Konsumentverket konstaterar att influerare och företag behöver bli tydligare vad gäller marknadsföring i sociala medier. Därför har myndigheten tagit fram en åtta sidor lång vägledning i ämnet. Det rapporterar Dagens Nyheter. I vägledningen finns bland annat en lista med instruktioner och ett konstaterande att man inte ska lova mer än vad man kan hålla.
Det var fortsatt muntra tongångar på Asiens ledande börser under tisdagen. Vid 05.20, svensk tid, låg indexen som följer:
• Nikkei: +1,3 %
• Shanghai: +1,7 %
• Shenzhen: +2,7 %
• Hang Seng: +0,7 %
• Kospi: +1.2 %
Börsutvecklingen kommer efter att det synts tecken på att coronakrisen kan komma att klinga av i både New York och i Europa, skriver Reuters. CNBC skriver också att börsuppgångarna kommer efter förhoppningar om att spridningen av coronaviruset nu avtar.
Även under måndagen steg de globala börserna brett och marknaden går nu före i vad den tror är en topp i antalet virusfall, säger Pepperstones analyschef Chris Weston till Reuters. Han lägger till att man nästan kan känna lukten av rädsla hos aktiva förvaltare att missa uppgångarna.
Samsungs aktie stiger drygt 1 procent efter att vinsten i det första kvartalet överträffat förväntningarna.
Tecken på en plattare coronakurva i USA gav investerare hopp. Amerikanska börser steg kraftigt på måndagen och ledande index stängde som följer:
• S&P 500: +7,0 procent
• Nasdaq: +7,3 procent
• Dow Jones: +7,7 procent
Det positiva sentimentet drevs på av att delstaten New York i helgen har noterat en minskning i antalet virusrelaterade dödsfall per dag för första gången, skriver CNBC. Att dödsfallen minskade på flera håll i Europa inger också hopp.
”Jag börjar bli optimistisk”, twittrade hedgefondsprofilen Bill Ackman om den positiva trenden.
Ryssland och Saudiarabien är ”väldigt, väldigt nära” en uppgörelse om att minska oljeutbudet, enligt vd:n för ryska statliga fonden Russian Direct Investment Fund.
Skräckindexet VIX noterades till 45 och har därmed fallit tillbaka märkbart från extrema nivåer i mars, skriver Direkt.
Boeing toppade Dow Jones, aktien var upp runt 20 procent, trots att bolaget i helgen gick ut med att man stänger fabriken i Seattle för en obestämd framtid.
New York-börsen har lättat på listningsregler till slutet på juni, rapporterar Reuters. Syftet är att underlätta för de företag som inte klarar att följa reglerna under den väldiga turbulens som virusutbrottet orsakar.
Bland de regler som nu försvinner är bland annat att en aktie ska hålla ett pris över 1 dollar.
Oljepriserna såg sitt största fall på två veckor på måndagen inför att Opec+ ska samlas senare i veckan, rapporterar Bloomberg.
Enligt Ryan Fitzmaurice, råvarustrateg på Rabobank, byggs nu momentum för att Saudiarabien och Ryssland ska uppnå en utbudsuppgörelse, men han och andra analytiker har uttryckt tvivel kring att de ska lyckas enas.
– Oljan riskerar tappa allt från tidigare uppgång om man inte lyckas, säger han till Bloomberg.
Vid 00.30 handlas WTI-oljan för 26,6 dollar fatet och brent står på 33,3 dollar fatet.
Ryssland och Saudiarabien är nu ”väldigt, väldigt nära” en uppgörelse om att minska oljeproduktionen. Det säger Kirill Dmitriev, vd för ryska statliga fonden Russian Direct Investment Fund, till CNBC.
– Jag tror att hela marknaden förstår hur viktig den här uppgörelsen är och att den kommer innebära mycket stabilitet [...], säger han till tv-kanalen.
Opec skulle ha hållit ett extrainkallat krismöte i dag måndag, men det har blivit uppskjutet och sker ”sannolikt” på torsdag, enligt källor till CNBC.
Oljepriserna riskerar att rasa till under 10 dollar fatet om Opec+ inte lyckas komma överens om ett produktionstak, skriver CNN Business.
Enligt nyhetskanalen är förväntningarna skyhöga inför torsdagens oljemöte sedan Donald Trump twittrat att Ryssland och Saudiarabien väntas kapa produktionen med 10–15 miljoner fat om dagen.
WTI-oljan rusade över 25 procent och hade sin bästa dag någonsin efter uttalandet förra veckan.
– Marknaden förväntar sig nu en stor produktionsminskning och om det inte infrias kan det utlösa ett fritt fall för priserna, säger Caroline Bain, chefsekonom på Capital Economics.
Det brittiska pundet föll kraftigt mot både dollarn och euron efter nyheten att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson intensivvårdas. Fallet kom efter att valutan hade stärkts mot både dollarn och euron.
