?

Den enskilt största posten i årets vårbudget går till att tillfälligt höja rotavdraget. Av totalt 11,5 miljarder kronor ska 4,35 miljarder avsättas för att höja avdraget från 30 procent till 50 procent fram till årsskiftet. Det var beskedet från regeringen när budgeten lades fram.

Anledningen är att regeringen vill stötta den haltande byggsektorn som drabbats hårt av pandemin och den senaste tidens svaga konjunktur. Att osäkerheten också har skruvats upp ytterligare på grund av Donald Trumps handelskrig har också ökat hushållens försiktighet.

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, kallar budgeten för ”försiktig” i en intervju med TT. Regeringen själva uppger att man står beredda på att parera osäkerheten framåt.

Men förslaget att höja rotavdraget har redan mötts av blandade reaktioner.

Till ingens förvåning var Mikael Damberg, tidigare finansminister och ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, snabbt ute och sågade förslaget på höjt rot. Han menar att satsningarna på familjer som har det svårt ekonomiskt missas i budgeten. Även Centerpartiets dito Martin Ådahl sågade rotavdraget.

– Man möter inte hundratusentals arbetslösa genom att byta köksluckor. Det är helt otillräckligt.

Att höjningen skulle bidra till att öka sysselsättningen i byggsektorn är också en del av fackförbunden i branschen tveksamma till. Jätten Byggnads förbundsordförande Kim Söderström har tidigare sagt att stöttningen kommer att gå till att renovera badrum, kök och bygga swimmingpooler.

– Jag skulle vilja likna det med att vi har en jättehungrig elefant som regeringen försöker mata med en jordnöt åt gången, sa Söderström för ett par veckor sedan till SVT Nyheter.

Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen har en något mjukare syn på saken. De välkomnar förslaget, men understryker att ett höjt rotavdrag inte vänder krisen för bostadsbyggandet.

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, anser att åtgärden till viss del kan liknas vid riktade stöd som getts tidigare, exempelvis under pandemin. Hon kan förstå vad tanken från regeringens håll är: att hjälpa en byggsektor som har det väldigt tufft och antagligen står inför en ”smärtsam omställning” när byggtakten saktar in.

Men Spector tycker inte att förutsättningarna är optimala för att hushållen ska kunna ta del av avdragshöjningen. Svenskarna är fortsatt pressade av osäkerhet och år av hög inflation och ränta.

– Risken är att det blir en subvention för hushåll som redan hade tänkt renovera, inte att folk renoverar mer, säger hon till Omni Ekonomi.

Bland annat pekar Spector på att bostadsmarknaden svalnat, något som kan antyda att renoveringar i samband med flytt kommer vara låga. Dessutom tyder den senaste KI-barometern på att antalet hushåll som planerar för renoveringar framöver fortsatt är på mycket låga nivåer. Byggsektorn kan därmed inte direkt vänta sig draghjälp därifrån.

Spector pekar på att osäkerheten som råder gör att många hushåll fortfarande är i behov av stöd. Hon hade gärna sett insatser i budgeten som var mer effektiva, men vad det skulle vara är svårt att säga exakt.

– Jag låter det vara osagt. Men 4 miljarder i ett mer generellt stöd för de som har det ekonomiskt tuffast hade fått ekonomins hjul att snurra snabbare.

En annan fråga är också vad som kommer ske med kapitalet som hushållen nu sparar in på när renoveringskostnaderna blir lägre. Och framförallt om det kommer användas på så sätt att det gynnar ekonomin i stort.

– Vad kommer de pengarna ta vägen? Blir det bara så att man väljer ett dyrare kakel? säger Spector.

I dagens rådande politiska klimat är livslängden kort för ekonomiska analyser och prognoser. En del bedömare anser att budgeten till viss del redan är passé, eftersom nya utmaningar nu uppenbarat sig i tullkaoset. Bland annat Lars Calmfors, nationalekonom och professor emeritus.

– Det vi ser hända nu i världen har man inte tagit höjd för, det har gått så fort så det är inte så konstigt, säger han till TT.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommenterade osäkerheten och lugnade oroliga själar med att Sveriges finanser är stabila. Utrymmet för att stötta mer finns där, om det behövs.

Att budgeten som presenterades inte var större än 11,5 miljarder, är därför extra bra, anser Danske Banks Susanne Spector.

– Att den inte var större är klokt, då finns utrymme att gå in och stötta andra delar av ekonomin om behov uppstår.