Powell: Arbetarnas löneandel vårt underliggande problem

Mail redaktion Tomas Medin Westman, Omni Ekonomi
Publicerad 11 juli 2019, 19.53
Fed vs inflationen

Arbetarnas andel, i form av lön, av det som det som produceras i den amerikanska ekonomin har rasat sedan år 2000. Under sin utfrågning i representanthuset pekade chefen för Federal Reserve på att detta är ett stort problem för USA:s ekonomi, skriver New York Times.

– Vi saknar 10 års lönetillväxt. Jag tror att det är det underliggande problemet. Det är ett väldigt allvarligt problem och vi borde göra ett bättre jobb för att åtgärda det, sa han under onsdagens utfrågning.

Problemet från Federal Reserves perspektiv är att utvecklingen kan ha satt en sedan många decennier viktig teori ur spel, den om relationen mellan arbetslöshet och inflation.

”Phillipskurvan” bygger på att när arbetslösheten är låg så stiger inflationen, eftersom konkurrensen om arbetskraften leder till högre löner. I USA är i dag den lägsta andelen arbetslösa på nästan 50 år. Men inflationen är alltjämt dämpad.

Vad det innebär för Federal Reserve är att deras politik den senaste tiden varit för stram, alltså att man höjt räntan för många gånger. Det skriver Bloomberg.

– Relationen mellan arbetslösheten och inflationen försvagades för 20 år sedan och sedan har blivit svagare och svagare, sa Powell under torsdagen.

bakgrund
Full sysselsättning
Wikipedia (sv)

Full sysselsättning innebär inte att ingen arbetslöshet finns. Det finns flera tolkningar; men vanligtvis gäller att arbetslösheten inte får överskrida ett visst antal procent. Tre procent arbetslöshet innebar enligt den engelske nationalekonomen William Beveridge att den enda arbetslöshet som förekommer är så kallad omsättningsarbetslöshet, sådan som uppstår när anställda flyttar mellan olika jobb. Detta innebär att den cykliska arbetslösheten hålls nere med hjälp av ekonomisk reglering. I Sverige kompletterades detta även med beredskapsarbeten Full sysselsättning har varit ett politiskt mål för vissa politiska partier, organisationer och experter, bland annat keynesianska ekonomer och delar av arbetarrörelsen. Sverige hade full sysselsättning som ett delmål i uppbyggnaden av välfärdssamhället på 1900-talet. Syftena med full sysselsättning är att undvika lönedumpning, eliminera kostnader för inkomstförsäkring, och upprätthålla efterfrågan på marknaden genom att fler människor får råd att konsumera. Kritik mot målet om full sysselsättning handlar bland annat om att det skulle minska arbetsgivarens makt över de anställda och därigenom driva upp arbetsgivarens lönekostnader och därmed inflation, enligt teorier som Phillipskurvan och NAIRU.

bildspel
Phillipskurvan
Wikipedia (sv)

Phillipskurvan är en graf inom makroekonomin som visar sambandet mellan inflationen och arbetslösheten. I sin klassiska form visar Phillipskurvan på ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet; låg arbetslöshet åtföljs av hög inflation och omvänt. Konjunkturcykler motsvarar en förflyttning längs kurvan. Philipskurvan fick sitt namn av den nyzeeländske nationalekonomen William Phillips som 1958 publicerade en studie över Storbritanniens ekonomi under åren 1861–1957, där Phillips fann detta samband. Studier på ytterligare länder gav samma samband. Phillipskurvan i sitt klassiska utförande, avsedd som en allmängiltig teori, formulerades 1960 av Paul Samuelson och Robert Solow. I slutet av 1960-talet visade sig dock att de observationer som gjordes inte passade in på Phillips-kurvan och i början av 1970-talet steg både inflation och arbetslöshet. Detta tillstånd kallas för stagflation. För att förklara dessa fenomen utvecklades teorin om rationella förväntningar som innebar att kurvan i sig inte ligger fast, utan förflyttas och byter form beroende på förväntningar om framtida inflation. Nära kopplat till denna vidareutveckling av Phillipskurvan finns också teorin om en naturlig arbetslöshetsnivå, NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment som utvecklats av ekonomen Milton Friedman.