Ett konsortium bestående av tyska RAG Stiftung och riskkapitalbolagen Advent och Cinven förbereder ett bud på Thyssenkrupps hissdivision för 15 miljarder euro, motsvarande 142 miljarder kronor. Det skriver Reuters och hänvisar till källor med insyn.
Den svenska aktivistfonden Cevian är storägare i Thyssenkrupp.
Oljejätten Saudi Aramcos aktie steg runt 3 procent på börsen i Riyad på söndagen. För första gången på en månad handlades den över teckningskursen 32 riyal, vilket innebär att värderingen nu åter är uppe på motsvarande 1 700 miljarder dollar, skriver Bloomberg.
Aramco står för närvarande mitt i ett priskrig, på grund av en konflikt med Ryssland om minskade produktionsvolymer. Under priskrigets gång har Aramcos aktie rasat med omkring 27 procent.
Bloomberg kopplar söndagens uppgång till Aramcos löfte för tre veckor sedan att man fortfarande – trots rådande läge – har för avsikt att skifta ut minst 75 miljarder dollar till aktieägarna.
Oljepriserna ligger risigt till när handeln sätter igång igen på måndag, spår John Kilduff vid Again Capital enligt CNBC.
Oljekartellen Opec och dess samarbetsländer – tillsammans kallat Opec+ – sköt i går upp sitt extrainkallade krismöte, från måndag till torsdag. Enligt uppgift behöver medlemsländerna mer tid på sig för förberedande förhandlingar om ett nytt produktionstak.
I lördags växlade dessutom ordkriget mellan Saudiarabien och Ryssland upp ytterligare. Båda två är faktorer som lär väga tungt på oljepriserna på måndagen, menar John Kilduff.
– Det fanns mycket optimism inprisat i oljan på torsdagen och fredagen. Med det här nya bråket mellan Saudiarabien och Ryssland ser det inte ut som att det blir något av [Opecmötet], säger han till CNBC.
Oljeexperten Amrita Sen, chefsanalytiker på Energy Aspects Ltd, är tveksam till att Donald Trump kan få till en oljeuppgörelse vid Opecs krismöte nästa vecka.
”Vi är fortsatt skeptiska [...] eftersom amerikanska producenter inte kan tvingas att minska sin produktion”, säger hon till Bloomberg.
Hon menar att om amerikanska producenter inte är villiga att kapa produktion är det svårt att få Ryssland att göra det. Och i så fall sitter man i ett dödläge i priskriget mellan Saudiarabien och Ryssland.
I USA uppges bolagen vara splittrade, där jättar som Exxon Mobile och Chevron motsätter sig marknadsinterventioner medan mindre skifferproducenter vill se en uppgörelse, skriver Wall Street Journal.
Financial Times skriver att tanken på att amerikanska oljebolag tillsammans sänker produktionen tidigare var helt otänkbar. Samtidigt är det också en juridisk fråga om vad bolagen kan komma överens om utan att bryta mot kartellbildningslagar, menar FT.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen kommer under måndagen att meddela att landet gradvis kan börja återgå till det normala, enligt uppgifter till Berlingske.
Vilka restriktioner som kan lättas upp i ett första skede är inte känt, men enligt Berlingske kan det handla om att öppna skolorna för de yngsta barnen så att deras föräldrar kan återgå till arbetet.
Frederiksen gav beskedet om skarpa restriktioner den 11 mars, bland annat att skolorna och gränserna skulle stängas.
EU måste visa solidaritet under coronakrisen, skriver Spaniens premiärminister Pedro Sánchez i en text i The Guardian.
Han beskriver kampen mot viruset som ett krig mot en osynlig fiende som sätter hela EU-samarbetet på spel.
”Vi kan vända den här krisen till en möjlighet att bygga ett starkare EU. Men för att lyckas med det måste vi genomföra ambitiösa åtgärder”, skriver han.
Coronapandemin har lett till en tvärnit för den globala ekonomiska aktiviteten och knuffat världsekonomin in i en recession som kommer att bli ”mycket värre” än finanskrisen i slutet av 2000-talet. Den dystra prognosen ger Internationella valutafonden (IMF), enligt Reuters.
