Så hänger ”märket” ihop med din lön

Avtalsrörelsen är benämningen på den förhandling som med jämna mellanrum sker mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, för att bestämma villkor och löner inom kollektivavtalet för kommande period.

I grova drag reglerar ett kollektivavtal saker som arbetstid, semester och annat. Så det enda en arbetstagare egentligen behöver komma överens med sin arbetsgivare om vid anställningstillfället är lönen – resten är redan klart.

De återkommande förhandlingarna är en stor och viktig process, eftersom avtalet omfattar drygt 90 procent av svenska arbetstagare och tusentals arbetsgivare. Årets avtalsrörelse är dessutom större än på nästan 20 år, enligt SVT.

Fackförbunden trycker ofta på att förutsättningarna för att förhandla fram bättre villkor blir större ju fler som är med. Arbetsgivare brukar å sin sida uppskatta den ”fredstid” som kollektivavtalet brukar medföra, som innebär att de anställda går med på att låta bli att strejka under avtalsperioden.

Löneökningen är ofta den centrala frågan i avtalsrörelsen, alltså hur mycket de anslutnas lön ska öka med under avtalets löptid.

Ofta löper kollektivavtalen under två år, även om ettåriga avtal inte är helt ovanliga i modern tid. I år löpte avtalet från 2023 ut den 31 mars – man hann alltså nå en ny överenskommelse med minsta möjliga marginal.

Enligt den nya överenskommelsen är lönekonstnadsökningarna – det som brukar kallas för ”märket” – 6,4 procent på två år.

Av gammal hävd är det parterna inom industrin som går i bräschen för resten av arbetsmarknaden och sätter industrinormen.

Idén är att industrin är den bransch som är mest konkurrensutsatt från utlandet och därmed inte kan svälja större kostnadsökningar än vad omvärldsläget tillåter. Resterande branscher – inklusive offentlig sektor – kan sedan ta sikte mot detta märke utan att behöva oroa sig för att ta i för mycket eller för lite.

Det som industins parter kommer överens om inom ramen för märket är lönekostnadsökningarna för avtalsperioden. Dit räknas inte bara rena löneökningar, utan även saker som arbetstidsförkortning och andra avsättningar.

För innevarande avtalsperiod – som löper från 1 april 2025 till den 31 mars 2027 – är det 6,4 procent man nu kommit överens om. Ökningen ska fördelas så att avtalsvärdet uppgår till 3,4 procent under det första året och 3,0 procent under det andra året.

Sedan börjar processen om igen.

Nej, det är frivilligt. Men att inte teckna ett kollektivavtal brukar få konsekvenser.

Företag som väljer att stå utanför avtal – särskilt större arbetsgivare – får inte sällan stångas med strejkande arbetare och påtryckningar från fackförbund. Det finns det flera exempel på, men färskast i minnet ligger förmodligen strejken mot Tesla.

Sedan oktober 2023 har en rad fackförbund strejkat och genomfört sympatiåtgärder i syfte att få Tesla att teckna kollektivavtal, dock hittills utan framgång.

Varför?

– Det är så här vi gör i Sverige. Vi har kollektivavtal, sa IF Metalls dåvarande avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till TT i samband med att strejken bröt ut.