Professor: Vallöften kan tvinga Riksbanken till ännu större höjningar

Lars Calmfors

Ekonomiprofessor, Stockholms universitet

”Det finns en uppenbar risk att partiernas utspel eldar på inflationen. Subventioner för att ge hushåll och företag högkostnadsskydd mot höga elpriser håller uppe efterfrågan på el och kommer därför att resultera i höjda sådana priser. Däremot är det rimligt med stöd av klumpsummetyp, som alltså inte är knutna till elförbrukningen, i form av antingen bidrag eller skattesänkningar, till hushåll med små marginaler.

Det är rimligt att en del av de vinster som elproducenterna och Svenska Kraftnät gör återförs till hushållen på detta sätt. Men det finns skäl att vara försiktig med omfattningen av sådana åtgärder. Inflationen urholkar visserligen hushållens realinkomster och minskar därmed efterfrågan, men samtidigt har prisökningarna på el och fossila bränslen negativa effekter på det potentiella utbudet. Så även om BNP utvecklas svagare finns det en risk att positiva BNP-gap drar upp inflationen om finanspolitiken blir för expansiv.”

Fredrik NG Andersson

Docent i nationalekonomi, Lunds universitet

”Det är viktigt att komma ihåg att det så kallade elstödet består av avgifter som hushållen har betalat in. Det är alltså hushållens egna pengar som de får tillbaka. Så ordet stöd är egentligen fel.

Det finns en uppenbar risk i alla valrörelser att partierna bjuder över varandra och vi hamnar i en ohållbar situation. Inte minst då hushållens ekonomi är hårt pressad av bland annat högre energi- och matpriser. [...] Staten kan inte och bör inte motverka de höga elpriserna, men de ska inte heller förvärra situationen genom att öka skatterna.”

Knut Hallberg

Seniorekonom, Swedbank

”Det finns alltid en risk, i synnerhet som vi just nu befinner oss i en valrörelse. Det vore önskvärt att utforma elstödet så att det kvarstår incitament att spara el. Också att högkostnadsskyddet inte täcker 100 procent av elpriset över en viss nivå utan kanske som i Norge 75 procent. I fallet med de 60 miljarder kronorna kan det vara värt att påminna om att det egentligen inte är regeringens pengar utan elkonsumenternas. De har behövt betala för mycket för elen under 2022 på grund av de så kallade ’flaskhalsavgifterna’. Så egentligen tycker jag att det är rimligt att det går tillbaka till konsumenterna i den ena formen eller den andra.”

Lars Calmfors

Ekonomiprofessor, Stockholms universitet

”De flesta partier talar visserligen om vikten av att finansiera sina förslag men jag ser ändå en stor risk för att finanspolitiken sammantaget blir för expansiv därför att man bjuder över varandra när det gäller olika stöd.”

Fredrik NG Andersson

Docent i nationalekonomi, Lunds universitet

”Så här långt ser det mörkt ut. Partierna har redan börjat tävla om vem som kan ge mest till hushållen. Vi får hoppas att det finanspolitiska ramverket sätter stopp för löfteskarusellen när väl budgeten ska sättas samman i höst.”

Knut Hallberg

Seniorekonom, Swedbank

”I stort sett bra. Men kanske att en del av förslagen kring hur det ska finansieras innebär att nettoeffekten ger stimulans för den svenska ekonomin. Men det är drygt tre veckor kvar av valrörelsen och det är oerhört jämnt. Så risken är förstås att det kommer mer plånbokslöften under valspurten.”

Lars Calmfors

Ekonomiprofessor, Stockholms universitet

”Det är i första hand penningpolitiken som har ansvaret för att inflationsmålet ska nås. Men det är rimligt att finanspolitiken understödjer penningpolitiken i situationer som dagens när inflationen avviker kraftigt från inflationsmålet. Det vore olyckligt om en åtstramande penningpolitik motverkas av en alltför expansiv finanspolitik. I så fall måste Riksbanken ta till ännu större räntehöjningar vilket kan leda till onödigt stora boprisfall och stora problem för högt belånade hushåll och företag.”

Fredrik NG Andersson

Docent i nationalekonomi, Lunds universitet

”Naturligtvis har partierna ett ansvar att lägga fram förslag som de anser är de bästa för Sverige. Om jag skulle få önska något av partierna så skulle det vara att de fokuserar på Sveriges långsiktiga problem snarare än kortsiktig överbudspolitik. Vi har stora strukturella frågor kring skattesystemet, bidragssystemen, sjukvården, skolan, energiförsörjningen etcetera som vi måste lösa de kommande åren. Det hade varit bra om partierna fokuserade på dessa frågor i stället.”

Knut Hallberg

Seniorekonom, Swedbank

”Ja, Riksbanken kan inte ensamt bära bördan för att få ner inflationen. Det är ett ansvar som hela den ekonomiska politiken måste ta. Finanspolitiken ska i detta läge främst hjälpa grupper med små marginaler och som har svårt att klara den höga inflationen. Strukturella reformer för att höja tillväxtkraften i ekonomin är också något jag tycker man ska prioritera.”