Carnegie, SEB, ABG Sundal Collier och DNB höjer sina riktkurser för Skanska efter torsdagens rapport och kurslyft.
Carnegie höjer riktkursen till 240 kronor från 215 kronor. Rekommendationen köp upprepas.
SEB Equities gör en mindre justering och höjer riktkursen med sex kronor till 205 kronor. Här upprepas rekommendationen behåll.
Wall Street-börserna hade en svängig dag på onsdagen. Inledande uppgångar följdes av fall, som sedan vändes i stora uppgångar på slutet. Bäst av indexen gick det för Dow Jones, som steg över 2 procent för dagen och stängde över 25 000 punkter för första gången sedan i mars. Det bredare S&P 500 stängde 1,5 procent plus, och var över 3 000 punkter för första gången sedan i mars.
• S&P 500: +1,5 %
• Nasdaq: +0,8 %
• Dow Jones: +2,2 %
Aktier som tjänar på att människor håller sig hemma hade det svårt i dag, Zoom, Amazon och Shopify föll. I stället var det banksektorn som gick starkt. JPMorgan Chase gick upp 6 procent och Citigroup över 8.
Boeing steg drygt 3 procent efter att vd David Calhoun meddelat att flygplanstillverkaren kommer göra stora personalnedskärningar till följd av coronapandemin som slagit hårt mot orderboken.
Flygbolag som United Airlines (+4 procent) och American Airlines (+7 procent) bidrog också till uppgångarna.
Tesla slutade kring nollan efter att han handlats ner stora delar av dagen. Elbilstillverkaren har sänkt priserna med upp till 6 procent i Nordamerika i ett försök att driva upp efterfrågan efter coronakarantänen, skriver Direkt.
I dag presenterade EU-kommissionen sina åtgärder för att dämpa coronakrisen. Stödpaketet landade på 750 miljarder euro.
Det fick Europabörserna att stiga. Framförallt gick det uppåt för de stora biltillverkarna och deras underleverantörer, samt för banksektorn, skriver nyhetsbyrån Direkt.
Vid 17-tiden på onsdagen var Londonbörsen upp 1,1 procent, medan Frankfurt visade på plus 1,1 procent och Paris på plus 1,3 procent.
Aktiemarknaderna i Asien rörde sig åt olika håll i onsdagens tidiga handel. Vid stängning stod indexen som följer:
• Nikkei: +0,7 procent
• Shanghai: −0,3 procent
• Shenzhen: –0,9 procent
• Hang Seng: −0,4 procent
• Kospi: +0,1 procent
Investerare stod och vägde mellan dels ökade spänningar mellan supermakterna USA och Kina, och dels lättade coronarestriktioner, rapporterar CNBC.
Vita huset har flaggat för att sanktioner troligen kommer införas mot Kina om den kontroversiella säkerhetslagen i Hongkong blir verklighet. På tisdagen antydde Donald Trump att han ger besked mot slutet av veckan.
”Ökade spänningar mellan USA och Kina är illavarslande för globala ekonomin som redan försvagas av pandemin”, skriver Vishnu Varathan, chefsstrateg på Mizohu Bank, i en kommentar enligt CNBC.
Dåliga väderförhållanden skjuter upp den historiska Space X-uppskjutningen på onsdagen, meddelar Nasa i sin direktsändning.
Under onsdagen har stormvarningar utfärdats vid Kennedy Space Center i Florida och med 17 minuter till start valde man att avbryta.
Nytt försök ska göras klockan 21.22 på lördag svensk tid. Elon Musks Space X är det första privata företaget som skickar ut människor i rymden.
”Ett litet steg för människan – ett enormt steg för den kommersiella rymdindustrin”. Det skriver The Guardians Arwa Mahdawi om att två NASA-astronauter är på väg ut i rymden med en raket som ägs av tech-entreprenören Elon Musks företag SpaceX.
Miljardärer satsar på rymden för att lyfta sitt ego enligt Mahdawi. ”De gör det eftersom de tror att de, bokstavligen, är universums mästare”.
The Washington Posts Cat Zakrzewski skriver att ”företaget kan få en plats i historieböckerna för att ha inlett en ny era av rymdresor” eftersom SpaceX är det första privata företaget som skickar ut människor i rymden.