– Det här är en kris som inte liknar någon annan, konstaterade IMF-chefen Kristalina Georgieva under en gemensam presskonferens med Världshälsoorganisationen WHO.
– Det här är, under min livstid, den mörkaste stunden för mänskligheten – ett stort hot mot hela världen – och det kräver att vi står raka i ryggen, enade och skyddar de mest sårbara, sa hon.
Coronakrisen skulle enligt gällande ekonomiska modeller kunna försätta den svenska ekonomin i ett läge av deflation, där priserna sjunker och konsumtionen stannar upp. Men den risken finns inte i dagsläget, säger riksbankschefen Stefan Ingves i en intervju med TT.
– Om vi och det finanspolitiska systemet förser ekonomin med tillräckligt mycket pengar och verksamheter kommer igång igen, då finns det inga skäl att tro att det skulle bli deflation av det hela, säger han.
Att priserna faller på kort sikt går däremot inte att utesluta, säger han, men tillägger:
– Men vi hoppas det här inte varar hur länge som helst.
Svenska folket kan glömma en räntesänkning, enligt Riksbankschefen Stefan Ingves. I en intervju med SvD säger han att centralbanken inte har några planer på att ge mer pengar till hushållen den vägen.
– Jag förstår att det är många som resonerar på det sättet för det är så man är van vid att tänka. Men penningpolitiken är i dagsläget någonting helt annat där huvudsyftet är att hålla igång svensk ekonomi, säger han.
Ingves menar att Riksbanken nu i stället är fullt fokuserad på att företag ska få tillgång till lån med låg ränta.
Ge företag i utsatta branscher en hyresrabatt på upp till 50 procent. Det var förslaget som regeringen la fram förra veckan. Men förslaget är inte klubbat än, vilket skapar förvirring och frustration bland företag och fastighetsägare, skriver SvD Näringsliv.
Tidningen har talat med flera fastighetsföretag, som sammantaget ger bilden av att de inte vet vad som gäller.
– Osäkerheten gäller både om det verkligen blir ett stöd och vilka branscher som i så fall omfattas, säger advokaten Johan Tollgerdt.
Att stimulera privatkonsumtionen är viktigare än att stödja krisande företag om Sverige vill ta sig ur coronakrisen, skriver Roger Svensson, docent vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) på Expressen Debatt.
Han anser därför att regeringen bör dela ut omkring 10 000 kronor till varje vuxen och 5 000 kronor till varje barn. Men helikopterpengar är inte ett bra alternativ eftersom dessa kan sparas undan eller spenderas på livsmedel, där pengarna inte behövs, resonerar Svensson.
Han menar i stället att staten bör betala ut pengarna i en tillfällig valuta, Gesell-pengar, som kopplas till ett digitalt kort. Pengarna kommer sedan att minska i värde varje vecka, vilket ska öka viljan att spendera dem snabbt. De ska också i första hand kunna användas för sällanköpsprodukter och tjänster och inte för köp i matbutiker, skriver Svensson.
”De kontinuerligt beskattade Gesell-pengarna har fördelen att de stimulerar konsumtion i många led under överskådlig tid”, lyder ett av resonemangen.
Regeringen måste gräva djupare i verktygslådan och ta i mer om det svenska näringslivet ska gå att rädda. Det säger industriprofilen Carl Bennet i en intervju med SvD Näringsliv.
Ett förslag han har är att företag ska slippa betala hyran för sina lokaler i tre månaders tid, för att krisande verksamheter ska slippa en del av bördan.
Förslaget har han även dryftat för finansminister Magdalena Andersson (S).
– Det skulle ge andrum och en möjlighet för bolag som går på knäna att hitta en lösning, säger han.
Den amerikanska oljeindustrin är tungt belånad och antalet konkurser riskerar att öka till rekordnivåer om inte oljepriset hålls över 30 dollar per fat. Det är kontentan i en rapport från konsultbyrån Rystad Energy, som släpptes i veckan.
Över 70 oljebolag riskerar att gå omkull redan inom de närmaste månaderna vid dagens låga oljeprisnivåer, uppger Rystad och hänvisar till historisk data.
– Vi behöver ett WTI-pris på 40–45 dollar per fat för att eliminera den förestående explosionen i antalet amerikanska olje- och prospekteringsbolag som hamnar i ekonomisk knipa, säger Rystads analyschef Artem Abramov i en kommentar.
