Den amerikanska storbanken Goldman Sachs ska ta in 8 miljarder dollar, cirka 77 miljarder kronor, för en ny utköpsfond. Det skriver Reuters och hänvisar till källor med insyn.
Syftet med fonden är att kunna gå in i bolag världen över där de kan få majoritetskontroll.
Det blir Goldman Sachs andra utköpsfond sedan finanskrisen 2008.
Det kommer att bli sämre innan det blir bättre i svensk ekonomi, skriver Placeras Pekka Kääntä efter dagens historiska ras i inköpschefsindex för industrin.
Än är vi inte på finanskrisens nivåer, men redan nästa månad kan vi vara nära den nivån, menar han.
En ljusglimt kan vara att svensk industri var på uppgång i början av 2020 och att det förhoppningsvis finns kvar något av den efterfrågan när coronapandemin avtar.
”Det skulle i så fall kunna innebära en rejäl rivstart för industrikonjunkturen”, skriver Kääntä.
DI:s Felicia Åkerman skriver att det dramatiska raset i inköpschefsindex faktiskt är ännu värre än det ser ut. Och dessutom kan inköpschefsindex för tjänstesektorn i slutet av veckan ”visa den verkliga vidden i inbromsningen”, skriver hon.
Med fallande aktiekurser finns det en risk att auktoritära stater som Kina och Ryssland köper in sig i svenska storföretag. Det menar förre finansministern Erik Åsbrink (S) och Olle Wästberg (L), tidigare bland annat statssekreterare på finansdepartementet. På DN Debatt skriver de att främmande makter skulle kunna köpa upp företagen för att öka sitt inflytande över Sverige. För att förhindra detta skriver de att regeringen skulle kunna lagstifta om att förvärv av svenska företag endast får göras från andra EU-länder eller att staten inrättar en fond som kan köpa aktieposter i företag som annars skulle hamna i utländsk ägo.
”På sikt kan staten, när konjunkturen vänt och börsen går upp, sälja sina aktieposter, vilket i bästa fall kan ge större ekonomiska resurser att betala igen de lån staten nu tvingas ta för att bekämpa den ekonomiska krisen” skriver de.
Bangladesh väntas gå miste om 60 miljarder kronor i exportintäkter på grund av avbokade ordrar från några av världens största klädkedjor. Det uppger två stora branschorganisationer, enligt Reuters.
Bangladesh är världens nästa största textilproducent och enligt organisationerna är miljontals jobb i farozonen på grund av coronakrisen.
Gap, Zara, och Primark uppges vara några av de varumärken som dragit tillbaka sina beställningar.
Efter att Bra pausat alla flyg flaggar nu även SAS för att stoppa inrikestrafiken, skriver SVT Nyheter.
– Vi har sagt att vi kommer köra så länge det är kommersiellt gångbart och det är det inte nu, säger kommunikationsdirektören Karin Nyman till kanalen.
Hon påpekar möjligheten att göra som i Norge där staten har valt ut de linjerna som anses viktigast och sedan delat upp dem mellan marknadsaktörerna och hjälpt till med finansieringen.
I måndags började utbildningen för permitterad SAS-personal som ska börja arbeta i vården. 30 personer ska till att börja med gå en snabbutbildning som ska göra dem redo att börja arbeta efter torsdag.
Flygvärdinnan Malin Öhman säger att hon anmält sig för att hon vill göra nytta.
– Jag vet ju att jag inte kommer att få så många jobbtimmar om ens några över huvud taget. Sedan det faktum att jag känner att jag kan bidra med något genom att göra det här, säger hon till TT.
New York-börserna backade kraftigt på onsdagen efter dystra uttalanden från president Donald Trump. Vid stängning stod de ledande indexen som följer:
• S&P 500: –4,4 procent
• Nasdaq: –4,4 procent
• Dow Jones: –4,4 procent
Trump sa i går kväll att USA måste förbereda sig på ”två väldigt, väldigt smärtsamma” veckor till följd av virusspridningen. Vita huset spår att mellan 100 000 och 240 000 amerikaner kan dö i pandemin. Det pessimistiska budskapet satte tonen för onsdagens handel på Wall Street.
Doubleline Capitals vd Jeffrey Gundlac tror att börsen kommer att nå nya bottennivåer under april efter att ha studsat upp rejält förra veckan.
– Marknaden har verkligen tagit sig tillbaka till en motståndszon. Men om vi faller under mars lägstanivå så kommer vi att få en mer utdragen nedgångsperiod, säger han till CNBC.
