Den internationella flygbolagsorganisationen IATA bedömer att flygbolagen som är verksamma i Asien tillsammans kan gå miste om 27,8 miljarder dollar, motsvarande drygt 270 miljarder kronor, i intäkter på grund av coronaviruset. Organisationen bedömer att efterfrågan på resor kan rasa med 13 procent i regionen under året, enligt ett pressmeddelande.
En fjärdedel av utlåningen i de stora nischbankerna var riskfylld redan innan coronakrisen bröt ut, visar DI:s genomgång. Hos Collector, Resurs Bank, TF Bank och Marginalen finns lån för knappt 22 miljarder med förhöjd risk – medan bankernas eget kapital endast uppgår till 12,7 miljarder, enligt tidningens beräkningar.
Enligt SCB har blancolån till hushållen rusat med drygt 60 procent till 280 miljarder under det gångna decenniet.
Handelsbankens tidigare chefsekonom Jan Häggström kallar konsumtionslånen för ”Sveriges subprime” och varnar för att staten kan tvingas gå in och rädda banker för att undgå en ny finanskris.
Finansinspektionen tonar ner hotet om en kollaps likt under finanskrisen i nischbankerna, skriver DI.
Myndighetens chefsekonom Henrik Braconier påpekar att över 250 miljarder i konsumtionskrediter ”är ju mycket pengar” men inte i jämförelse med bolånen på 3 500 miljarder.
– Och det traditionella banksystemet är i dag betydligt bättre kapitaliserat än 2008, säger han till tidningen.
Samtidigt visar en rapport från FI att beloppen för de samlade betalningarna på lån utan säkerhet eller med andra säkerheter än bostad överstiger betalningarna på bolånen.
I coronakrisens spår är det många olika faktorer som på egen hand skulle ha potential att knuffa boräntorna både uppåt och neråt. I kombination är sannolikheten dock stor att räntorna på bolån ligger kvar på nuvarande nivåer även under den närmaste tiden. Det säger Johanna Kull och Christina Sahlberg, sparekonomer på Avanza respektive Compricer, till DI.
Därför är det fortsatt bäst för de allra flesta att låta bolånet ha en rörlig ränta, menar de.
Livet kommer inte att återgå till det normala innan ett vaccin mot covid-19 i princip finns i hela världen. Det säger Microsoft-grundaren Bill Gates i en intervju med Fox Business.
Mångmiljardären är dock hoppfull om att stora delar av USA:s ekonomi kan öppnas innan ett vaccin finns på plats ”om vi gör rätt saker”. Exempelvis tror han att antalet dödsfall med råge kan understiga de 100 000–240 000 som myndigheterna räknar med om invånarna lär sig social distansering.
Dessutom måste alla 50 delstater involveras i omfattande tester av coronavirus hos befolkningen.
– Självklart måste vi betala ett högt ekonomiskt pris för att kunna uppnå det, säger Gates till Fox Business.
Den amerikanska oljeindustrin är tungt belånad och antalet konkurser riskerar att öka till rekordnivåer om inte oljepriset hålls över 30 dollar per fat. Det är kontentan i en rapport från konsultbyrån Rystad Energy, som släpptes i veckan.
Över 70 oljebolag riskerar att gå omkull redan inom de närmaste månaderna vid dagens låga oljeprisnivåer, uppger Rystad och hänvisar till historisk data.
– Vi behöver ett WTI-pris på 40–45 dollar per fat för att eliminera den förestående explosionen i antalet amerikanska olje- och prospekteringsbolag som hamnar i ekonomisk knipa, säger Rystads analyschef Artem Abramov i en kommentar.
Efter ett par dagars rusning stängde WTI-oljan på fredagen på 28,79 dollar fatet, efter en rusning på 16,5 procent.
USA:s finansdepartement har justerat reglerna för vilka bolag som kan få ta del av Washingtons nya nödlån för coronadrabbade bolag. Regeländringen skulle öppna för att även de minsta bolagen ska kunna söka stöd, men branschexperter flaggar för att små startups fortfarande kan hamna utanför eftersom de ofta har en enda investerare i ryggen – vilket gör att bolaget just nu inte är berättigat till nödlån, rapporterar Wall Street Journal.
– De regler som startup-bolagen ville att skulle förenklas har inte förenklats, säger startupjuristen Peter Werner till tidningen.