Efter ett par dagars rusning stängde WTI-oljan på fredagen på 28,79 dollar fatet, efter en rusning på 16,5 procent.
USA kan komma att införa strafftullar på råolja importerad från Saudiarabien och Ryssland om de två inte snabbt löser sin tvist och går med på produktionsbegränsningar. Det sa president Donald Trump på en pressträff på lördagen, enligt Reuters.
– Om jag måste införa tullar på olja som kommer in utifrån eller om jag måste göra något för att skydda våra tiotusentals energiarbetare och våra fantastiska företag som ser till att alla dessa jobb finns, så gör jag vad som än krävs, sa han.
I fredags uppgav USA:s president Donald Trump att strafftullar på saudisk olja är ”ett verktyg i verktygslådan”, men att det inte var något han övervägde.
Om USA inför strafftullar på olja importerad från Saudiarabien och Ryssland, är Kanadas största oljeprovins Alberta redo att ställa sig bakom beslutet. Det säger Albertas provinsminister Jason Kenney till Financial Times.
– Opec+ startade den här branden och de måste släcka den. Vi kommer inte att ge upp vår industri och vi är redo att göra det som krävs här, säger han.
Opec och dess samarbetsländer – tillsammans kallat Opec+ – skulle ha haft ett extrainsatt möte på måndag, men i går meddelade kartellen att det skjuts upp till senare i veckan.
Förhoppningen är att länderna under mötet ska komma överens om nya produktionstak, men källor uppgav på lördagen för Reuters att länderna behöver mer tid till förberedande förhandlingar.
De officiella dödstalen i covid-19 från Folkhälsomyndigheten har haft en stor eftersläpning. En granskning som TT har gjort visar att det verkliga antalet döda har visat sig vara högre efter korrigering.
Den 25 mars redovisade Folkhälsomyndigheten att 42 personer dött i covid-19. Men efter att myndigheten reviderat siffran visade det sig att den var 97 redan då. Dagen efter rapporterades 66 avlidna, men efter revidering 124.
Myndigheten har hela tiden sagt att siffran inte är dagsaktuell och väntas öka. Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att även den senaste siffran, 373, kommer att visa sig vara högre. Men han tillägger att man nu jobbar mer systematiskt och att eftersläpningen därför blir mindre.
– Det är absolut inte så att vi försöker dölja någonting. Men vi får heller inte skapa en felaktig bild av att det finns en massa dödsfall därute som vi inte hittar. Vi hittar dem, men ibland hittar vi dem lite sent, säger Tegnell.
Det kommer ta lång tid innan vi får se facit på hur länder klarade coronakrisen, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i en stor intervju med DN.
Carlson säger att man måste väga in hela hälsosituationen och titta på hur det gick för patienter med andra sjukdomar under coronaepidemin och hur barnens psykiska hälsa påverkades.
– Facit är inte antalet människor som dör av coronaviruset. Facit är vad vi ser efter fyra-fem år, säger han.
Antalet smittade av coronaviruset har nått 1 051 635, skriver WHO i sin senaste dygnsrapport. 79 332 nya bekräftade smittfall registrerades under det senaste dygnet. Över 6 600 dog, vilket innebär att dödssiffran globalt är knappt 57 000.
Siffrorna kommer från WHO:s senaste dygnsrapport som har en viss eftersläpning. Den kan därför skilja sig från andra rapporter om siffror.
Eftersom siffrorna över antalet smittade bara gäller konstaterade fall kan det faktiska antalet smittade vara högre. Med tanke på att länder mäter på olika sätt kan siffrorna också vara svåra att jämföra mellan länder.
Uppgifterna ovan kommer från WHO:s senaste dagliga uppdatering för den 4 april. Nedan går Omni igenom den senaste statistiken om smittans utbredning.
Texten uppdaterades i Omni 5 april klockan 08.00.
Beijer Ref må ha ett p/e-tal på 60 räknat på gissningar om årets andra kvartal, men det är ändå en aktie som kan stå sig relativt väl i coronakrisen och som är värd en köpstämpel. Det skriver DI:s Mikael Vilenius i ”Veckans aktie” om handelskoncernen som främst handlar med kyl- och värmesystem, samt luftkonditioneringsaggregat.