I går avslutade New York-börserna sitt sämsta kvartal sedan finanskrisen 2008. S&P 500 backade 20 procent under årets första tre månader.
På bolagsfronten föll Xerox och HP 7 respektive 15 procent. Flera medier rapporterade i går att Xerox drar tillbaka sitt fientliga bud på HP till följd av coronakrisen.
Varuhusjätten Macy’s tappade 10 procent. Aktiekursen har kollapsat den senaste månaden till följd av corona-relaterade butiksstängningar. På grund av det låga börsvärdet kommer aktien nästa vecka att plockas bort från S&P 500-indexet.
Europeiska aktieindexet Stoxx 600 avslutade i går sitt sämsta kvartal sedan 2002, enligt CNBC. Nya kvartalet börjar inte bättre – här är noteringarna vid stängning på onsdagen:
• Frankfurt (Dax30): −3,9 procent
• Paris (Cac40): −4,3 procent
• London (FTSE100): −4,2 procent
Investerare oroar sig bland annat över att bekräftade coronafall och dödstal fortsätter att stiga i Europa, noterar Reuters.
Londonbörsen pressas av att Storbritanniens största banker gått med på att slopa utdelningar efter krav från Bank of England.
Kasper Elmgreen på irländska förvaltarjätten Amundi säger till Financial Times att han är skeptisk till den senaste tidens återhämtning.
– Vi ser på det så här: Det är för sent att sälja och för tidigt att köpa, säger han.
När årets första kvartal avslutades i går var det bara ett enda bolag i Dow Jones-indexet som stod på plus jämfört med vid kvartalets början: Microsoft. Techjättens aktie stängde på 157,71 dollar i går, upp en penny från de 157,70 dollar som aktien handlades för den 31 december, skriver Market Watch.
För Dow Jones industriindex del var första kvartalet den sämsta Q1-perioden någonsin med en nedgång på 23,2 procent. Nasdaqs kompositindex noterades på −14,2 procent för perioden, medan S&P 500 var ner 20 procent för årets första tre månader.
Coronakrisen kommer att pågå längre tid än vad många vill. Det säger statsminister Stefan Löfven i en intervju med SVT:s Aktuellt.
– Vi ska inte tänka veckor, tänk månader bort i tiden.
Exakt hur lång tid det kommer att ta kan inte ens experterna svara på, säger han.
Inte heller när det gäller uppmaningarna om att inte resa och att hålla social distans går det i nuläget att sätta en tidsram, enligt statsministern.
– Alla måste göra sitt nu.
Res inte kollektivt om ni inte absolut måste. Den uppmaningen skickar Storstockholms Lokaltrafik, SL, till sina resenärer, skriver SVT Nyheter. Detta efter att nya riktlinjer kommit från Folkhälsomyndigheten i dag.
Riktlinjerna innebär att de som sköter kollektivtrafiken runt om i landet måste se till att passagerarna inte behöver trängas för att undvika risken för smittspridning av coronaviruset.
SL har dragits med stort personalbortfall och har fått kraftig kritik för att resenärer upplevt trängsel på tåg och bussar.
Ett specialchartrat SAS-plan med kinesisk testutrustning för coronavården landade på Arlanda flygplats under onsdagskvällen, enligt DI. Ombord finns bland annat robotar som kan fylla pipetter automatiskt, samt analysutrustning.
– Det kommer att fördubbla nuvarande testkapacitet, säger smittskyddsprofessorn Lars Engstrand vid Karolinska institutet till DI.
Utrustningen kommer att levereras till Biomedicum i Solna under torsdag förmiddag. För kostnaderna står K.A. Wallenbergstiftelserna.
– Det är de här testkiten som hela världen har velat ha, säger Engstrand.
Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl jämför coronakrisen med finanskrisen 2008: Företag kommer att gå i konkurs, många kommer att bli arbetslösa. Det sa hon i SVT:s Aktuellt på onsdagskvällen.
– Nu går det fort, det är en kraftig inbromsning, vi ser att vi går in i en synnerligen djup lågkonjunktur nu, sa hon.
Hedén Westerdahl tillade att hon hoppas att regeringen ska gå in med ”starka åtgärder” så att arbetslösheten inte stiger för fort.
I KI:s prognos som presenterades i morse faller BNP med 6 procent i det andra kvartalet. På programledarens fråga svarade Ylva Hedén Westerdahl att läget kan bli ännu värre.
