Ljusglimtar bland fastighetsbolag – trots mörker över byggsektorn

Det korta svaret: En hel del.

Det lite längre svaret: En inbromsning i byggsektorn innebär inte bara att det blir lite kärvt för byggbolagen i sig. Bakom byggbolagen finns nämligen en kedja av underleverantörer, och underleverantörer till underleverantörer, som alla drabbas när det haltar på marknaden.

I första ledet – i projekteringsledet – sitter arkitekterna.

Lyfter vi blicken ytterligare finns en uppenbar smittorisk även för transport- och åkeribranschen, som lär få färre bokade transporter i takt med att byggena blir färre. Samtidigt kan även möbelindustrin få sig en släng av sleven när färre nybyggda bostäder kräver inredning.

Resultatet kan bli sämre kreditvärdighet och kassaproblem, vilket kan ställa till det för långivare och därmed sprida sig till resten av ekonomin.

En permanent kompetensflykt, där uppsagda anställda inte har lust att komma tillbaka när det väl vänder igen, har ofta lyfts som en tänkbar följdeffekt.

Med jämna mellanrum dras paralleller till krisåren i början av 1990-talet, då bland annat fastighetssektorn föll ihop och lämnade år av massarbetslöshet efter sig. Den gången repade sig ekonomin efter ett smärre stålbad, sedan marknaden sent omsider anpassat sig till de nya förutsättningarna.

Citymarks analytiker Tor Borg pekar även på att efterskalvet från krisen kan komma att kännas av i bostadsförsörjningen under lång tid.

– Det riskerar att driva på utvecklingen som vi redan ser, att det i större städer nästan är omöjligt för människor med lägre inkomster att köpa bostäder.

Det beror lite på var man tittar.

För de renodlade bostadsbyggarna ser det inte så bra ut. Bland offren så här långt finns småhustillverkaren Anebyhus, som trots ett halvårs rekonstruktion inte lyckades vända skutan. Konkursansökan lämnades in i slutet av augusti.

En del underleverantörer har gått samma öde till mötes. I samband med Anebyhus konkurs meddelade Interoc Akustik – som beskrivs som Sveriges ledande undertakstillverkare – att man kastar in handduken. 160 anställda runt om i landet berörs.

– Det är sällan som jag hanterar så stora konkurser, sa region Mälardalens ombudsman Patrik Bergman till branschtidningen Byggnadsarbetaren i samband med att konkursen blev offentlig.

Och värre lär det bli, om man ska tro prognosen från Dun & Bradstreet. Enligt analysfirmans scenario riskerar inte mindre än 1 400 bolag att gå omkull i krisen. Det är 35 procent högre än ett normalår.

Hittills har det mest varit mindre byggbolag som har fått ge upp, men mörkret sprider sig, uppgav Dun & Bradstreets affärsanalytiker Henrik Hargeus för DI för ett par veckor sedan.

– Nu börjar vi också se större bolag, vilket är oroväckande.

Nyligen noterade Bloomberg att svenskarna drar sig ur nyproduktionsaffärer i rekordhög takt. SBAB:s chefsekonom Robert Boije beskrev situationen för både försäljning och bokning av nybyggen som ”katastrofalt”, där Anebyhus fått ge ansikte åt krisen.

– Det är ett bolag som har överlevt många tidigare konjunktursvackor, vilket med all tydlighet visar på kraften i det som nu sker, sa han enligt ett pressmeddelande strax efter konkursbeskedet.

David Johansson, vd på branschorganisationen Trä- och möbelföretagen, konstaterar att det är ”totalt stopp” för bostadsbyggarna.

– Folk är försiktiga. Man drar sig för att göra livets största affär, säger han till Aftonbladet.

Men det är inte hela branschen som krisar unisont, framhåller Citymarks Tor Borg. Icke-bostadsinriktade bolag går ändå ganska hyfsat, tack vare att det fortfarande puttrar på i stora offentliga projekt med byggandet av allt från infrastruktur till skolor och en del sjukvård.

Frågar man Skanskas vd Magnus Persson hänger vändningen på Riksbankens inflationskamp: när inflationen viker, kommer köparna att våga öppna plånboken igen och bostadsbyggandet kommer att ta fart.

Även Citymarks Tor Borg pekar ut Riksbanken som nyckeln till låsningen.

Om konsensusprognosen slår in och Riksbanken sänker räntan nästa år – eller i alla fall slutar höja den – kan återhämtningen kicka igång, menar han.

Sedan finns det diverse politiska åtgärder man skulle kunna ta till, som att växla upp det offentliga byggandet eller satsa pengar för att snabba på byggstarterna, eller sjösätta en bostadspolitisk reform. Men inte ens politiken kan trolla med knäna och vända utvecklingen här och nu.

– Oavsett vilka åtgärder man sätter in så är det saker som kommer att få effekt först på sikt, säger han.

Hur som helst handlar det i slutänden om hushållen och deras finansieringsförmåga. Och den styrs, som bekant, till stor del av ränteutvecklingen.

Samtidigt har den stelfrusna obligationsmarknaden börjat tina på sina håll. Bloomberg noterar att flera fastighetsbolag – bland annat Castellum, Fabege och Diös – tagit in nya miljarder via obligationsmarknaden de senaste veckorna.

Swedbanks obligationsbankir Gustav Björck vittnar om en muntrare grundstämning.

"Det beror delvis på att många ser att räntetoppen kan vara nära, och att dessa fastighetsbolag nu genererar en relativt bra avkastning", skriver han i en kommentar.

Börssajten Börskollen ser ljusglimtar i fastighetsbolagen, för den som vill ge sig in i lejonkulan. I en lista över de tio fastighetsaktierna som haft bäst kursutveckling det senaste året, benämns semesterbostadsförvaltaren Quartiers Properties som den bästa i klassen, följt av Eastnine och Atrium Ljungberg.

Eastnine får tummen upp också av Affärsvärlden. Där är aktien ett av sju fastighetscase som man bedömer vara undervärderade och köpvärda enligt ett antal kriterier, bland annat för ränteteckningsgrad och p/e-tal.

I Affärsvärldens genomgång delar Eastnine också scen med hotellförvaltaren Pandox, gamla Odd Molly-bolaget Logistea och Kallebäck, som bara äger en enda fastighet – men som har Saab som hyresgäst.

Ingen av de större bolagen kvalar in på listan, även om bland annat Platzer, Wihlborgs och Hufvudstaden är snubblande nära.

För den sistnämnda anses p/e-talet på uppemot 25 vara i saftigaste laget: ”Men vi har förståelse för den som tycker det är billigt för någa av de finaste adresserna.”

Även Citymarks Tor Borg ser sannolikheten öka för att köplägen ska öppna sig i fastighetssektorn – helt enkelt för att de inte kan bli så mycket mindre värda, menar han.

– Det finns kanske en risk att några av dem inte överlever, men för många ska det nog mer till för att de inte ska klara av den här krisen. Och de är prissatta som om det finns hög risk att de inte överlever.

Läs mer: