Tysk ekonomi bromsade under förra året in till sin långsammaste tillväxttakt på sex år. Enligt preliminär officiell statistik växte BNP med 0,6 procent 2019.
Den bakomliggande orsaken till inbromsningen var de pågående handelskonflikterna som slår hårt mot tyska exportföretag.
Tillväxttakten låg i linje med ekonomernas förväntningar, enligt en Reutersenkät.
Statliga vägjätten Svevia anklagas för aggressiv budgivning för att vinna Trafikverkets upphandlingar, rapporterar DI. Enligt Företagarna ligger Svevias bud i snitt 23 procent under konkurrenternas och om utvecklingen fortsätter kan dessa slås ut från marknaden.
Enligt organisationens upphandlingsexpert Magnus Johansson tar den statliga jätten förlustuppdrag för att kapa åt sig marknadsandelar.
– Det är inte särskilt schyst mot mindre leverantörer som inte har möjlighet att dribbla på det sättet, säger han till tidningen.
Svevia slår ifrån sig Företagarnas kritik om att de skulle dumpa priserna genom att lägga för låga bud på vägbyggen, skriver DI. För att få jobb måste man vinna anbud, konstaterar vd Anders Gustafsson.
– Så det är klart att vi måste vara lägst för att vinna en upphandling, säger han till tidningen.
Enligt Gustafsson blandar Företagarna äpplen och päron när de hänvisar till en olönsam del inom Svevia och samtidigt använder sig av fakta från en lönsam del av verksamheten.
Många företag har lagt planer på is under den ovissa brexitprocessen men efter Boris Johnsons övertygande seger i nyvalet före jul har affärerna satt fart på flera håll, rapporterar Reuters.
– Efter valet drog vi en rejäl suck av lättnad, säger industribolaget Bruderers chef Adrian Haller till nyhetsbyrån.
Finansminister Sajid Javid hoppas att Storbritanniens BNP-tillväxt ska återgå till de 3 procent landet låg på före brexitkaoset bröt ut sommaren 2016.
Men andra brittiska företag oroar sig för EU-utträdet då unionen står för nästan hälften av landets export, skriver Reuters.
Storbritannien ska försöka nå ett avtal med EU som innebär ”noll tariffer, noll kvoter”, säger brexitminister Stephen Barclay till BBC:s Andrew Marr.
Enligt Barclay ska Boris Johnson offentliggöra sina krav i förhandlingarna med unionen efter den 31 januari då utträdet sker.
– Det centrala är att vi kommer att ha kontroll över våra regler, vi kommer inte att underkasta oss andras regler, säger han i ”The Andrew Marr Show”.
Som exempel nämner Barclay att Storbritannien nu kommer att kunna ha egna regler för arbetsrätt, miljö och statssubventioner, skriver Reuters.
Fira ”brexitdagen” – det är premiärminister Boris Johnsons uppmaning till hela det brittiska folket när landet på fredag slutligen lämnar EU. Uttalandena har väckt kritik, skriver The Guardian.
Torykollegan och tidigare vice premiärminister Michael Heseltine, som röstade för att stanna i unionen, säger att brexit är den frågan som har splittrat det brittiska folket mest i modern tid.
– Jag tror att det är oklokt av regeringen att trycka upp det i ansiktet på oss genom att fira vårt nederlag, samtidigt som man talar om att förena landet, säger han.
Han får medhåll av partiledarna för Liberaldemokraterna och Skotska nationalistpartiet SNP. Att lämna ”det bästa fredsprojektet som någonsin skapats” är inte något att fira, tycker SNP-ledaren Ian Blackford.
Dödssiffran i Kina stiger – 80 personer har nu dött av coronaviruset, skriver AFP med hänvisning till kinesiska myndigheter. Siffran är ett stort hopp från lördagen då man summerade totalt 54 döda i virusutbrottet.
Ytterligare 2 300 personer uppges ha smittats. Siffrorna kommer från Hubei-pronvisen som är epicentrum för smittan som nu sprids över världen.
Chefen för Världshälsoorganisationen (WHO) Tedros Adhanom Ghebreyesus reser nu personligen till Kina för att träffa kinesiska myndigheter och diskutera åtgärder för att stoppa virusspridningen, skriver Reuters.
WHO har hittills valt att inte utlysa ett internationellt krisläge, trots att viruset som dödat över 50 personer, spridit sig till minst tio andra länder.
”Vi jobbar dygnet runt med att stötta Kina och dess folk i den här svåra situationen, och vi står i nära kontakt med alla drabbade länder”, skrev Ghebreyesus på Twitter.