Vilenius noterar att Beijer Ref har stor exponering mot livsmedel och en låg risk för att aggregaten blir stående i lagret. Dessutom har bolaget klarat sig bra i tidigare konjunktursvackor.
I veckans Börsveckan får Dustin en köprekommendation – aktien klarar att stå pall i coronakrisen, bedömer tidningens analytiker.
”Dustin med 80 procent av omsättningen online är väsentligt stabilare än fysiska handeln och kanske det rentav kan bli en positiv nettoeffekt när fler konsumenter handlar online”, skriver Börsveckan.
En annan aktie som tidningen tror på är informationstjänstbolaget Karnov. ”Ingen raket”, konstaterar man, men anser att det är en aktie ”för byrålådan” som har goda möjligheter att rida ut krisen bättre än index. Tidningen stämplar köp.
Amazon har kontaktat flera företag som tillverkar tester för det nya coronaviruset för att kunna skydda sina anställda och sin verksamhet, avslöjar Reuters.
Enligt mötesanteckningarna som Reuters har läst har bolagen – Abbot Laboratories och Thermo Fisher Scientific Inc – dock gett Amazon nobben, åtminstone i närtid. Bolagen svarar att de vill samarbeta med Amazon men att tillverkningen till den amerikanska staten nu tar upp all deras kapacitet.
Det är ett ”misstag” av USA och president Donald Trump att blockera exporten av 3M:s andningsmasker till vårdpersonal, säger Kanadas premiärminister Justin Trudeau enligt Reuters.
På fråga om Kanada kan komma att hämnas om det amerikanska exportstoppet går igenom, svarade vice premiärminister Chrystia Freeland att Ottawa kommer att ”göra vad som än krävs för att skydda våra nationella intressen”.
Ontarioledaren Doug Ford skrev på Twitter på fredagskvällen att han talat med USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer om blockeringen.
”[N]u måste våra länder samarbeta mer än någonsin för att bekämpa covid-19”, skriver han.
Ontarios folkhälsomyndighet spår 80 000 bekräftade virusfall och 1 600 dödsfall till följd av covid−19 i slutet av april.
Efter påtryckningar från regeringen har nu Frankrike släppt exportrestriktioner på ansiktsmasker från Mölnlycke AB, skriver utrikesminister Ann Linde (S), på Twitter.
I går hotade regeringen med att dra Frankrike inför EU-kommissionen för att landet stoppat exporten av Mölnlyckes ansiktsmasker.
”Mycket viktigt att inre marknad fungerar även i kristider!”, skriver Linde.
Lufthansas finanschef Ulrik Svensson slutar, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Skälet uppges vara hälsorelaterat. Svensson lämnar även bolagets styrelse.
I pressmeddelandet skriver Lufthansa att man kommer att tillsätta en ny finanschef så snart som möjligt.
Nyligen meddelade SAS att deras finanschef lämnar och bolagen står nu utan – mitt i brinnande coronakris.
SAS kommer från och med måndagen den 6 april endast att trafikera fyra destinationer i Sverige ”i syfte att upprätthålla samhällskritisk infrastruktur”.
SAS kommer genomföra inrikesflygningarna med ett flygplan, en A320neo som flyger Arlanda till Umeå, Kiruna, Luleå och Visby. All övrig inrikestrafik upphör, uppges det.
”Förändringarna innebär att en stor del av det svenska inrikesflyget nu ligger nere”, skriver SAS.
SJ har infört korttidsarbete för att sänka sina kostnader, enligt ett pressmeddelande från tågjätten.
”Vi använder korttidsarbete som en tillfällig åtgärd för att kunna behålla våra kompetenta medarbetare, men samtidigt sänka våra kostnader under en ekonomiskt ansträngd period. Det är viktigt att poängtera att detta inte är en form av uppsägning. Så snart situationen vänder tillbaka vill vi så snabbt som möjligt kunna växla upp vår verksamhet igen”, säger SJ:s HR-chef Mats Pettersson i pressmeddelandet.
De nya ändringarna rör cirka hälften av SJ:s 3 000 månadsanställda.
