Professorer varnar: Risk att de rikaste lämnar Sverige
Miljonärsskatten är ett genomtänkt populistiskt utspel från Socialdemokraterna. De allra rikaste röstar sällan på S och partiet riskerar därför inte att förlora så många röster, säger professor Annika Alexius till Omni Ekonomi.
Det finns också en “stor risk” att de rikaste flyttar utomlands, varnar hon.
Då mister man högproduktiva resurser.
Professor Lars Calmfors delar den bilden. Han säger också att förslaget kan gynna investeringar i bostäder framför andra investeringar då bostäder ska vara undantagna den nya skatten.
Nordeas chefekonom Annika Winsth fyller i:
– Signalen till svenska folket blir att investera än mer i bostäder, säger hon.
Annika Winsth och välfärdsforskaren Andreas Bergh ser en ”väl avvägd” och ”smart utformad” fastighetsskatt som ett bättre alternativ för att beskatta förmögna.
”Jag håller med S-gruppen om att de vidgade inkomstskillnaderna i Sverige sedan 1990-talet är ett problem (...) Så från fördelningssynpunkt finns det starka argument för skärpt beskattning av kapitalinkomster och/eller av stora förmögenheter. Samtidigt kommer detta sannolikt att ha negativa effekter på tillväxt och investeringar.
Från ett strikt samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv bör kapitalinkomster beskattas lågt – enligt ett teoretiskt argument bör rentav beskattningen vara noll. Så hur man ska beskatta förmögenheter/kapitalinkomster hänger på vilken avvägning man vill göra mellan jämn inkomstfördelning och samhällsekonomisk effektivitet. Min personliga värdering är att förmögenheter/kapitalinkomster i genomsnitt bör beskattas högre än i dag. De negativa effektivitetseffekterna av det kan i viss mån motverkas av om beskattningen av olika former av kapitalinkomster görs mer enhetlig än i dag (...) De negativa effektivitetseffekterna kan också motverkas genom lägre beskattning av arbetsinkomster – särskilt de högsta. En negativ effekt av högre beskattning av kapitalinkomster/förmögenheter som inte går att undvika är att den kan antas leda till viss utflyttning av förmögna personer.”
”Ett populistiskt utspel som inte kommer att genomföras. Valpositioneringen inför nästa val är uppenbarligen igång. S behöver blidka vänsterfalangen, men det är ett utspel C inte kommer att släppa igenom.”
”Fantasilös populism. Forskning visar människors attityd till inkomstskillnader beror på om proceduren och spelreglerna uppfattas som rättvisa. Det borde politiker fundera mer på. Att beskatta miljonärer gör inte mycket för den offentliga sektorns finansiering.”
”Förslaget känns genomtänkt populistiskt – de allra rikaste röstar sällan på S ändå så där förlorar man inte så många röster. Det finns så få riktigt rika att en skatt enbart på dem inte drar in särskilt mycket pengar till statskassan. Jag har ofta hört argumentet att administrationen av sådant kostar mera än intäkterna, det vill säga betydelsen av en dylik skatt enbart är symbolisk. Om skatten då blir kännbar för dem som drabbas finns det stor risk att dessa flyttar utomlands och då mister man högproduktiva resurser. Ett ’tak’ gör att skatten blir minimal för det lilla fåtal som faktiskt har riktigt mycket pengar.”
”Nu vet vi inte så mycket om en eventuell utformning, men den verkar bli smal och vara en hel del symbolpolitik. Sedan tror jag att kapitalbeskattningen kan behöva ses över i ett bredare perspektiv. Framför allt då det är skillnader i kapitalinkomster som bidrar till ökade inkomstskillnader.”
”En fördel med att inte inkludera bostäder i en förmögenhetsskatt är att skatten då på ett mer träffsäkert sätt träffar de allra rikaste vars förmögenheter till en större del består av finansiella tillgångar. Men det finns samtidigt två stora nackdelar. För det första skapas incitament att placera en större del av sina tillgångar i bostäder för att hålla nere förmögenhetsskatten. Det skulle ytterligare gynna investeringar i bostäder framför andra investeringar utöver vad som gäller i dag till följd av att fastighetsbeskattningen är alltför låg.