”Om det blir en framgång kan det bli starten för fler rymdresor som bygger på partnerskapet mellan företag och regeringar”, skriver hon.
CNN:s Jackie Wattles menar att det var ett kontroversiellt beslut av NASA när de lade raketutvecklingen på privata bolag.
”Tanken är att kommersiella företag skulle kunna sänka kostnaderna och stimulera innovation, och NASA skulle ha mer tid och resurser att fokusera på att utforska djupare i solsystemet”.
Ostadigt väder hotar när Space X i kväll ska skicka upp två Nasa-astronauter till rymdstationen ISS, den första bemannade rymdfärden från amerikansk mark på många år.
Uppskjutningen av en Falcon-raket är planerad att ske från Space X startplatta 39A på Kennedy Space Center i Florida klockan 22.33.
Det har regnat mycket i delstaten de senaste dagarna och risken för dåligt väder beräknas till 40 procent, enligt AFP. Om vädret inte tillåter att astronauterna Bob Behnken och Doug Hurley lämnar jordens yta i dag kan USA:s återkomst i rymden skjutas upp till söndag. Chansen till start är enligt Space X 60 procent.
USA har sedan 2011 saknat egen möjlighet att skicka människor till rymden och har i stället förlitat sig på på det ryska rymdprogrammet.
En fortsatt isolering av Gotland är inte en tillräcklig plan. Det skulle få långtgående konsekvenser, skriver Destination Gotlands chef Christer Bruzelius, tillsammans med fyra andra författare från Gotlands näringsliv, i ett debattinlägg på Dagens Industri.
Enligt debattartikeln kommer de besked om resor inom Sverige som ska komma i juni att bli avgörande för hela Gotlands ekonomi, arbetsmarknad och framtida skattekraft.
”Om sjukvården skulle se tecken på en ökad belastning står Destination Gotland redo att strypa resandet från fastlandet”, skriver de.
Spelutvecklaren Blizzard ställer in årets upplaga av sin gamingmässa Blizzcon. Det rapporterar PC Gamer. Blizzard uppgav förra månaden att man ville avvakta lite med besked om årets upplaga av mässan, bland annat för att titta på olika eventuella lösningar, men nu har man alltså beslutat att inte genomföra den i någon form alls. Tidigt under nästa år kan det däremot bli tal om någon form av online-event, uppger bolaget.
Antalet ärenden hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ökade med 140 procent under våren jämfört med samma period förra året, rapporterar SR Ekot.
Förklaringen är de många evenemang och resor som ställts in på grund av coronakrisen. ARN-chefen Marcus Isgren säger till SR att ett av de vanligaste klagomålen gäller det faktum att företag ger kunder värdecheckar i stället för pengarna tillbaka.
– Många företag säger att det här är en så kallad force majeure-situation. Det vill säga en väldigt oväntad händelse som de inte kunnat råda över, vilket leder till att de enligt sina villkor inte är skyldiga att betala tillbaka pengarna.
Under coronan ligger det en lågkonjunktur som vi är på väg in i, det menar investmentbolaget Creades ordförande Sven Hagströmer.
– Tar man bort det yttersta skalet så är nästa skal också ganska ruttet, och det tycks folk glömma, säger han till Dagens Industri.
Hagströmer menar att börsen inte helt kan luta sig mot de gigantiska stimulanspaket som presenterats från centralbanker och regeringar och om han skulle vara fullinvesterad, så hade han ”tackat för kaffet och ökat likviditeten”.
Cheferna för Deutsche Bank och Blackrock varnar för att det råder för stor optimism på finansmarknaderna, skriver Reuters.
Christian Sewing, vd på Deutsche Bank, säger att investerare inte bör dras med i den senaste tidens börsåterhämtning.
Blackrocks chef Larry Fink säger att ”marknaden antar att det kommer mycket goda nyheter just nu”.
Oljepriserna har fallit på onsdagen efter att USA:s president Donald Trump sagt att han förbereder ett kraftfullt svar på Kinas föreslagna säkerhetslag i Hongkong. Till det kommer att vissa handlare tvekar kring att Ryssland verkligen kommer att hålla fast vid de produktionsminskningar de talat om, och att de ekonomiska utsikterna i spåren av pandemin fortfarande är dystra.