Coronapandemin ställer till det för SCB – som inte vet riktigt hur de nu ska räkna på inflationen i april, skriver Direkt. Orsaken är att vissa varor som paketresor, bio, teater och sportevenemang inte säljs längre.
Enligt Peter Nilsson, chef för enheten för prisstatistik på SCB, hade inte pandemins effekter börjat slå igenom när marssiffrorna samlades in.
– Sedan dess har försäljningen av många tjänster minskat kraftigt och är i vissa fall obefintlig, säger han till Direkt.
SCB har i dag haft ett extramöte för att diskutera situationen och räknar med att presentera en lösning nästa vecka.
Stigande matpriser och svagare svensk krona dämpar fallet i inflationen. Det säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till Direkt.
Matpriserna ser ut att öka med åtminstone runt 3 procent i år, menar han.
– Då det står för 14 procent av KPI lyfter det inflationen med åtminstone omkring fyra tiondelar, säger Isaksson.
Den enorma osäkerheten kring coronaviruset och dess konsekvenser har fått investerare att bli amatör-epidemiologer. Men det finns bara två möjliga strategier i denna börsmiljö, enligt Wall Street Journals James Mackintosh.
Ett förhållningssätt är att lyssna på virusexperter som Wall Streets storbanker nu gör, men problemet är att även de mest kunniga på området inte kan säga något med säkerhet.
Den andra strategin är att följa de legendariska investerarna Benjamin Grahams och David Dodds käpphäst om att använda säkerhetsmarginaler. Med andra ord: Köp aktier så pass billigt att en mycket svag utveckling redan är inprisad i kursen så att fallhöjden är begränsad.
Problemet med denna strategi är att dagens nivåer på S&P 500 sannolikt inte erbjuder någon säkerhetsmarginal mot en fortsatt svag ekonomi som krossar företagens vinster, skriver Mackintosh.
Coronakrisens efterverkningar kommer inte att blåsa över i första taget då en stor skada redan är skedd på världens ekonomier. Det säger investeraren Jim Rogers, som grundade legendariska Quantum Fund tillsammans med George Soros på 1970-talet.
– Jag förväntar mig att vi kommer att få den värsta björnmarknaden under min livstid de närmaste åren, säger han till Bloomberg.
Rogers varnar för en trippelsmäll i form av coronakrisens ekonomiska skador, höga skuldnivåer och låga räntor som kommer att bli smärtsamma när de stiger.
Trots sin pessimistiska syn står han redo att köpa aktier i de sektorer som har tagit mest stryk under krisen, såsom turism, transport, flyg och jordbruk.
Att förvänta sig en snabb återhämtning på börserna efter virusfrossan är som att förvänta sig ett mirakel. Det menar Bank of Americas analyschef Benjamin Bowler, skriver Business Insider.
Bowler har gått igenom varje recession sedan 1929 och identifierat flera mönster på aktiemarknaderna. Bland annat menar att storleken på börsrasen är nära sammankopplade med hur utdragen den ekonomiska nedgången är.
Därför menar han att det värsta knappast är över då USA:s BNP väntas sjunka med 12 procent under det andra kvartalet.
”Den 34-procentiga nedgången i S&P 500 är sannolikt inte tillräcklig, eftersom de djupaste recessionerna också är de mest smärtsamma för aktier”, skriver han.
Många flygbolag kommer aldrig att hämta sig från coronasmällen. Det säger flygexperten Jan Ohlsson, som är kritisk till regeringens stödpaket, skriver TT.
Han menar att flygbolag som Bra och SAS inte är intresserade av lån till väldigt höga räntor.
– Det är ett slag i luften, säger han till TT.
Han tillägger att reaktionerna på regeringens ”så kallade stödpaket” är mycket negativa när bolagen kämpar för sin överlevnad.
Många resebolag anmäls nu till Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden (Arn) efter att de vägrat följa lagen och återbetala kunder för inställda resor i coronapandemins spår, skriver TT.
– Vi får in anmälningar om att man inte får pengarna tillbaka, att det dröjer, och att man inte får kontakt med företagen vilket gäller främst resebyråer, säger Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket, till nyhetsbyrån.
Enligt henne är reglerna solklara: Har en resa blivit inställd är det pengarna tillbaka som gäller.
Flixbus, Tui, Ving, SL, Travellink och Ryanair finns bland bolagen som anmälts.
Svenska flygbolaget Bra ställer in samtliga avgångar från och med måndag och fram till den sista maj, uppger företaget på sin hemsida.