Därmed skulle bostadspriserna drivas upp ytterligare. För det andra innebär ett uteslutande av bostäder, som utgör den största delen av de flestas förmögenhet, att skatteintäkterna av en förmögenhetsskatt inte skulle bli så stora.”
”Mycket märkligt och fel ur flera aspekter. Signalen till svenska folket blir att investera än mer i bostäder då den förmögenheten gynnas skattemässigt. Det i en miljö då bostadspriserna skenar och miljonärerna finns just bland bostadsägarna. Att inte mäkta med att ta debatten om fastighetsskatten och samtidigt skapa en osäkerhet för investeringar, företag och entreprenörer, påverkar båda möjligheterna för svensk ekonomi att utvecklas på bästa sätt. Det är inget annat än beklagligt.”
”Förslaget motverkar sitt syfte. Den viktigaste förklaringen till att inkomstskillnaderna ökat är kapitalinkomster, till stor del just från bostadsmarknaden! Om ännu mer kapital jagas in i bostadsmarknaden, ökar priser och reavinster ytterligare, så att inkomstskillnaderna ökar ännu mer. Då har väl S en given valfråga även 2026 antar jag...”
”Det är bra att bostäder inte räknas med eftersom minsta skrubb i storstäderna är värd flera miljoner och boendekostnaderna där är väldigt höga ändå, utan en extra skatt på boende.”
”Att kapitalinkomsterna bidrar till de ökade inkomstskillnaderna beror till stor del på vinster från bostadsaffärer, så om inte dessa inkluderas kommer förslaget inte åt delar av det som leder till de ökade inkomstskillnaderna. Snarare är risken då att mer kapital dras till bostadsmarknaden och att skillnaderna ökar mer framöver. Bostadspriserna har ökat mycket under lång tid i Sverige. Förklaringen och de underliggande orsakerna är välkända. Låg bostadsproduktion, lågt utbud av byggklar mark, komplexa planprocesser och dåligt utnyttjande av bostadsbeståndet. Men också ett skattesystem och en hyresreglering som inte främjar rörlighet eller utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.”
”Det mest effektiva sättet att beskatta förmögna hårdare är förmodligen att öka kapitalinkomstbeskattningen där den är lägst. Det talar för högre beskattning av ISK. Mindre generösa 3:12-regler skulle också minska möjligheterna till skatteundandragande till följd av att ägare till fåmansbolag kan omklassificera arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. En progressiv beskattning av ägda bostäder bör också införas: det skulle vara både samhällsekonomiskt effektivt (genom att bostadsinvesteringar inte längre skulle gynnas av skattesystemet i förhållande till andra investeringar) och verka inkomstutjämnande.”
”I dag finns många av miljonärerna bland bostadsägarna. Samtidigt har utvecklingen på bostadsmarknaden de senaste åren bidragit till ökade klyftor i samhället. En välavvägd fastighetsskatt går att förklara pedagogiskt om politikerna bara vill. Utgångspunkten bör vara att bördan av skatter mellan individer inte förändras. Det vill säga det du förlorar på en högre fastighetsskatt får du igen i lägre skatt på något annat. För svensk del handlar det om att ta ut rätt skatter, inte att höja de vi redan har. De skatter som tas ut ska ha så lite skadlig verkan som möjligt, det har fastighetsskatten men långt ifrån en miljonärsskatt.”
”En smart utformad fastighetsskatt vore bättre. Men om målet är att hjälpa de svagaste, är det svåra inte att få in pengar i skatt, utan att använda dem effektivt i den offentliga sektorn.”
”Framför allt ska man inte ha ett tak så att de riktigt rika betalar proportionellt mycket mindre än de ganska rika... En särskild konsumtionsskatt på lyxvaror tilltalar mig mera!”
”Fastighetsskatt skulle troligen vara mer effektivt. Att öka beskattningen på bostäder skulle träffa allt fler hushåll men skulle inte lösa de underliggande problemen på bostadsmarknaden och det faktum att så många gör vinster från bostadsaffärer. Det som behövs för den dåligt fungerande bostadsmarknaden är politiska reformer. Vi behöver få tillstånd en hållbar bostadsmarknad.”