Vita huset har aviserat att 350 miljarder dollar ska gå till ett låneprogram för företag med färre än 500 anställda. Om pengarna tar slut kommer president Donald Trump ”omedelbart” att söka ytterligare finansiering hos kongressen, säger Trump själv.
– När vi öppnar igen vill vi göra det med starta företag som är i full gång, sa han under en pressträff på lördagen enligt CNBC.
Trots coronakris bör den långsiktige satsa på tillväxtbolagen Fortnox, Sinch och Evolution Gaming samt på storbolaget Essity. Det rådet ger Affärsvärldens utdelningsguru Marcus Hernhag i tidningens veckochatt med läsarna.
Om de tre tillväxtbolagen skriver han att de ”verkar växa i ur och skur” och tillägger att det borde löna sig att öka i rekyler.
Internationellt tipsar han om e-handelsjätten Amazon, men också Google och Microsoft som med sina webbtjänster lär klara sig bra i krisen. Även kortföretagen Visa och Mastercard som dominerar e-handeln i väst är köpvärda, menar Hernhag.
”Långsiktigt borde det löna sig att köpa in de bästa it-bolagen”, summerar han.
Beijer Ref må ha ett p/e-tal på 60 räknat på gissningar om årets andra kvartal, men det är ändå en aktie som kan stå sig relativt väl i coronakrisen och som är värd en köpstämpel. Det skriver DI:s Mikael Vilenius i ”Veckans aktie” om handelskoncernen som främst handlar med kyl- och värmesystem, samt luftkonditioneringsaggregat.
Vilenius noterar att Beijer Ref har stor exponering mot livsmedel och en låg risk för att aggregaten blir stående i lagret. Dessutom har bolaget klarat sig bra i tidigare konjunktursvackor.
I veckans Börsveckan får Dustin en köprekommendation – aktien klarar att stå pall i coronakrisen, bedömer tidningens analytiker.
”Dustin med 80 procent av omsättningen online är väsentligt stabilare än fysiska handeln och kanske det rentav kan bli en positiv nettoeffekt när fler konsumenter handlar online”, skriver Börsveckan.
En annan aktie som tidningen tror på är informationstjänstbolaget Karnov. ”Ingen raket”, konstaterar man, men anser att det är en aktie ”för byrålådan” som har goda möjligheter att rida ut krisen bättre än index. Tidningen stämplar köp.
Regeringen har hittills presenterat krisåtgärder till ett värde av omkring 100 miljarder kronor för att mildra coronakrisens effekter. En del tycker att det är för lite, men Kristin Magnusson Bernard – i dag makrochef på Nordea, i höst ny chef för Första AP-fonden – varnar för att ta i för mycket.
– Vi måste inse att vi inte kommer att kunna skydda alla arbetstillfällen, säger hon till SvD Näringsliv.
Hon pekar bland annat på risken för att investerare blir nervösa och kräver högre ränta om Sveriges statsskuld blir alltför hög.
Ge företag i utsatta branscher en hyresrabatt på upp till 50 procent. Det var förslaget som regeringen la fram förra veckan. Men förslaget är inte klubbat än, vilket skapar förvirring och frustration bland företag och fastighetsägare, skriver SvD Näringsliv.
Tidningen har talat med flera fastighetsföretag, som sammantaget ger bilden av att de inte vet vad som gäller.
– Osäkerheten gäller både om det verkligen blir ett stöd och vilka branscher som i så fall omfattas, säger advokaten Johan Tollgerdt.
Att stimulera privatkonsumtionen är viktigare än att stödja krisande företag om Sverige vill ta sig ur coronakrisen, skriver Roger Svensson, docent vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) på Expressen Debatt.
Han anser därför att regeringen bör dela ut omkring 10 000 kronor till varje vuxen och 5 000 kronor till varje barn. Men helikopterpengar är inte ett bra alternativ eftersom dessa kan sparas undan eller spenderas på livsmedel, där pengarna inte behövs, resonerar Svensson.
Han menar i stället att staten bör betala ut pengarna i en tillfällig valuta, Gesell-pengar, som kopplas till ett digitalt kort. Pengarna kommer sedan att minska i värde varje vecka, vilket ska öka viljan att spendera dem snabbt. De ska också i första hand kunna användas för sällanköpsprodukter och tjänster och inte för köp i matbutiker, skriver Svensson.
