Marknadsräntor byter riktning – så ska du tänka med lånen

Efter att Donald Trump svors in som president började det bli allt tydligare att Europas försvarsberoende av USA vilade på skakig grund. Sedan dess har flera länder fattat beslut om att öka försvarsanslagen kraftigt. Mest uppmärksamhet har det tyska paketet om 1 000 miljarder euro fått – det största i landets historia. De kraftiga försvarssatsningarna fick marknaden att se ökade statsskulder i spåkulorna, och med det fler obligationer ute till försäljning. Europeiska, framförallt tyska, långräntor steg.

Men sedan vände vinden över en natt när den skarpaste salvan hittills i tullkriget avlossades från Vita huset i april. Börserna har radat upp historiska ras och rus. Pilarna för marknadsräntor har bytt riktning där de amerikanska långräntorna stiger och de europeiska faller.

Förra året var det vind i seglen för USA, medan Europa i princip dömdes ut helt. I år har det varit annat ljud i skällan och det pratas om temat ”sell America”. Statsskuld, risk för inflation och recession från tullar har gjort så att amerikanska statspapper börjat tappa sin glans som säkra hamnar.

De här tvära kasten innebär också att räntan på de svenska bundna bolånen blivit mer snabbrörlig.

När det gäller rubriker om bolån är det ofta Riksbanken och styrräntan som står i fokus. Och det är inte konstigt eftersom bulken av den svenska bolånestocken består av rörliga bolån.

Men för bundna lån är det inte bara centralbankerna som sätter villkoren. Här är det marknaden som styr.

Förenklat matchar banken ett bundet lån med motsvarande löptider på den öppna marknaden, och marknadsräntor påverkas av långt fler parametrar än styrränta. Just nu kan man säga att det är Donald Trump och handelstullarna som anger tonen. Och här är det aprilväder med stora svängningar från dag till dag.

För svenska bolånetagare är det framförallt europeiska marknadsräntor som det är värt att hålla ögonen på – det är där svenska banker gör sin upplåning. De senaste två veckorna har det varit fördel europeiska statspapper, vilket kan sänka de bundna lånen. Till exempel sänkte statliga SBAB förra veckan.

Om nuvarande tendens håller i sig kan räntan på bundna bolån gå ner efter en period av uppgång. Men den tanken är så klart behäftad med stor osäkerhet – en osäkerhet som vi med största sannolikhet kommer att få leva med ett tag.

– Det är hopplöst att veta i det här läget, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Omni Ekonomi.

När det gäller styrränta och därmed de rörliga lånen är förutsägbarheten tyvärr inte bättre.

Det har de senaste månaderna visat med all önskvärd tydlighet. Innan jul var de flesta överens om att inflationskampen var vunnen och styrräntan skulle ner ännu mer. Men sedan kom bakslagen under inledningen av året när inflationen oväntat steg.

Experterna bytte fot och antalet sänkningar minskade i prognoserna. I mars vände det igen och inflationen föll oväntat mycket. Frågan om fler sänkningar hamnade återigen på bordet. Riksbanken ligger dock kvar i sin prognos om att räntan kommer ligga still på 2,25 fram till det första kvartalet 2028. Men som Robert Boije uttrycker det: ”det är det ju ingen som tror på”.

Och nog har det blivit klurigare för Riksbanken de senaste månaderna, och då ska vi komma ihåg att det var riktigt klurigt redan innan Trump avfyrade tullkanonen.

Många har skruvat ner sina tillväxtprognoser och inflationen beter sig oregerligt redan som det är. Utgången i tullfrågan gör inflationen än mer svårbedömd.

– Som bolånetagare ska man räkna på att det kommer vara en fortsatt stor osäkerhet i både korta och långa bolåneräntor, säger Robert Boije.

Tiotusenkronorsfrågan för svenska bostadsägare. Eller kanske snarare hundratusenkronorsfrågan givet hushållens skuldsättning. Frågar man privatekonomer är svaret allt som oftast ”det beror på”.

Ett tråkigt men antagligen det enda vettiga svaret givet rådande läge.

– Har du utrymme i din ekonomi kan det vara bra att ligga kvar på rörlig ränta, men med medskicket att osäkerheten kring den framtida utvecklingen är exceptionellt stor, säger Hypotekets boendeekonom Claudia Wörmann till Omni Ekonomi.

Historien talar för att det lönar sig över tid att ha rörligt bolån. Det finns ett par tillfällen då de som bundit dragit det längsta strået. De som band lånet i början på 2022 har till exempel kunnat sova lugnare de senaste tre åren.

Just nu är det ungefär jämnt skägg mellan en bindningstid på ett år och rörligt. Så om man tror på Riksbankens prognoser om att styrräntan kommer att ligga still så går det i dag att få ett års trygghet ”gratis”.

För när det gäller frågan om binda eller inte så kokar det nästan alltid ner till ekonomisk riskhantering och psykisk hälsa.

– Se den bundna räntan som din sömnmedicin. Vad innebär mellanskillnaden i reda pengar, kanske är det inte så stora summor. Räkna på det. Förhandla, ifrågasätt och shoppa runt. Det lönar sig, säger Claudia Wörmann.

Hennes råd till den som vill binda är att inte rusa iväg och binda på för långa löptider – upp till tre år är hennes rekommendation.