När vänder den ekonomiska krisen?

Detta kanske är den jobbigaste frågan.

För tittar vi på dagens prognoser blir svaret att våra löner knappast kommer att nå tidigare toppar under den här sidan av 2020-talet.

Det handlar om vad vi kan köpa för våra löner och med den rusande inflationen har det blivit klart mindre. Redan i september var de så kallade reallönerna nere på nivåer som inte synts sedan början av 2014, enligt Medlingsinstitutet.

Så det är stora förluster som behöver tas ikapp.

Ska det ske behöver först inflationen lägga sig. Sedan behövs löneökningar som är högre i procent än inflationen, för det är först då så kallade reallöneökningar uppstår.

Kanske närmar vi oss i alla fall botten. Normerande IF Metalls bud är löneökningar på 4,4 procent nästa år och årets inflation spås då av många prognosmakare landa en bit under det. Men hur nästa års avtalsrörelse slutar vet vi förstås först då.

¯\_(ツ)_/¯

Svenskarnas förmögenheter har minskat med 2 000 miljarder kronor bara sedan årsskiftet, enligt Swedbank. Det är en nedgång som motsvarar närmare dubbla statsskulden.

Kanske det går snabbare här, men att spå om och när de pengarna kommer tillbaka är trots allt vanskligt. För svenska förmögenheter finns till stor del i bland annat bostäder och aktier, och säkra prognoser för hur bostadspriser och börs ska gå de närmaste åren finns inte.

Inflationen påverkar förstås också här. Det räcker inte bara med att till exempel fondkontot når tillbaka till den tidigare toppen, det måste också växa en bra bit till för att förmögenhetens köpkraft ska vara helt återställd.

Analytiker såg ljusglimtar i de senaste inflationssiffrorna för november och de som Omni Ekonomi har talat med tror att inflationstoppen nås någon under början av nästa år.

– Utförsbacken blir därefter brant, men främst beroende på att vi kommer från väldigt höga nivåer. Priserna kommer som helhet fortsätta att stiga nästa år, säger Swedbanks makroekonom Carl Nilsson.

En brant fallande inflation kan också ge en annan bonus för räntepressade hushåll.

Riksbanken tros fortfarande inte vara klara med sina räntehöjningar. Men redan under början av 2024 är det möjligt att vi får se räntesänkningar igen, tror Länsförsäkringars investeringsstrateg Anders Nordberg.

Frågan är faktiskt om den har startat än. Enligt SCB:s senaste BNP-siffror, de för oktober, växte då fortfarande den svenska ekonomin. Någon ökning av arbetslösheten syns heller inte i statistiken.

Men skulle det vara upp till hushållen är vi redan där. De är rekorddystra och vi handlar allt mindre. Vad siffrorna skvallrar om är i stället att tunga delar av näringslivet, som tillverkningsindustrin, fortfarande gick bra under hösten.

Men att konjunkturnedgången kommer, det är analytiker i stort sett överens om.

Om lågkonjunkturen inte redan startat gör den det under nästa år då alla svenska prognosmakare spår minustillväxt och ökande arbetslöshet. Efter det spås en långsam återhämtning med arbetslöshet på högre nivåer än i dag.

Mycket. För inflationen är det mer än bara priset på elen och drivmedlet som du betalar. De höga priserna ökar alla produktions- och transportkostnader – varenda liten brödbulle och salladshuvud påverkas, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg till TT.

– De sprider sig till allt.

Även konjunkturen kan hänga på energin. Katastrofscenariot är en brist som är så djup att Europas industrier och näringsliv stänger ner. Vinterns första test kom nu med kallvädret – och Europa klarade det, skriver Bloomberg.

Men vi har långa och kalla månader framför oss, fortsätter nyhetsbyrån. Internationella energirådet IEA har också varnat för att nästa vinter riskerar att bli ännu svårare när Europas lager inte längre har fyllts upp med rysk gas.