”De kontinuerligt beskattade Gesell-pengarna har fördelen att de stimulerar konsumtion i många led under överskådlig tid”, lyder ett av resonemangen.
Alla kommersiella direktflyg mellan Sverige och Storbritannien stoppas från och med torsdag den 9 april. Det skriver Storbritanniens ambassad i Stockholm på sociala medier.
Det är British Airways som nu gör detsamma som rivalerna redan har gjort och ställer in sina flighter mellan länderna.
”Om du bor i Storbritannien och önskar återvända, bör du arrangera din hemresa så snart som möjligt. Undvik risken att bli strandad”, skriver ambassaden.
Hur länge flygstoppet kan komma att gälla framgår inte.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen kommer under måndagen att meddela att landet gradvis kan börja återgå till det normala, enligt uppgifter till Berlingske och danska TV2.
Vilka restriktioner som kan lättas upp i ett första skede är inte känt, men enligt Berlingske kan det handla om att öppna skolorna för de yngsta barnen så att deras föräldrar kan återgå till arbetet.
Frederiksen gav beskedet om skarpa restriktioner den 11 mars, bland annat att skolorna och gränserna skulle stängas.
EU måste visa solidaritet under coronakrisen, skriver Spaniens premiärminister Pedro Sánchez i en text i The Guardian.
Han beskriver kampen mot viruset som ett krig mot en osynlig fiende som sätter hela EU-samarbetet på spel.
”Vi kan vända den här krisen till en möjlighet att bygga ett starkare EU. Men för att lyckas med det måste vi genomföra ambitiösa åtgärder”, skriver han.
Att Sverige väljer att hålla barer, gym och skolor öppna i coronakrisen har väckt stor internationell uppmärksamhet.
Sveriges och Storbritanniens taktiker går rakt emot varandra och det är först efteråt det kommer att visa sig vem som gjorde rätt, skriver Sarah Knapton, the Telegraphs vetenskapsredaktör i en analys.
Resultatet är dock av värde för hela världen eftersom det blir omöjligt för politiker att stänga ner hela länder om svenska Folkhälsomyndighetens taktik att lita på invånarnas förnuft och goda handhygien visar sig vara mer effektiv, enligt Knapton.
Men andra är mer skeptiska. Carsten Schmiester skriver i en analys för Deutschlandfunk att svenska modellen redan kan ha misslyckats. Han menar att om halva Sverige visar sig vara smittade i slutet av månaden resulterar det i tiotusentals dödsfall.
Det kommer ta lång tid innan vi får se facit på hur länder klarade coronakrisen, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i en stor intervju med DN.
Carlson säger att man måste väga in hela hälsosituationen och titta på hur det gick för patienter med andra sjukdomar under coronaepidemin och hur barnens psykiska hälsa påverkades.
– Facit är inte antalet människor som dör av coronaviruset. Facit är vad vi ser efter fyra-fem år, säger han.
Antalet smittade av coronaviruset har nått 1 051 635, skriver WHO i sin senaste dygnsrapport. 79 332 nya bekräftade smittfall registrerades under det senaste dygnet. Över 6 600 dog, vilket innebär att dödssiffran globalt är knappt 57 000.
Siffrorna kommer från WHO:s senaste dygnsrapport som har en viss eftersläpning. Den kan därför skilja sig från andra rapporter om siffror.
Eftersom siffrorna över antalet smittade bara gäller konstaterade fall kan det faktiska antalet smittade vara högre. Med tanke på att länder mäter på olika sätt kan siffrorna också vara svåra att jämföra mellan länder.
Uppgifterna ovan kommer från WHO:s senaste dagliga uppdatering för den 4 april. Nedan går Omni igenom den senaste statistiken om smittans utbredning.
Texten uppdaterades i Omni 5 april klockan 08.00.
De som köpte en ny bostad för några veckor sedan och fortfarande inte har sålt sin gamla, finner sig själv i en helt ny värld med helt nya marknadsförutsättningar i coronakrisens spår, konstaterar DI.
– Många är tagna på sängen av hur snabbt det här har gått, säger Danske Banks presschef Anna Sundblad till tidningen.
Även den som har sålt och fortfarande inte har köpt nytt kan få problem – exempelvis genom att bankernas lånelöfte kanske inte längre kan infrias för den som blivit av med jobbet.
