Megatrender och fallande räntor öppnar för Europas småbolag: ”Goda jaktmarker”

MSCI:s europeiska small cap-index är upp nästan 12 procent så här långt i år, ett hack bakom bjässarna i S&P Europe men i paritet med Euro Stoxx 50.

Utvecklingen började visa sig redan i början av året och accelererade efter Donald Trumps så kallade Liberation day den 2 april, då han annonserade tullar mot i princip vartenda land på jordklotet.

Investerare tröttnade på volatiliteten i USA och riktade i stället blickarna mot den europeiska kontinenten. De amerikanska tullhoten gav de europeiska småbolagen en skjuts. Förklaringen är helt enkelt att de tenderar att ha större andel inhemsk exponering jämfört med de mer exporttunga storbolagen, säger Gisela Gardelius.

Hon förvaltar Handelsbankens fond Europa Småbolag och ser intressanta tider i korten för kontinentens småttingar. Det beror inte bara på tullarna, utan även på ränteläget, menar hon.

– Fallande räntor har skapat en gynnsam miljö för småbolagen och deras relativt låga värderingar – både jämfört med sin egen historik och storbolagen – har skapat goda jaktmarker för investerare som söker europeisk exponering till attraktiva multiplar.

Som grupp är de europeiska småbolagen relativt undervärderade och lägre värderade än storbolagen, påpekar hon.

Det faktum att det dessutom pågår en regelverksrensning inom EU, i syfte att främja tillväxt och investeringar, ser hon också som positivt. Dessutom lär de mindre bolagen vara bättre skickade att implementera effektiva AI-lösningar än sina större kollegor, tror hon.

Men den skakiga omvärlden fortsätter att grumla sikten något.

– Vi väntar oss en fortsatt volatil marknad mot bakgrund av det geopolitiska läget, vilket gör att vi föredrar bolag med tydliga tematiska drivkrafter som kan driva en trolig vinsttillväxt även om konjunkturen förblir svag.

Europas ambitioner att bygga egna försörjningskedjor, satsa på egen industri och gröna investeringar öppnar dörren för fynd i moderna logistik- och industrifastigheter, menar Gisela Gardelius.

Under det paraplyet har hon i fonden valt att satsa på nederländska CTP, som utvecklar och förvaltar logistikfastigheter i centrala och östra Europa.

– Bolaget gynnas av att fler företag väljer att förlägga produktion och lager närmare slutkunden, och kombinerar stark tillväxt med god kostnadskontroll och hög uthyrningsgrad.

CTP:s landsman Heijmans är en annan favorit. Heijmans bygger både bostäder och infrastruktur i Nederländerna och ligger väl positionerade, menar hon.

– De har en av landets största landbanker, vilket ger en strategisk fördel i en bostadsmarknad som håller på att återhämta sig med stigande priser och förbättrat sentiment.

Till följd av energiomställningen finns en stark lokal efterfrågan på omfattande investeringar i elnätet, och även där står Heijmans väl placerat, säger hon.

– Nederländerna har dessutom ett uppdämt behov av renovering av kritisk infrastruktur, vilket gynnar aktörer som Heijmans.

På andra sidan Nordsjön finns ett annat byggbolag som Gisela Gardelius ser har framtiden för sig, irländska Cairn Homes. Nyligen genomförda statliga reformer för att förkorta och förenkla byggprocesserna lär spela större aktörer som Cairn i händerna, menar hon.

– Irland har ett strukturellt underskott av bostäder och står dessutom inför gynnsamma demografiska trender med en ung befolkning och högre befolkningstillväxt än det europeiska snittet.

På temat energieffektivitet ser hon potential i italienska Carel Industries, som utvecklar styrsystem och komponenter för ventilation och luftkonditionering, samt för uppvärmning och kylning. Efterfrågan på energieffektiviseringslösningar är fortsatt stark i Europa som helhet, mycket tack vare att datacenter fortsätter att byggas i snabb takt.

– Det gynnar Carel, men bolaget har samtidigt en diversifierad exponering mot andra segment som kommersiella fastigheter, industriella kylkedjor, livsmedelshandel och bostäder.

Men det är inte bara under de strukturella megatrendernas paraply som fynden finns. Hon pekar ut underhållningsbranschen som en måhända lite oväntad investeringsficka. Ett exempel är Embracer-avknoppningen Asmodee, som äger distributionsrättigheterna till Pokémon.

Ett annat är Games Workshop, som äger rättigheterna till fantasyspelet Warhammer med en – som Gisela Gardelius uttrycker det – ”mycket dedikerad” följarbas. Bolaget säljer figurer som användarna själva målar och sedan inkluderar i spel med varandra, men har också byggt upp ett helt universum med andra kommersiella satsningar runt varumärket.

– Dessa utvecklas av andra aktörer, men Games Workshop får betalt via royalties, vilket gör affären väldigt kapitaleffektiv.