Mätningarna lutar åt Trump – är Wall Street redo?

Det är inte alldeles lätt att hitta röster från Wall Street som öppet uttalar sig om Donald Trump, men några finns det. En av dem är storbanken JP Morgans mångårige vd Jamie Dimon.

– Han hade typ rätt om Nato, typ rätt om immigrationen. Ekonomin växte ganska bra under hans tid. Handelsskattereformen fungerade. Han hade till viss del rätt om Kina, säger han i en intervju med CNBC-programmet ”Sqwawk Box”.

När han får frågan om vilken president som hade varit bäst för affärerna, svarar han:

– Jag kommer att vara förberedd för båda två. Vi kommer att kunna hantera båda två.

Förra gången det begav sig var det några få mer namnkunniga storbolag som valde att ställa sig bakom Trump som bidragsgivare. På listan sågs bland annat underhållningsjätten Walt Disney och förvaltaren Cerberus, med familjen Mercers Renaissance Technologies som toppdonator.

Mest tongivande av de enskilda bidragsgivarna var förmodligen riskkapitalisten Peter Thiel, grundare av Paypal och Palantir. Strax före valet 2016 gav han nästan 1,3 miljoner dollar till Trumps kampanj. Han talade också under Republikanernas nationella konvent strax före valet.

Där pratade han bland annat om USA:s ”ekonomiska förfall”:

– Och ingen av kandidaterna är ärlig om den saken, förutom Donald Trump, sa han från podiet på scenen.

På bidragslistan den här omgången ser det något skralare ut, enligt flera amerikanska medier. Få bolagsjättar uppges än så länge ha donerat pengar till Trump, men däremot leder han över Biden när det kommer till mindre donationer från enskilda personer. Donationerna från privatpersoner var en av de viktigaste grundstenarna för Trump i det förra valet.

– Trump kanske inte har varit förstahandsvalet för en del republikaner 2024, men många ställer sig bakom honom igen eftersom risken att Joe Biden får en ny mandatperiod helt enkelt är för stor, säger den republikanske strategen Charlie Kolean, som också samlar in pengar till Trumps kampanj, till ABC News.

En av de som inte planerar att öppna plånboken för Donald Trump i år är nyss nämnde Peter Thiel. I en sällsynt intervju med The Atlantic slår han fast att det inte blir några politiska bidrag alls i år.

Trump, säger han, visade sig inte vara den revolutionär som han hade hoppats på. Saker ”sas och gjordes” som han inte höll med om och han hade trott att Trump skulle vara mer näringslivstillvänd än han visade sig vara. Men han tänker inte ”kasta Trump åt vargarna”, så här i efterhand.

– Jag kommer få skäll av Trump då, säger han.

Även tidigare Silicon Valley-anhängare ventilerade frustration och besvikelse efter Trumps mandatperiod, skriver Washington Post.

Keith Rabois, operativ delägare i Thiels riskkapitalbolag Founders Fund och tillika mångårig republikansk bidragsgivare, beskriver Trump som odisciplinerad och med personlighetsdrag som saboterade politiska förändringar.

– I stället för att bara oavbrutet baxa igenom lagförslag, skapade han oreda och kaos och han ställde sig i vägen för sin egen agenda.

ABC News konstaterar att flera av Republikanernas största bidragsgivare – däribland hedgefondförvaltaren Ken Griffin, skönhetsnestorn Ronald Lauder och oljemogulen Harold Hamm – antingen har vänt Trump ryggen eller uttryckt tveksamheter mot en andra mandatperiod. En del av dem uppger sig ha bytt fot efter stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 och försöken att upphäva valresultatet efter Bidens seger 2020. Andra anser att det helt enkelt behövs nytt blod i partiledningen.

Samtidigt har det så här långt gått bättre för Trumps främsta utmanare till kandidaturen, Nikki Haley. Under andra halvan av fjolåret tog hennes kampanj in strax över 50 miljoner dollar, mot Donald Trumps 46 miljoner. Enligt Haleys talesperson rasslade 1,2 av de miljonerna in efter att Trump lovat att svartlista Haleys alla bidragsgivare, i ett inlägg på sin egen sociala medier-plattform Truth Social.

