”Illavarslande siffror – enbart män fattar sämre beslut”
Enögda konsensusbeslut som är svåra att ändra på. Det ligger i farans riktning för den växande skara börsbolag som bara har män i ledningen, säger bolagsstyrningsforskaren Karin Jonnergård till Omni Ekonomi.
Gemensamt för flera experters åsikter om Allbrights senaste kartläggning är att besluten blir lidande när kvinnor helt saknas i toppen.
Allbrights vd Amanda Lundeteg och Sandra Bourbon bakom investeringsinitiativet Framtidsfeministen lyfter fram vd:ns inställning som avgörande.
– Allt för många bolag har eldsjälar som sliter för jämställdhet men som ständigt får jämställdhetsfrågan nedprioriterad eftersom ledningen inte tycker att den är viktig på riktigt, säger Bourbon.
Lundeteg fyller i:
– Att vd:arna så lätt tappar lång sikt vittnar om inkompetens.
En viktigare fråga än sammansättningen i ledningsgrupper är att andelen företag som drivs av kvinnor minskat på senare år, anser Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
”Siffrorna från näringslivet är illavarslande. Pandemin har inte pågått länge men vi ser redan tydliga tillbakasteg, krisen riskerar därmed att sätta djupa spår i utvecklingen framöver.”
”Att jämställdhet inte tas på allvar.”
”Jag tror att man måste undersöka lite mer innan man kommer med säkra uttalande. Här kommer några hypoteser: Ett skäl kan vara att branschfördelning förändrats. De kvinnliga vd:arna jag stött på de senaste åren har oftast lett forskningsintensiva företag på Small Cap. Har här skett en branschförskjutning kan detta vara en orsak till en relativ minskning av kvinnliga ledare. Det finns tyvärr väldigt lite forskning (info) om bransch – ledarstruktur. De kvinnliga styrelseledamöterna på Large Cap som vi intervjuat det senaste åren har nästan alla haft en bakgrund som CFO, men inte alltid som vd. [...] Sen är det ju som alltid med jämställdheten inom näringslivet: Rätt uselt, men eftersom frågan är så politisk måste man ha rejält på fötterna när man uttalar sig.”
”Att det finns mycket kvar att göra för att förbättra jämställdheten i samhället. Frågan om andelen kvinnor i börsbolagens ledning är mer symbolisk. Den ökning från 20 till 21 procent som Allbright observerar visar att mer behöver göras för att uppmärksamma frågan i näringslivet, även om det kan bero på någon eller några enskilda styrelseledamöter.”
”Det säger att det är en tillbakagång, vilket är sorgligt eftersom vi de senaste åren sett en motsatt trend.”
”Cheferna tycks tappa fokus på jämställdhets- och mångfaldsarbetet under pandemin, arbetet faller i glömska eller läggs på hyllan. Som ledare måste du kunna arbeta här och nu med krisen men också med långsiktiga affärskritiska frågor som jämställdhet. Att vd:arna så lätt tappar lång sikt vittnar om inkompetens.”
”För att jämställdheten ska gå framåt behöver vd:n tycka att jämställdhet är viktigt och lyfta upp frågan på den strategiska agendan. Allt för många bolag har eldsjälar som sliter för jämställdhet men som ständigt får jämställdhetsfrågan nedprioriterad eftersom ledningen inte tycker att den är viktig på riktigt.”
”Det finns ett dubbelt dilemma här: För att legitimera jämställdhet måste ledningen vara jämställd. För att hamna i ledningen som underrepresenterad grupp (gäller alltså inte bara kvinnor, utan också till exempel personer med icke-svensk bakgrund) och alltså skapa en jämställd ledning måste man fått stöd och möjlighet att klättra i karriären, vilket kräver att ledningen är jämställd från början. Ett annat skäl är idén om den kritiska massan. Kortfattat innebär den att man måste vara fler än en från en underprivilegierad grupp för att kunna påverka (30 procent i en grupp brukar vara en måttgrupp). Innan en sådan fördelning finns [...] är jämställdhet svår att nå.”
”Av landets företag drivs i dag en tredjedel av kvinnor, en andel som tidigare ökade något, men nu i stället minskat under senare år. Det tycker jag är en betydligt viktigare fråga än sammansättningen i ledningsgrupperna och det är nog också där vi hittar förklaringen. Kvinnors företagande påverkas av samma regler, skatter och verksamhetsvillkor som mäns företagande. Att färre kvinnor väljer att starta och driva företag får inte bara konsekvenser för jämställdheten, det leder också till lägre tillväxt och mindre välfärd för oss alla.”
”Jag tror att det vi ser kan vara en effekt av corona, då denna kris kan ha tvingat företag att, förhoppningsvis tillfälligt, lägga diskussioner om, eller strategiska åtgärder för, ökad jämställdhet i ledning åt sidan.”
”Likriktning är sällan gynnsamt, studier pekar i stället på att blandade grupper presterar bättre, är mer innovativa och fattar smartare beslut. Det om något borde ligga i företagens intresse i osäkra tider när affärerna riskerar att vackla.”
”Enorma konsekvenser. Jämställda bolag är mer innovativa, mer lönsamma, tar bättre beslut, har lägre personalomsättning både för män och kvinnor och använder tillgänglig talang bättre vid rekrytering. Ett fortsatt icke jämställt Sverige halkar efter och når inte upp till sin fulla potential.”
”Homogena grupper fattar sämre beslut – se vilken gruppteoribok som helst. Det beror på att vissa perspektiv ofta överbetonas medan andra inte finns eller marginaliseras. Risken för så kallat ”group thinking” är också större i homogena grupper. Group thinking innebär att en grupp snackar sig samman om att världen ser ut på ett visst sätt, eller att en speciell lösning är den rätta. Det har visat sig att har group thinking skapats så är har gruppen väldigt svårt att ta till sig ny information. Däremot är konflikterna ofta färre i en homogen grupp. Men bara män i toppen lär vi alltså få rätt så enögda konsensusbeslut som är svåra att ändra på. Eller inte, beroende på hur olika männen är i fråga om utbildning, erfarenhet, ålder och kulturell bakgrund.”
”Precis som i andra delar av samhället måste väl sammansatta styrelser företräda olika synvinklar och kompetenser. Bolagsstyrelser som saknar det underlaget kommer på sikt att fatta sämre beslut, vilket på lång sikt leder till lägre avkastning och värdering.”
”Många studier har visat att diversitet i ledningsgrupper ger en ökad omsättning och produktivitet, mer innovation och kreativitet, mindre omsättning på personal, att man kan hålla fast i talanger bättre. Allt detta leder även till en bättre avkastning till investerare, vilket är tydligt om man till exempel tittar på avkastningen i Framtidsfeministens portfölj. Denna portfölj innehåller endast företag med en jämställd ledning och har de senaste fem åren gett en avkastning på 136 procent jämfört med 26,25 procent på OMXS30.”