Om två veckor träffas Opec och dess allierade igen.
Den svenska drivmedelsförsäljningen rasar när allt färre reser med bil och flyg under pandemin. ”En historiskt stor nedgång”, enligt Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, SPBI.
– Särskilt stort är fallet för bensin, där försäljningsvolymerna under april backade med 16 procent jämfört med samma månad i fjol, säger Johan G Andersson, vd för SPBI, till Dagens Industri.
Även dieselvolymerna gick ned med 5 procent. I andra delar av Europa är dock nedgången större – där har bensinförsäljningen rasat mellan 20 och 70 procent.
Kontraktstillverkaren Recipharm har beslutat om ytterligare en nyemission. Denna gången gäller det aktier med företrädesrätt för befintliga aktieägare om cirka 2 017 miljoner kronor, skriver bolaget i ett pressmeddelande.
”När företrädesemissionen har slutförts så har vi genomfört de emissioner vi annonserade vår avsikt att genomföra i samband med budet på Consort”, kommenterar bolagets vd Thomas Eldered emissionen i pressmeddelandet.
För en vecka sedan beslutade bolaget om en nyemission på totalt 500 miljarder kronor.
Recipharm har beslutat att genomföra en riktad nyemission på totalt 500 miljoner kronor. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Emissionen uppgår till drygt 4,5 miljoner aktier till teckningskursen 110,50 kronor.
Aktien steg drygt 6 procent på Stockholmsbörsen på tisdagen.
Recipharm ansöker om att avnotera nyförvärvade Consort Medical från Londonbörsen. Det skriver kontraktstillverkaren i ett pressmeddelande efter börsens stängning på torsdagen.
I går meddelade läkemedelsbolaget att förvärvet av brittiska Consort Medical kommer att konsolideras i bolaget från och med februari 2020.
Aktien backade 2,4 procent på torsdagen efter att ha stigit ungefär lika mycket i går.
EU-budgeten räcker inte särskilt långt om syftet är att hindra skenande arbetslöshet och bryta en ond ekonomisk cirkel som kan suga med sig hela kontinenten. Den analysen gör DN:s Carl Johan von Seth.
Länderna i den ”sparsamma fyran” – Sverige, Danmark, Österrike vill också att återhämtningspaketet ska vara ett lån.
”För länder som Spanien, Italien och Grekland är det lite som att erbjuda någon som drunknar en simlektion”, skriver Carl Johan von Seth.
Dagens Industris Viktor Munkhammar menar att förslag om gemensamma lån och bidrag aldrig hade kommit så långt om britterna varit kvar i EU och att unionen nu tar de första stegen mot en finanspolitisk gemenskap.
”Det lär skynda på det val som för Sverige tornar upp sig i horisonten: svexit eller EMU”, skriver Viktor Munkhammar.
Sverige kan slippa finansiera EU:s gigantiska återhämtningsfond med en höjd EU-avgift.
I stället ska EU börja ta in egna skatter på till exempel utsläpp och den digitala ekonomin, föreslår EU-kommissionen enligt Direkt.
Summan på fonden är motsvarande totalt nästan 8 000 miljarder kronor varav 5 300 miljarder i bidrag och resten i lån. Enligt Danske Banks svenska chefsekonom Michael Grahn skulle den svenska notan bli hela 150 miljarder kronor vilket gör honom ”förbaskad”.
Samtidigt föreslås Sverige få tillbaka motsvarande runt 50 miljarder kronor från fonden.
Som jämförelse föreslås Italien få motsvarande 860 miljarder kronor i bidrag och Spanien föreslås få 815, skriver Direkt.
EU-kommissionens återhämtningspaket kommer att uppgå till 750 miljarder euro, motsvarande nästan 8 000 miljarder kronor. Det skriver EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på Twitter.
500 miljarder kommer att ges till medlemsländerna som bidrag och 250 miljarder som lån, uppger källor för den tyska nyhetsbyrån DPA och tv-kanalen N-tv. Därmed blir Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike överkörda – de fyra länderna ville att hela paketet skulle ges som lån.
Klockan 13.30 ska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera förslaget.
Bli Omni Vän
