Så gick det till när Trump lärde sig att älska tullar
Donald Trump kallar sig tullmannen och det med rätta. När Trump nu dånar på om tullar på sina grannar och närmaste allierade så är det ett eko från 1980-talet.
Ja, han säger verkligen exakt samma saker som han alltid har sagt.
Vad kan stoppa Trump? Kanske är det börsen.
Trumps kärlek till tullar är inte ny?
Nej, Donald Trump har älskat tullar i halva sitt liv. 1988 budade Donald Trump på ett piano som använts i filmen Casablanca.
Trump förlorade auktionen mot ett japanskt handelsbolag och ja, på den tiden var just snabbväxande Japan USA:s stora ekonomiska skräck.
Året därpå krävde Trump tullar på upp mot 20 procent mot importvaror från Japan.
– Amerika blir blåsta. Vi är en skuldsatt nation, och vi måste beskatta och vi måste sätta tullar, vi måste skydda det här landet, sa Trump i en tv-intervju.
Varför älskar Trump tullar?
På 1980-talet öppnades finansmarknaderna upp och USA:s var de öppnaste av alla. Samtidigt pågick den amerikanska avindustrialiseringen för fullt.
Trump själv tjänade däremot på globaliseringen och sålde lägenheter till japaner och lånade pengar av japanska banker.
Trump behövde ett sätt att förlika sig med detta och lösningen blev tullar, sa historikern Jennifer Miller till New York Times 2019.
För tullar riktas just mot delen av globaliseringen som han själv inte tycker om – tullar ger sig på varor men inte kapital.
1990- och 2000-talen bör ha gjort lite för att ändra Trump i sin syn. USA:s avindustrialisering fortsatte och Trump själv blev bara mer och mer beroende av internationellt kapital när han efter upprepade konkurser inte fick lån hos amerikanska banker.
2017 blev Trump president och då blev tullar ett verktyg som dessutom passade väl i flera drag av hans personlighet.
– Hans besatthet med att vinna, som han tror att tullar låter honom göra. Hans besatthet med att verka tuff. Hans besatthet vid att stänga delar av gränsen. Och hans besatthet med exekutiv makt, sa Jennifer Miller.
Finns det något mer från 1980-talet som han håller fast vid?
Ja, och det här är något som Sverige som färskt Nato-land lär känna igen sig i.
Redan 1987 köpte Trump en tidningsannons och skrev att Japan och andra länder under årtionden har ”utnyttjat USA” genom att inte betala för den amerikanska hjälpen till deras militära försvar.
Så samma visa då som nu.
Och det låter likadant då som nu med tullarna också?
Ja, snabbspola till 2025 och det låter likadant.
Officiellt handlar de nya tullarna mot Kanada, Mexiko och Kina om drogen Fentanyl men det anses överlag bara vara ett juridiskt svepskäl för att kringgå kongressen.
Mexiko, där en förkrossande majoritet av fentanylen produceras, har nu också fått en månadslång paus i tullarna, meddelade presidenten Claudia Sheinbaum på måndagen.
Till reportrar sa Trump häromdagen vad de till synes verkliga skälen är.
– USA har blivit blåsta av i princip alla länder i världen. Vi har underskott mot nästan varje land [...] och det ska vi ändra på. Det har varit orättvist.
Trump fortsatte. Kanada är ”skyldiga oss väldigt mycket pengar och jag ska se till att de betalar”, sa han.
– Det har bara gått åt ett enda håll. Vi subventionerar Kanada med runt 200 miljarder dollar varje år. Och för vad? Vad får vi ut av det? Vi får inte ut någonting av det.
Vad menar han då?
Här blir det faktiskt väldigt oklart. Skulden och ”subventionen” går faktiskt åt helt andra hållet.
Faktum är att det är USA som subventioneras av resten av världen – USA:s ständiga handelsunderskott betyder att amerikanerna får mer av omvärlden än de ger tillbaka.
Men hur bra detta är för USA:s industri går däremot förstås att diskutera.
Varför är han så mycket mer aggressiv den här gången?
Under Donald Trumps första presidentperiod blev tullarna aldrig så här hårda. Förklaringar har varit allt från att han hade andra rådgivare till att han var överväldigad av det nya jobbet.
Aggressiviteten nu är däremot i förväg planerad politik, uppger en högt uppsatt tjänsteman till AP. Tanken är jobba med piskan i stället för moroten och direkt statuera exempel med budskapet att nu är det ”Amerika först”, heter det.
Vad kan gå snett där?
En blind fläck i Donald Trumps medvetande verkar vara att den här typen av nationalism går åt båda hållen.
– När vi talar med andra länder gör vi det alltid med våra huvuden högt, vi böjer oss aldrig ner, sa Mexikos president Claudia Sheinbaum på lördagen.
I Kanada buade publik när den amerikanska nationalsången spelades på matcher i NHL och NBA i helgen och politiker av alla färger säger att de vill se ett hårt svar på Trumps tullar.
Trump har väckt en ”latent men kraftfull nationalism” i Kanada, säger statsvetarprofessorn Roland Paris till Washington Post.
– Det har gjort det politiskt omöjligt för kanadensiska ledare att göra något annat än att stå upp mot honom, säger Paris.
Och snett ekonomiskt?
Den ekonomiska smärtan som Trump kan orsaka är långt större för Kanada och Mexiko än vad den kan bli för USA. Men han kan trots det lyckas skapa amerikansk smärta utan att den egentligen ger någonting.
Ett problem för USA:s industri är att den urstarka dollarn som gör amerikanska produkter dyrare och andra länders produkter billigare. Men nationalekonomisk teori säger att dollarn allt annat lika stärks av de införda tullarna.
Det minskar USA:s export och urholkar effekten av tullarna, säger nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors till Aftonbladet.
Kan marknaden stoppa Trump?
Att Donald Trump ska byta världsbild och börja gilla frihandel efter 40 år av tullkärlek är det nog inte många som tror.
Men det har nu talats om att obligationsmarknaden ska skrämma Trump till lydnad om han går för långt, så som skedde med Storbritanniens ”mini-budget” och för Sverige på 1990-talet.
Vad som talar emot USA är ett särfall med en unik position där dollarn är världens reservvaluta och USA är världens finansiella centrum.
Dessutom har detta till viss del redan hänt då USA:s statslåneräntor har budats upp rejält ända sedan början av oktober då det blev allt mer sannolikt att Trump skulle bli president.
Börsen då?
Ja, de som hoppas att Trump kvickt ska dra tillbaka de nya tullarna kan kanske sätta mer hopp till börsen.
För är det något han är besatt av förutom tv så är det just börsen. Ett flertal personer i Trumps närhet sa till New York Times i december att han ser börsen som en temperaturmätare för sin framgång.
Börsen är dessutom mer nyckfull och kan röra sig både mer och snabbare om investerarkollektivets till synes optimistiska förväntningar på Trump får sig törn.