Nyman: Låt inte kronkursen stjäla Riksbankens fokus igen
Kronan har återigen hamnat i Riksbankens fokus, men denna gång för att den är för svag och riskerar att elda på inflationen. Men vår centralbank har inte mandat att styra kronkursen och att försöka ”jaga valutan” till en bra kurs kan skapa fel förväntningar på Riksbankens inflytande, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en krönika för Omni Ekonomi.
I slutändan är valutakursen utom räckhåll för Riksbanken och det är bäst att de inte låter kronkursen ta för stort utrymme i diskussionerna om penningpolitiken.
Är Riksbankens direktionen tillbaka med att ”jaga valutan” på samma sätt som man gjorde under perioden 2015-2019? I protokollet från det senaste penningpolitiska mötet nämndes kronan 51 gånger jämfört med 9 gånger i protokollet från novembermötet. Precis som under perioden 2015-19 så anges skälet till kronfokuset inte vara kronan som sådan utan dess effekter på inflationen. Vilket är i linje med det mandat Riksbanken har. De har alltså inte mandat att försöka styra eller hålla kronan på någon nivå. Det är Riksdagen som ansvarar för valutapolitiken.
Så vad gjorde man då och vad gör man nu? Under låginflationsperioden var det oro för en snabb kronförstärkning som kommunicerades. För att lägga kraft bakom orden upprättade Riksbanken ett ”valutainterventionsmandat” som förenklade om direktionen snabbt ville gå in med att aktivt sälja kronor för att motverka en förstärkning. Mandatet användes aldrig men Riksbanken uppfattades, med rätta, som asymmetrisk i sin syn på valutan vilket också kan ha bidragit till att kronan fortsatte försvagas även efter att Riksbanken slutade prata krona och tog bort interventionsmandatet.
Eftersom Riksbanken inte försökt prata upp nivån på kronan det senaste året, när den nu ställer till med problem för inflationsmålsuppfyllandet från andra hållet, så har antagligen bilden av asymmetri förstärkts. Det var antagligen det som fick direktionen, ledd av vår nya riksbankschef Erik Thedéen, att aktivt prata krona vid senaste mötet. För att lägga kraft bakom orden denna gång började de sälja statsobligationer (finns fler argument för det än kronan) med den uttryckliga förhoppningen att det skulle locka utländska investerare och stoppa försvagningstrenden. Kronan stärktes också initialt. Bra så långt, men nu har den försvagats igen.
Det som oroar mig med en strategi att ”prata krona” är att det finns en stor risk att fastna i detta kronfokus, det kan på lite längre sikt kosta mer än det smakar. Förväntningarna på nya uttalanden, på aktiva åtgärder som högre styrränta, mer försäljningar etc ökar. Vilket riskerar leda till en penningpolitik som ”jagar kronan” eller egentligen jagar andra centralbanker. För i slutändan tror jag att det är den faktiska politiken tillsammans med sådant som Riksbanken inte styr över, som till exempel utlänningars oro över vår fastighetsmarknad eller den generella riskaptiten, som styr kronan.
Förhoppningsvis klarar man sig i direktionen ifrån att få allt att handla om kronan, för det finns tillräckligt med inhemska argument för hur penningpolitiken behöver bedrivas. Vi reviderade i början av veckan upp både vår syn på inflationstrycket, som är högre och mer envist än väntat, och vår prognos för styrräntan. Samtidigt justerade vi även upp prognoserna på ECB:s och Federal Reserves styrräntor. Riksbankens nya syn på kronan spelar till en del in i vår tro att de kommer höja räntan med hela 0,75 procentenheter, följt av 0,50 procentenheters höjning i juni. Så att styrräntan därmed når 4,25 procent.
Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom och chef för global makroanalys på Handelsbanken
• Var tidigare prognoschef och blev senare chefsekonom
• Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken
• Skriver brett om makrofrågor en gång per månad
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.