”Regeringens miljösparkonto är häpnadsväckande uselt”

Regeringens förslag om ett nytt miljösparkonto har goda intentioner men missar helt målet. Förslaget är faktiskt häpnadsväckande uselt och saknar spararnas perspektiv, skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Med förslaget på ett så kallat ”miljösparkonto” missar regeringen målet helt. Kontot riskerar att omfördela långsiktigt sparande från fonder till sparkonto. Att detta dessutom ska finansieras med en skattehöjning för alla fondsparare är helt orimligt.

Mitt under brinnande coronakris lades det, i skymundan, fram ett betänkande på ”grönt sparande” efter ett direktiv från regeringen. Det handlar om ett förslag på ett så kallat ”miljösparkonto”; ett vanligt sparkonto där banken ska se till att minst 70 procent av inlåningen ska gå till utlåning till ”miljöcertifierade projekt”. Incitamentet för spararen består i en skattereduktion som motsvarar 1 % av kapitalunderlaget som max får uppå till 950 000 kronor.

Hur detta ska finansieras? Via en skattehöjning på ISK och KF. I klartext: man premierar de som flyttar pengar från fonder till detta sparkonto, och straffar samtliga fondsparare för det. Förslaget är häpnadsväckande i sin uselhet.

Skattereduktionen på 1 procent av kapitalet kan förstås framstå som intressant för vissa sparare – kortsiktigt. Ett alternativ hade ju också kunnat vara att göra räntan skattefri, och då är en reduktion visserligen bättre. Men i dagens ränteläge kommer spararna inte kunna förvänta sig någon ränta på kontot alls. Faran är därför att man med detta förslag helt enkelt omfördelar långsiktigt sparande i fonder till sparkonto utan ränta. Och därtill straffar exakt alla som fondsparar, med en skattehöjning på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. Givetvis helt orimligt.

Kanske kan detta konto då passa för buffertsparande, tänker någon. Tack vare skattereduktionen skulle ju miljösparkontot vara lite mer fördelaktigt än ett vanligt sparkonto. Problemet är att det är svårt att se hur en bank, som ska matcha inlåningen från kontot till miljöcertifierade projekt, kan tillåta fria uttag. Man kan heller inte lagstifta om vilka villkor en bank ska ge avseende exempelvis uttag. Men det är inte heller vad utredaren avser. För att ”premiera långsiktighet” i sparandet på miljösparkonto ska underlaget beräknas med den räntemodell för sparkonton där banken vill premiera få uttag (lägsta saldo-ränta).

Så: Eftersom sparkontot knappast ger någon ränta passar det inte för långsiktigt sparande. Men eftersom fria uttag inte kan garanteras passar det inte heller för buffertsparande.

Det är dock helt uppenbart att den frågan inte varit i fokus när man tänkt sig miljösparkontot. Spararperspektivet lyser med sin frånvaro. I stället är det tänkt att miljösparkontot ska ge ökad inlåning som ska hjälpa Sverige att snabbare nå sina miljömål.

Men det är inte avsaknaden av kapital som är problemet. Inlåning finns i överflöd hos bankerna och småskaliga projekt får finansiering redan i dag om banken anser det befogat på affärsmässiga grunder. Att kapital inte saknas är också vad utredaren konstaterar i sitt betänkande, samtidigt som man också skriver att det är oklart om ett miljösparkonto alls bidrar till att Sverige uppnår sina miljömål (som är tanken). Ändå föreslår man miljösparkontot, eftersom regeringens snäva direktiv tvingar utredaren att göra det.

Ska man nu använda sig av skatteincitament för att premiera hållbart sparande så är det en självklarhet att insatserna måste riktas mot fondsparande. Med förslaget om miljösparkonto missar man helt att ta chansen att faktiskt göra något bra på riktigt. Det är en utmaning att det inte finns någon gemensam definition av vad en hållbar fond är. Men här borde man kunna utgå från det EU-gemensamma klassifikationssystem som nu tas fram (”taxonomi”), och skapa en definition som kan gälla som underlag.

Intentionen att öka intresset för hållbart sparande är lovvärd. Men vad blir konsekvenserna av utredningens förslag? Högre skatt på fonder och aktier, förflyttning av långsiktigt sparande till sparkonton utan ränta, samt ingen positiv effekt på miljön. Förslaget om miljösparkonto är häpnadsväckande ogenomtänkt.

Bakgrund | Frida Bratt
• Är sparekonom på nätbanken Nordnet.
• Började som journalist och har bland annat arbetat på Expressen och Svenska Dagbladet.
• Skriver om privatekonomi varannan måndag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.