Bakgrunden är regeringens och Folkhälsomyndighetens ”skarpa uppmaning till svenska befolkningen att inte resa inom landet” under coronapandemin. Detta gör att flygbolaget inte längre har några kunder, skriver Bra.
”Vi beklagar situationen och siktar på att så snart som förutsättningar finns kunna öka trafiken igen”.
Den 20 mars pausades 12 av 18 linjer, skriver Sydsvenskan.
Medicinteknikbolaget Getinge var det OMXS30-bolag som under mars fick procentuellt störst höjning av analytikerkonsensus om vinsten för helåret 2020. Det visar Finwires återkommande genomgång av Factsets estimat.
Konsensus för Getinges nettoresultat höjdes under den dystra månaden med 9,2 procent till 1 879 miljoner kronor. I botten av listan hamnar SSAB vars konsensus för justerat rörelseresultat sänktes med 40,5 procent till 1 708 miljoner kronor, skriver Finwire.
Getinges aktie gick också mot strömmen på börsen och steg 17,1 procent under månaden, medan SSAB under samma period föll 21,9 procent.
Stockholmsbörsen vände ner efter gårdagens uppgångar. Vid stängning hade tappet tilltagit rejält:
• OMXS30: −3,4 procent
• OMXSPI: −3,8 procent
Medan nästan alla storbolag handlades upp i går lyste OMXS30 rött på onsdagen, med undantag för defensiva aktierna Tele2 och Telia, som steg runt 1 procent.
Verkstadsjättarna dominerade botten, med ras på nära 7 procent för Atlas Copco, 6,7 procent för Sandvik och 6,1 procent för SKF. Volvo och Autoliv tappade båda runt 5,5 procent.
Nordea som under gårdagskvällen tvärvände och pausade beslut om utdelning gick något bättre än index och tappade 2,9 procent.
Ilija Batljans SBB rasade 11,2 procent efter att den planerade fastighetsaffären värd 8 miljarder med Nyfosa sprack på tisdagskvällen.
Mekonomen rasade 17,7 procent efter att ha flaggat för ”väsentligt negativ påverkan” av coronaviruset och dessutom dataintrång.
Skistar tappade inledningsvis 6 procent efter att i går kväll ha meddelat att alla svenska anläggningar stängs. Men vid stängning var aktien ner 1,8 procent.
Illavarslande tecken för svensk ekonomi dominerade nyhetsflödet under morgonen.
Swedbank/Silfs inköpschefsindex över industrin föll brant i mars och noterade den största nedgången någonsin. Konjunkturinstitutet räknade i en ny men osäker prognos med att Sveriges BNP rasar 6 procent i andra kvartalet.
Biometribolaget Fingerprint Cards rusade över 8 procent på onsdagen efter ett ha tecknat licensavtal med kinesiska Feitian.
Avtalet gäller det svenska bolagets mjukvarulösningar för betalningar och tillträdeslösningar, samt volymavtal för touch-sensorer, enligt ett pressmeddelande.
Att antalet konkurser rusade under sista veckan i mars ger en signal om att det blir blåsigare framöver. Det säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg till DI.
– Jag tror att vi får se en ganska dramatisk konkursökning framöver, säger han till tidningen.
Han berättar att organisationen får många samtal från företagare som är uppgivna och ledsna över att inte kunna rädda sina livsverk. ”En tragedi”, konstaterar Wiberg.
Även på Creditsafe tror man att vi får se fler konkurser framöver.
Enligt TT ökade antalet konkurser under förra veckan med 46 procent jämfört med motsvarande vecka i fjol.
Moderaterna vill att staten tillfälligt ska avstå att driva på utmätningar så att företag inte går i konkurs, rapporterar Dagens Industri.
– Staten ska inte medverka i konkurser i bolag som annars skulle ha överlevt, säger partiledare Ulf Kristersson till tidningen.
Undantaget ska gälla så länge coronakrisen pressar företag.
Konkursansökningarna inom hotell- och restaurangbranschen ökade kraftigt i mars jämfört med samma månad i fjol, visar UC:s senaste siffror.
Totalt gick 655 bolag i konkurs i mars, jämfört med 533 företag i samma månad i fjol. Det är den högsta siffran på tio år, enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe, skriver TT.
Konkurserna är en konsekvens av coronavirusspridningen.
– Om omsättningen minskar med 70–80 procent eller mer i ett svagt bolag blir läget snabbt akut. Hotell- och restaurangbranschen har det oerhört tufft, säger Richard Damberg, ekonom på UC.