Danske Bank spår att priserna på bostadsrätter i Stockholms kommun kommer att ha sjunkit med runt 2 procent i mars jämfört med februari. Det framgår av bankens nya boprisindikator som Direkt tagit del av.
Banken spår samtidigt att bostadspriserna kommer att sjunka 7 procent de kommande månaderna innan läget förbättras under andra halvåret. De påpekar att osäkerheten dock är stor och att det finns en risk för ett mer utdraget förlopp, skriver Direkt.
Oljejätten Saudi Aramcos aktie steg runt 3 procent på börsen i Riyad på söndagen. För första gången på en månad handlades den över teckningskursen 32 riyal, vilket innebär att värderingen nu åter är uppe på motsvarande 1 700 miljarder dollar, skriver Bloomberg.
Aramco står för närvarande mitt i ett priskrig, på grund av en konflikt med Ryssland om minskade produktionsvolymer. Under priskrigets gång har Aramcos aktie rasat med omkring 27 procent.
Bloomberg kopplar söndagens uppgång till Aramcos löfte för tre veckor sedan att man fortfarande – trots rådande läge – har för avsikt att skifta ut minst 75 miljarder dollar till aktieägarna.
Oljepriserna ligger risigt till när handeln sätter igång igen på måndag, spår John Kilduff vid Again Capital enligt CNBC.
Oljekartellen Opec och dess samarbetsländer – tillsammans kallat Opec+ – sköt i går upp sitt extrainkallade krismöte, från måndag till torsdag. Enligt uppgift behöver medlemsländerna mer tid på sig för förberedande förhandlingar om ett nytt produktionstak.
I lördags växlade dessutom ordkriget mellan Saudiarabien och Ryssland upp ytterligare. Båda två är faktorer som lär väga tungt på oljepriserna på måndagen, menar John Kilduff.
– Det fanns mycket optimism inprisat i oljan på torsdagen och fredagen. Med det här nya bråket mellan Saudiarabien och Ryssland ser det inte ut som att det blir något av [Opecmötet], säger han till CNBC.
Oljeexperten Amrita Sen, chefsanalytiker på Energy Aspects Ltd, är tveksam till att Donald Trump kan få till en oljeuppgörelse vid Opecs krismöte nästa vecka.
”Vi är fortsatt skeptiska [...] eftersom amerikanska producenter inte kan tvingas att minska sin produktion”, säger hon till Bloomberg.
Hon menar att om amerikanska producenter inte är villiga att kapa produktion är det svårt att få Ryssland att göra det. Och i så fall sitter man i ett dödläge i priskriget mellan Saudiarabien och Ryssland.
I USA uppges bolagen vara splittrade, där jättar som Exxon Mobile och Chevron motsätter sig marknadsinterventioner medan mindre skifferproducenter vill se en uppgörelse, skriver Wall Street Journal.
Financial Times skriver att tanken på att amerikanska oljebolag tillsammans sänker produktionen tidigare var helt otänkbar. Samtidigt är det också en juridisk fråga om vad bolagen kan komma överens om utan att bryta mot kartellbildningslagar, menar FT.
Svenska forskare håller på att ta fram en corona-app till smarta telefoner, uppger källor för SVT Nyheter.
Appar har använts med framgång i coronabekämpningen i bland annat Singapore och både Tyskland och Norge är på väg att ta fram sina egna. Tanken är att mobilanvändarens platsdata ska samlas in, och om personen blir sjuk kan samtliga som haft närkontakt med personen få besked om att man bör sätta sig i karantän.
SVT har talat med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som säger att ”samarbete pågår kring detta med berörda aktörer, vi kommer snart kunna berätta mer”.
När konserter och idrottsevenemang ställs in eller skjuts upp har kunderna rätt till återbetalning, säger Allmänna Reklamationsnämndens chef Marcus Isgren till Ekonomiekot Extra.
Många bolag väljer att inte ge ersättning eller ge andra typer av kompensation, men det finns ingen rätt för bolagen att göra så, säger Isgren. Att bolagen hänvisar till force majeure är inte korrekt menar han, när evenemangen ligger långt fram i tiden. Dessutom krävs det att avtalet till kunden har en sådan klausul.
Samtidigt säger Isgren att det kan löna sig för kunden att ta emot exempelvis ett tillgodokvitto, eftersom kunden går lottlös om bolagen blir så pressade att de går i konkurs.
