Lundkvist: Börsen upp ett år på två veckor – med goda skäl

Snäppet minskad risk för de allra värsta utfallen i den globala ekonomin gav Stockholmsbörsen raketbränsle under årets första vecka. Och det finns faktiskt goda skäl till det, skriver Coelis investeringschef Erik Lundkvist i en gästkrönika.

Under årets två första veckor steg den svenska börsen med dryga åtta procentenheter, vilket motsvarar en genomsnittlig årsavkastning – och det finns goda skäl till det.

På bara några veckor har vi varit med om tre stora positiva marknadspåverkande händelser:

• Trots att covidsmittan spritt sig som en löpeld och dödstalen stigit brant har den kinesiska regimen tagit ytterligare steg för att återöppna landet. Att döma av aktiviteten i tunnelbanan verkar det värsta ha passerat och i storstäder som Shanghai och i Peking är trängseln i trafiken redan tillbaka på normala nivåer. Även om vissa bakslag är att vänta har återöppningen gått snabbare än väntat, och precis som när västvärlden öppnade upp kan vi vänta oss att hushållen kommer sätta sprätt på en del av sina ovanligt stora besparingar i takt med att livet återgår till det normala. Ökande kinesisk ekonomisk tillväxt och efterfrågan är positivt för omvärlden och inte minst för europeiska länder med stor export, som Sverige.

• En extremt varm start under den europeiska vintern har minskat riskerna för energiransoneringar på kontinenten markant. Lägg till att gasimporten har gått på högvarv och att vi har varit duktiga på att spara för att minska elkonsumtionen. Normalt byggs gaslagren upp under det varma halvåret för att användas under de kalla månaderna. Lika positivt som förvånansvärt är det därför att de europeiska gaslagren ökade i stället för att minska under den andra halvan av december. Risken för energiransoneringar är därmed nästan utraderad, energipriserna har fallit betydligt vilket är positivt för både konjunkturen och för de inflationsbekämpande centralbankerna.

• Sist men inte minst har vi fått ytterligare inflationssiffror från USA som stärker argumenten att inflationen meningsfullt har vänt ned från en ovanligt hög nivå, likaså stiger lönerna i en långsammare takt. Det har fått de så för börsen så viktiga långa obligationsräntorna att falla vilket är ett stöd för bolagens värderingar.

Under det föregående året höjde världens centralbanker, med USA i spetsen, räntorna kraftigt och effekterna på konjunkturen kommer visa sig i år. Givetvis går det inte att blåsa faran över för världsekonomin och börsen men de senaste veckornas utveckling har betydligt minskat riskerna för de mest negativa utfallen, därför har börsåret 2023 börjat rekordstarkt.

Nu då? Nästa hållpunkt för börsen är rapportsäsongen som just startat. I fokus står hur kostnadsökningarna slår på bolagens marginaler och hur prognoserna för det nya året kommer se ut.

De amerikanska bankerna är först ut, hittills har de innehållit både ris och ros. JP Morgan, Bank of America och Morgan Stanley överträffade förväntningarna medan Citigroup och Goldman Sachs gjorde investerarna besvikna.

Den här veckan drar de svenska rapporterna igång med Ericsson och Sandvik på torsdag. För att det positiva börshumöret ska behållas krävs nog överlag starka rapporter och positiva utsikter för helåret 2023.

• Investeringschef och partner, Coeli Asset Mangement
• Ansvarar för makroanalys samt taktisk och strategisk allokering
• Kommenterar frekvent makroekonomi och aktiemarknaden i medier
• Skriver om börs och konjunktur för Omni Ekonomi en gång i månaden

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.