Johnson har fått covid-19 och hans tillstånd blev sämre på måndagskvällen.
Pundet föll till 1,2213 mot dollarn, efter att ha stigit mot den amerikanska valutan tidigare. Fallet var över 0,5 procent mot dollarn och ungefär lika stort mot euron.
Vid klockan 22.50 hade pundet dock återhämtat sig och handlades för 1,224 mot dollarn och 1,134 mot euron.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson intensivvårdas på sjukhus – en dag efter att han lades in på grund av ihållande coronavirussymptom, rapporterar Reuters.
Enligt ett pressmeddelande från Downing Street har premiärministerns tillstånd förvärrats under dagen. Enligt Sky News ska han inte ligga i respirator.
Tidigare under dagen twittrade Boris Johnson att han var vid ”gott mod”.
För elva dagar sedan bekräftades att Boris Johnson smittats av coronaviruset. Efter att febern och hostan inte velat ge med sig åkte han i går kväll in på sjukhus på inrådan av sin läkare, för ”rutinkontroller”.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har lagts in på sjukhus för tester – tio dagar efter att han konstaterats ha smittats av coronaviruset, rapporterar BBC.
Enligt en talesperson fortsätter premiärministern att uppvisa ”ihållande symptom från coronaviruset”, bland annat feber. Man framhåller samtidigt att Boris Johnson blivit inlagd som en försiktighetsåtgärd och väntas stanna över natten för ”rutinprover”.
När han mottogs på sjukhuset uppges Johnson också ha tackat det brittiska sjukvårdssystemet för insatserna under coronakrisen.
Det tyska krispaketet där företag kan få krislån utan kreditprövning – där staten i stället tar risken – sätter press på den svenska regeringen, säger Svenskt Näringsliv till DI.
– Vi ser hur flera viktiga konkurrentländer nu vidtar kraftfulla åtgärder för att rädda företag och jobb, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svensk Näringsliv till tidningen.
Svenskt Näringsliv har tidigare hävdat Sveriges system för stöd till fasta kostnader när inkomsterna försvunnit, är femton gånger mindre än Norges och Danmarks stöd.
Tyskland gör det nu lättare för små- och medelstora företag att få nödlån, meddelar Tyskland ekonomiminister Peter Altmaier och finansminister Olaf Scholz, tyska Handelsblatt.
För att ta lånen sätts inga krav på att bedöma företagens kreditvärdighet, utan staten tar på sig risken.
EU-kommissionen överväger att lätta på reglerna om statligt stöd för att ge möjlighet för unionens medlemsländer att hjälpa företag med direkta kapitalinjektioner, rapporterar Financial Times.
Enligt tidningen ska det dock finnas villkor, som att företagen redovisar vad de ska använda medlen till.
De stöd som medlemsländer hittills har gett har i stället handlat om åtgärder som uppskjutna skatteinbetalningar, fördelaktiga lån och minskade arbetsgivaravgifter.
100 av Skatteverkets handläggare, som är specialister på att upptäcka fusk, kommer bistå Tillväxtverket för att avslöja fiffel med regeringens miljardstöd för korttidspermitteringar, skriver DN.
– Jag tror inte att det här kommer att gå obemärkt förbi i samhället. De som blir upptäckta kommer att få leva med det resten av sitt liv, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till tidningen.
Tillväxtverket har av regeringen fått i uppdrag att hantera ansökningarna och betala ut de finansiella stöden till företagen.
Kraven för att delta i Riksgäldens företagsakut är för tuffa, menar banker och företag som DI pratat med.
Riksgälden garanterar 70 procent av lånen medan bankerna tar 30 procent av risken. För det betalar bankerna mellan 0,53 och 1,03 procent i avgift. Dessutom finns kraven att företagen inte får betala bonusar till ledande befattningshavare, de måste kunna visa att 20 procent av intäktstappet beror på pandemin, samt att lånen ska betalas tillbaka efter ett år.
– Intresset är stort men villkoren usla. Bankerna kommer inte att våga låna ut, säger en företagare till DI.
Regeringen är beredd att lyssna på ”alla förslag oavsett avsändare” i hanteringen av coronaviruset, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. Detta efter att Centerpartiet under dagen sagt att man vill bjuda in Moderaterna till samtal.
Enligt Andersson har oppositionspartierna tagit stort ansvar under krisen, vilket gjort att regeringen kunnat agera snabbt.
”Vi vill även fortsättningsvis arbeta med bred förankring i riksdagen och fördjupar gärna samarbetet med oppositionen."
Över 25 000 svenskar skrev in sig som arbetslösa i förra veckan, visar Arbetsförmedlingens veckostatistik som presenterades på måndagen.