– Trumps ränker slog tillbaka mot honom. Bidragen till Haleys kampanj strömmar in – ett bevis på att folk är trötta på allt drama och ställer sig bakom Nikkis vision om ett starkt och stolt USA, säger talespersonen AnnMarie Graham-Barnes enligt CNBC.

Däremot förlorade Haley primärvalet i Nevada på tisdagen, trots att Trump inte stod på valsedeln. Flest röster fick alternativet ”ingen av ovanstående kandidater”, men å andra sidan var valet mest symboliskt, förklarar AP. Senare i veckan hålls nämligen ett ”andra primärval” i delstaten – arrangerat av Nevadas valkommitté – vilket ses som det verkliga primärvalet. Där är Trump den främsta kandidaten, utan några egentliga utmanare att tala om. Kritiker har hävdat att nomineringsmötet ifråga är riggat till Trumps fördel.

Finansmarknaderna reagerade närmast reflexmässigt med en nedgång när det stod klart att Donald Trump valts till president.

Men så snart marknaden hade fått rätsida på den nya verkligheten, tog börserna sats för ett rally som varade under hela mandatperioden. Fokus las på Trumps löften om skattesänkningar, regellättnader för banksektorn och handelsskydd mot kinesisk prisdumpning.

Den första månaden efter valet rusade S&P 500 hela 5 procent. När mandatperioden var till ända, stod indexet över 50 procent högre än vid starten. Techsektorn rusade 150 procent, medan konsumentsektorn steg strax över 100 procent.

Enligt New York Times är planen för en andra Trump-administration egentligen att upprepa det politiska programmet från förra gången: med skattesänkningar, stenhård migrationspolitik och fler handelshinder. Och sannolikt även en argare, mer hämndlysten och möjligen mer oberäknelig president, som under kampanjens gång dryftat diktatoriska tankegångar och löften om att strypa institutioner.

Förutsatt att han tillåts ställa upp, alltså. Den saken är inte fastställd än.

Redo och redo. Man verkar i alla fall börja förlika sig med tanken på att Trump 2.0 kan bli verklighet, skriver The Atlantic.

Både börs och tillväxt må tuffa på under sittande president Joe Biden, men den strama arbetsmarknaden och Bidens välvilliga inställning till att arbetare organiserar sig fackligt ses som problematisk.

Andelen fackanslutna i den privata sektorn har ökat den senaste tiden, dock långsamt och från historiskt låga nivåer. Det är dock en trend som antas mer sannolik att fortsätta under fyra år med Biden än med Trump. En starkare facklig organisering hade förmodligen resulterat i högre löner och bättre förmåner för arbetarklassen, men också i större politisk makt för fackförbunden.

Det betyder potentiellt magrare vinstmarginaler och hårdare regleringar. Det gillar inte Wall Street och ”Big Business”, konstaterar tidningen. Och det gillar inte heller Trump.

– Det är smärtsamt för mig att erkänna det, men Wall Street är i princip likgiltigt inför det här valet, säger den forne Trump-medarbetaren Anthony Scaramucci i en intervju med The Hill.

Enligt Scaramucci tror Wall Street att Trump skulle vara bra för börsen och tillväxten, att det i första hand är Federal Reserves nycker som driver marknaden. Trumps hot om att skaka om det amerikanska samhällets grundpelare är något att ta på allvar, menar han.

– Det är väldigt ironiskt att folk inte fokuserar tillräckligt mycket på vad som står på spel här.

Wells Fargos strateg Sameer Samana konstaterar att marknaden förmodligen väntar till elfte timmen med att prisa in någonting.

– De senaste valen har verkligen varit sista sekunden. Jag ser inte att marknaden gör några större ”bets” på någon av dem om det inte börjar se ut som att det blir en jordskredsseger, säger han till Reuters.