Minimilöner och skatter för extremrika – så vill kandidaterna förändra USA

Nästan 30 demokratiska politiker har sagt att de vill utmana Donald Trump i det kommande amerikanska presidentvalet. När primärvalen för att vaska fram hans utmanare nu pågår för fullt återstår fem personer.

Alla vill de höja federala minimilöner och alla vill de reglera lobby-pengar i politiken – men det finns också en rad skillnader i kandidaternas ekonomiska politik.

Lär känna kandidaterna lite närmare nedan.

Född 1942 i Pennsylvania. Blev efter mer än 35 år i senaten Barack Obamas vicepresident 2009. Har två misslyckade presidentkandidaturer bakom sig, 1988 och 2008.

Biden ses som en rutinerad politiker som har starkt stöd bland vita och svarta arbetarväljare. Hans ekonomiska politiska linje utgår till stor del från denna grupp och han vill skapa bättre förutsättningar för låginkomsttagare, både inom industrin om när det gäller exempelvis personal på snabbmatskedjor.

Han anses inte stå lika långt till vänster som exempelvis Elizabeth Warren och Bernie Sanders, och han betonar vikten av att samarbeta med Republikanerna.

Född 1949 och uppvuxen i Oklahoma. Har arbetat som juridikprofessor och forskare inom bland annat konkursrätt. Blev 2013 vald till senator för delstaten Massachusetts.

Anses tillhöra vänstern inom det demokratiska partiet och har gått till val på att högre utbildning och sjukvård ska vara avgiftsfritt. Ett av hennes mest uppmärksammade förslag är att techjättar som Facebook, Google och Amazon ska brytas upp.

Likt Bernie Sanders vill Warren höja skatterna för de allra rikaste. Hennes förslag omfattar de 75 000 rikaste familjerna och intäkterna ska användas för vård till barn och skuldlättnader för studentlån.

Född 1941 i New York. Blev invald i representanthuset 1990 och tjänstgjorde där till 2007, då han blev senator för Vermont.

Tillhör vänsterfalangen inom Demokraterna och har ett stort stöd från unga efter primärvalsstriden mot Hillary Clinton 2016. Brinner för ekonomisk jämlikhet och går till val på avgiftsfri sjukvård och utbildning.

Bernie Sanders kallar sitt förslag på skattesidan för ”extreme wealth tax”, och den riktas mot USA:s allra rikaste. Han vill också ha en skatt på bolag vars vd tjänar mer än 50 gånger bolagets medianlön.

Född 1942 i Massachusetts. Bloomberg har framförallt profilerat sig i klimatfrågan och är ett välkänt ansikte för många väljare efter sin tid som affärsman och borgmästare i New York.

Mediemiljardärens kampanj är välfinansierad. Han sticker dock ut genom att det inte alltid varit självklart vilken sida han ska kandidera för. Han ses som företagarvänlig och närmre republikanerna i ekonomisk politik än hans demokratiska konkurrenter.

Däremot säger han sig vilja stärka de regler som kom till efter finanskrisen, för att stora banker ska stå bättre rustade för kriser.

Född 1981 på Amerikanska Samoaöarna. Gabbard har en bakgrund inom armén och tjänstgjorde bland annat under kriget i Irak. Hon sitter i representanthuset för Hawaii sedan 2013.

Tulsi Gabbard har fått hård kritik för att hon träffat Syriens president Bashar al-Assad och har av Hillary Clinton anklagats för att gå Rysslands ärenden, något hon själv kraftigt avfärdar.

Gabbard vill, likt Sanders och Warren, dela upp bankerna så att investeringsverksamheten är fristående från övrig bankverksamhet, vilket också skulle dela upp en sektor som sett stora sammanslagningar efter att finanskrisen bröt ut.