”Det blir tydligt att särskilt utsatta är timanställda eller de som jobbar i mindre företag inom servicenäringen som fått gå på dagen”, skriver Johanna Cervenka, ekonomikommentator på SVT i en analys.
DI:s analytiker Viktor Munkhammar skriver i en kommentar att det lär bli värre innan det blir bättre och varnar för att ”en utdragen kris bygger upp stora grupper latenta arbetslösa”.
”I ett sådant scenario innebär de ruggiga siffrorna som tickar in från Arbetsförmedlingen snarare en skönmålning av läget”, skriver han i tidningen.
Sedan den 1 mars har 49 500 personer varslats om uppsägning i coronakrisens spår, enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik som presenterades på måndagen.
– Det är tyvärr väldigt svarta siffror och de är dessutom bara början. Vi ser hur det sprider sig från besöksnäringen till allt fler branscher, industrin drabbas och därmed alla deras underleverantörer, och så vidare, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl till Direkt.
Han säger också att regeringen omgående måste stärka systemet för korttidsarbete. Annars ökar risken för att Sverige ska få en massarbetslöshet som blir svår att få ned igen.
Antalet nyanmälda arbetslösa var i förra veckan fler än under finanskrisen och sedan första mars har nästan 50 000 personer varslats om uppsägning.
– Vi har inte sett högre varselsiffror i modern tid i Sverige. Det är ett mycket allvarligt läge, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till TT.
Regeringen utesluter enligt Nordmark inga åtgärder för att mildra krisen.
– Men vi kommer inte att kunna rädda alla företag och alla jobb, säger hon.
Tidigare Fed-chefen Janet Yellen tror på ett BNP-fall i USA på minst 30 procent i andra kvartalet, säger hon i en intervju med CNBC.
– Det är ett enormt, oväntat och förödande slag mot ekonomin, säger hon.
Hon bedömer också att arbetslösheten i USA redan är på 12–13 procent.
Stora hotell- och restaurangkedjor i USA, som Shake Shack, planerar att ansöka om de lån till småföretagare som finns i det historiskt stora, amerikanska krispaketet, rapporterar Wall Street Journal.
Egentligen riktar sig lånen till företag med mindre än 500 anställda, men det finns ett undantag för hotell och restauranger.
Restaurangernas branschorganisations vice vd Sean Kennedy, som lobbat för undantaget, säger till tidningen att storleken på företaget inte borde spela roll.
– Restauranger är unikt påverkade av detta, säger han.
USA:s dagliga BNP har rasat med 29 procent på bara en månad, visar en studie av Moodys Analytics enligt Wall Street Journal.
Den kraftiga inbromsningen är helt unik i landets historia och kommer efter att 41 av landets 50 delstater de senaste veckorna beordrat någon form av nedstängning på grund av coronaviruset.
Moodys Analytics chefsekonom Mark Zandi beräknar att BNP i andra kvartalet kommer att minska med runt 30 procent – långt över siffrorna under depressionen på 1930-talet och finanskrisen 2007–2008, skriver tidningen.
Totalt har nu över 10 000 dödsfall i covid-19 registrerats i USA, rapporterar Reuters som hänvisar till sina egna beräkningar.
Samtidigt kommer flera mer positiva tecken från New York.
– Antalet intagna på sjukhus minskar liksom antalet intensivvårdspatienter, säger guvernören Andrew Cuomo som menar att detta kan vara tecken på att kurvan börjat plana ut.
– Det kan fortsatt gå åt båda hållen. Det beror på vilka åtgärder vi vidtar.
Cuomo varnade för att alltför tidigt återgå till det normala. Tidpunkten för när skolor och förskolor åter ska öppna sköts fram till 29 april.
Under måndagen hade 4 758 dödsfall i covid-19 registrerats i delstaten.
Danmark planerar att öppna förskolor och skolor upp till femte klass efter påsk. Det säger statsminister Mette Frederiksen på en presskonferens enligt danska DR. Hon menar att öppningen är baserad på hälsomyndigheternas bedömningar av coronavirusläget.
– Men öppnandet är under förutsättning att alla fortsätter hålla avståndet och tvättar händerna, säger Mette Frederiksen.
Hon understryker samtidigt att allt inte kommer kunna återgå till det normala än – och att danskarna kommer behöva leva med begränsningarna i vardagen i ”många månader framöver”.
– Vi kommer kanske behöva vänja oss vid det här, säger statsministern.
Coronavirusepidemin i Norge är nu under kontroll. Det menar hälsominister Bent Høie under en presskonferens på måndagen, enligt norska Dagbladet.
Norrmän som har viruset överför det nu till 0,7 personer, ett tecken på att smittspridningen alltså är under kontroll. Innan landets stränga åtgärder infördes smittade varje person ytterligare 2,5 personer.
– Jag är väldigt stolt över vad vi har uppnått tillsammans, säger Bent Høie.
