Lundkvist: Här är checklistan som visar när börsen vänder
Det går ännu inte att kryssa i alla boxar som historiskt har signalerat att det värsta varit över på börsen. Coelis investeringschef Erik Lundkvist vill se ytterligare bevis på att inflationen faller tillbaka i USA ”vilket ökar sannolikheten för en räntetopp och därmed stigande börs”. Det skriver han i en gästkrönika.
Sedan bottennoteringen i slutet av september har Stockholmsbörsen stigit med nio procent och den amerikanska börsen stigit med sju procent och förhoppningarna för ett börsrally till årets slut, ett så kallat year end rally, har ökat i marknaden.
Byggs uppgången på falska förhoppningar eller har börsen redan vänt upp långsiktigt? För att närma oss svaret på den minst sagt komplexa frågan är det givande att studera erfarenheter från tidigare björnmarknader.
Eftersom USA är världens största ekonomi och framförallt för att amerikanska dollar agerar som världens reservvaluta är det utvecklingen i USA som styr riktningen på världens börser.
Sedan andra världskriget har den genomsnittliga björnmarknaden medfört ett värdefall på 30 procent för den amerikanska börsen, varat under två år och därefter har det i genomsnitt tagit fem år att återhämta fallet. Nedgången på börsen hittills är alltså ungefär lika stor som en genomsnittlig nedgång medan det endast har gått tio månader sedan börsen vände ned vilket är kortare än snittet.
Spridningen är dock stor, under både it-bubblan och under finanskrisen 2008 sjönk börserna med mer än hälften. För en investerare som 1972 gick in på börsen precis innan första oljekrisen tog det sju och ett halvt år att få tillbaka det nominella värdet och betydligt längre med hänsyn taget till inflationen. Under pandemikrisen tog hela nedgången på trettiofem procent blott en månad, och fem månader senare var hela fallet upphämtat.
En annan utmaning är att hela nedgången under en björnmarknad inte sker på en och samma gång. Ofta sker det falska starter när börsen typiskt stiger med 10–15 procent under en till två månader för att sedan falla tillbaka till nya lägstanivåer, den tillfälliga uppgången i somras var en sådan händelse.
Vad brukar då krävas för att börsen långsiktigt ska vända?
1. Värderingen på börsen behöver vara lägre än sitt historiska snitt. Där är vi inte i dag i USA men i Sverige är vi det.
2. Börsen brukar vända när det är som mörkast, när konjunkturen är som sämst. BNP-tillväxttakten faller snabbt men botten nås sannolikt först under nästa år.
3. Inflationen har nått en topp. Den amerikanska inflationen har fallit sedan i juni, i Sverige stiger inflationen fortfarande.
4. Räntorna har nått en topp. Så sent som i fredags gjordes nya högstanoteringar i USA, antingen har vi passerat toppen eller så är vi ganska nära.
5. Negativ positionering. Hedgefonder och professionella investerare har i dagsläget ovanligt låg andel aktier i sina portföljer medan småsparare fortfarande har mer än vanligt investerat i aktiemarknaden.
Resultatet är att flertalet men inte alla boxar helt eller delvis kan kryssas. Den här börscykeln lägger jag större vikt än vanligt på boxarna Inflation och Räntor.
Som jag skrev i min föregående krönika för en månad sedan är den huvudsakliga anledningen till börsfallet att centralbankerna kraftigt har höjt räntorna för att få bukt med inflationen. Ytterligare bevis på att inflationen faller tillbaka i USA möjliggör att den amerikanska centralbanken kan sakta ned på takten med åtstramningarna eller pausa helt, vilket ökar sannolikheten för en räntetopp och därmed stigande börs.
Bakgrund | Erik Lundkvist
• Investeringschef och partner, Coeli Asset Mangement
• Ansvarar för makroanalys samt taktisk och strategisk allokering
• Kommenterar frekvent makroekonomi och aktiemarknaden i medier
• Skriver om börs och konjunktur för Omni Ekonomi en gång i månaden
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.