Borgmästare i kinesiska Wuhan, smittans centrum, sa tidigare i dag att han trodde att ytterligare minst tusen personer kommer att insjukna i staden. Kinas hälsominister sa också att en personer som bär på viruset kan smitta andra redan före insjuknandet, vilket ökas smittspridningen.
Utrikesdepartementet avråder från resor till områden i Kina som drabbats av coronaviruset, uppges i ett pressmeddelande.
Beslutet om att avråda svenska medborgare att resa till Hubeiprovinsen togs under söndagen och gäller tills vidare.
Sedan tidigare har Norge och Danmark gått ut med avrådan om att resa till områden som är drabbade i Kina.
Efter nya dödsfall i Kina i helgen är dödssiffran nu uppe i 56 personer i Kina. Omkring 2 000 personer beräknas vara smittade, skriver flera medier.
Nästan hälften av börsbolagen i DI:s klimatindex kommer att trappa upp rapporteringen av sina utsläppt, enligt en enkät. 45,8 procent av de 94 företagen som tillfrågades lovar att senast nästa år rapportera för fler scope än i dag. Bara knappt 13 procent uppger att man inte kommer att redovisa fler siffror än i dag.
MQ:s hållbarhetsansvariga Petra Pettersson säger till tidningen att börsbolagen har ett gediget ramverk för årsredovisningar, men att man behöver ett liknande för hållbarhetsredovisning.
DI:s granskning i höstas visade att inte ens en tredjedel av de 124 börsbolag som redovisar sina utsläpp gör det i de tre scopen som GHG-protokollet föreskriver.
Hela fordonsindustrin är pressad att ställa om så att de klarar de skärpta utsläppsregler som EU inför nästa år, säger Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau till SvD Näringsliv.
– De måste i massiv skala få ut hybrider och det har påverkat lönsamheten rejält för industrin, säger han.
Vissa beräkningar pekar på att de globala fordonsjättarna kan få upp emot 1 500 miljarder kronor i böter om de inte når målen, skriver SvD.
Tidningen tar också upp att Daimler som Audi meddelat att de ska minska sin personal markant de närmaste åren.
Den amerikanske finansministern Steven Mnuchin säger nu att hans uppmaning till klimataktivisten Greta Thunberg att studera ekonomi var menat som ett skämt, rapporterar Bloomberg.
– Jag sa det mest på skoj, säger Mnuchin.
Vid Världsekonomiskt forum i Davos tidigare i veckan sa Mnuchin bland annat att Thunberg borde plugga ekonomi på college innan hon säger åt honom och andra världsledare hur de ska handla.
Thunberg svarade å sin sida att det ”inte krävs någon collegeexamen för att förstå att vår kvarvarande kolbudget på 1,5 grader inte är förenlig med pågående subventioneringar av och investeringar i fossila bränslen”.
Donald Trump sa till sin tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton att han ville att stödet till Ukraina skulle vara fortsatt fryst tills dess att landet bistått med en utredning av Demokraterna och Joe Biden, skriver New York Times. Tidningen har kommit över ett utkast till en kommande bok av Bolton där Trump knyter Ukrainabiståndet till utredningen av sin rival.
Utkastet ger en bild av vad Bolton kommer lägga fram om han kallas att vittna i riksrättsrättegången mot Trump i senaten. Bolton har tidigare sagt att han kan tänka sig att förhöras.
Trump sparkade John Bolton som nationell säkerhetsrådgivare i september förra året.
Trots tre dagar av anklagelser har Demokraterna inte kommit i närheten av att bevisa att Donald Trump gjort något fel. Det var budskapet när Pat Cipollone som leder presidentens försvar i den pågående rättegången på lördagen intog senaten.
– Tvärt om tror vi att när ni får höra fakta så kommer det stå klart för er att presidenten absolut inte gjorde någonting fel, sa han till de samlade senatorerna, skriver TT.
Han målade också upp bilden av att hela processen är ett sätt för Demokraterna att svartmåla presidenten inför det kommande valet. Att avsätta Trump genom riksrätt under ett valår skulle kunna skapa ett ”mycket farligt” prejudikat, varnade Cipollone, enligt Reuters.
Senatens rättegång i riksrättsåtalet mot Donald Trump går under lördagen in i nästa fas. Efter att den demokratiska åklagarsidan under 24 timmar fördelade på tre dagar lagt fram sina anklagelser mot Trump ska Trumps advokater ägna lika lång tid åt att försvara honom, skriver Reuters.
Under lördagen kommer dock bara ett kortare anförande att hållas, de tyngsta argument kommer att sparas till i början av nästa vecka.
