Hur kan Musk drömma om månen när han känner sig ensam?

”Det är en fantastisk egenskap att våga drömma, annars skulle man inte ha energi och engagemang. Drömmarna smittar av sig.”

Så säger psykologen Mattias Elg till Omni Ekonomi. Han gör personbedömningar i slutet av chefsrekryteringar och känner igen idéer som Elon Musk ger uttryck för.

Space X-vd:n sa förra året att ”nästa logiska steg för mänskligheten vore att bygga permanenta baser på månen och en stad på Mars”.

– Det finns en känslomässig livlighet i det. Det ska vara dramatiskt och sticka ut. Man vill gärna ha det storslaget, säger Mattias Elg.

Att våga spänna bågen, vara idérik och fantisera är vanligt förekommande bland aspirerande chefer som han intervjuar. Visionärer kan uppfattas som excentriker och som att de inte har fötterna på jorden. Men sådana personer behöver finnas i ledningsgrupper för att det ska bli framåtrörelse och innovation, enligt honom.

De som inte bara drömmer, utan förverkligar högtflygande planer har ”grandiosa och väldigt självsäkra drag”, menar psykologen.

Personlighetsdrag som kan vara riskabla, om ledaren saknar empati.

– Då förstår man inte hur drömmarna kan ställa till det för andra människorna om de slår fel. Och man satsar stora pengar som det inte finns grund för, säger han.

Elon Musk har i en uppmärksammad intervju med Business Insider talat ut om ensamheten han upplever. Han är långtifrån den enda framgångsrika entreprenören som känt så. Svenske Mojang-grundaren Markus ”Notch” Persson är en annan som vittnat om att känna sig isolerad på toppen.

Det handlar om emotionell ensamhet, till skillnad från fysisk ensamhet, enligt Mattias Lundberg, som är psykolog och forskare vid Umeå universitet.

– Du har en massa människor runt omkring dig men vet inte vilken fot de står på, och om de attraheras av kändisskap eller pengar. Det kan finnas en osäkerhet: Vilka vågar jag lita på?

Psykologen Mattias Elg menar också att den ”grit” – vilket brukar beskrivas som konsten att inte ge upp – som kännetecknar skickliga entreprenörer har ett pris i form av minskat umgänge.

– Den som tar sig till månen blir nog en ensam person på många plan. Målmedvetenheten kräver tid och uppoffring av sociala relationer, säger han.

Personligheter är starkt genetiskt betingade. Och benägenheten att gå i klinch med andra människor är personlighetsbundet.

En parameter som påverkar ens stridbarhet är om det finns något i konflikten som skrämmer, eller om man är orädd, enligt forskaren Mattias Lundberg.

– Jag kanske känner mig så stark i yttre faktorer, som kändisskap och pengar, att känslan ändå är att jag kommer att överleva, säger han.

Att våga ta konflikter är en viktig egenskap för företagsbyggare, menar Lundberg. Han ser det som ett sätt att hitta lösningar.

– Det är sällan ett gäng ja-sägare kommer på nya grejer. Väldigt många entreprenörer bygger sina karriärer på nytänk. Då kanske man måste gå in och ifrågasätta och irritera, säger han.

Extrem målmedvetenhet är en annan förklaring till att vissa inte räds bråk, menar Mattias Elg.

– De vill nå sitt mål till varje pris, och är beredda att vandra över alla lik man kan. Dessa personer har lägre utslag på andra personlighetsdrag som plikttrogenhet, lojalitet, och viljan att vara andra till lags.

Med tanke på alla stormar kring Elon Musk är det lätt att fråga sig hur han egentligen mår. Ingen av psykologerna är dock intresserad av att ”fjärrdiagnosticera”.

Men Mattias Elg tillstår att han beundrar den typen av personligheter ”som vågar kliva fram”.

– Det är starka personlighetsdrag i de här människorna som leder samhället framåt. Inte minst med tanke på klimatutmaningen kommer det att krävas individer med starka uppfattningar som vågar utmana gruppen.