Samtidigt visar tittarundersökningar att intresset bland tv-publiken svalnat. Under torsdagen följde 7,8 miljoner tittare rättegången, en nedgång med 29 procent jämfört med tisdag eftermiddag då den inleddes.
Efter att både USA:s finansminister Steven Mnuchin och president Donald Trump försökt övertala sina kollegor i Storbritannien om att välja bort kinesiska Huawei av säkerhetsskäl trappade även utrikesminister Mike Pompeo upp kampanjen på söndagskvällen.
”Storbritannien har ett monumentalt beslut framför sig om 5G”, skrev han på Twitter.
Boris Johnsons regering väntas på tisdag meddela att Huawei får en begränsad roll i det brittiska 5G-nätet, skriver bland andra Financial Times. Enligt tidningens källor kan regeringen besluta om ett tak för hur stor marknadsandel telekombolaget kan få i landet.
Trots konflikterna kring Huawei och digitalskatt är brexitminister Stephen Barclay övertygad om att Storbritannien och USA kommer att nå ett handelsavtal efter brexit. Det sa han till BBC:s ”The Andrew Marr Show” på söndagen.
Det avgörande är att Vita huset vill få till ett handelsavtal med britterna, menade Barclay.
– Så ja, det finns frågor kring 5G, men beslutet är Storbritanniens, sa brexitministern i programmet.
Donald Trump har svartlistat Huawei av säkerhetsskäl och krävt att andra länder väljer bort den kinesiska telekomjätten i 5G-utbyggnaden.
Starkare förtroende bland konsumenter och i industrin väntas i veckans makrodata, vilket kommer att ge stöd för kronans uppåttrend. Det skriver Nordeas ekonomer Martin Enlund, Andreas Steno Larsen och Joachim Bernhardsen i ett veckobrev.
Enligt ekonomerna har konsumentförtroendet underpresterat kraftigt under Stefan Löfvens socialdemokratiska regering. ”En ny statsminister – eller en ny regering – skulle sannolikt vara goda nyheter för kronan”, skriver de.
Nordea-ekonomerna noterar också att politiska kommentatorer spekulerar i att Löfven ska lämna sin post i vår. ”Vi förblir dock försiktiga kring kronan på grund av den fortsatt dystra utsikten för europeisk tillväxt”, skriver de.
Då och då dyker det upp uttalanden om att kronan är undervärderad mot euron och dollarn just nu. Men för att kunna dra sådana slutsatser måste man veta vad kronans långsiktiga växelkurs är – och det är i sin tur ett teoretiskt resonemang, skriver SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman i rapporten Ögat.
”Misstanken är därför att många av dessa uttalanden snarare utgår från var växelkurserna låg för några år sedan eller var kronan har handlat historiskt, vilket riskerar att leda till fel slutsats”, skriver ekonomen.
Hon skriver vidare att SEB använder olika modeller för att bestämma den långsiktiga växelkursen. Och utifrån detta har banken kommit fram till att kronan är undervärderad med 10–15 procent mot dollarn och 8 procent mot euron.
USA:s finansminister Steven Mnuchin fick lära sig den hårda vägen hur han bör prata om den amerikanska valutan, skriver Reuters. Vid en föreläsning i London på lördagen berättade han om sina oförsiktiga kommentarer 2018 om att en svagare dollar var bra för USA, vilket fick valutan att rasa.
– För två år sedan i Davos nyste jag och sa något som jag trodde var helt lugnt och plötsligt blev marknaderna galna, sa han till åhörarna enligt nyhetsbyrån.
Han tillade att han stöder en stabil dollar, men att det får räcka med den kommentaren.
Centern anser att Moderaterna överger borgerligheten när de gör gemensam sak med V i den ekonomiska politiken.
En av C:s viktigaste punkter i januariavtalet, ingångsavdraget, stoppas i och med M:s uppgörelse med V om budgeten.
– Det är tråkigt att höra att Moderaterna accepterar vänsterretoriken. Det är stora belopp man hade kunnat sänka arbetsgivaravgiften med, säger C:s vikarierande partiledare Anders W Jonsson i kvällens Agenda.
Svantesson säger att M överhuvudtaget inte gillat förslaget om ingångsavdrag och att det är centerpolitik, inte borgerlig politik.
– Jag märker ingen kritik från dig över att vi har en regering som tappat kontrollen. Att vi har den sämsta statsministern i modern tid, säger Elisabeth Svantesson.
Oppositionspartiernas drag med ett gemensamt budgetförslag innebär 7,5 extra miljarder till välfärden. Men de pengarna räcker inte menar V-ledaren Jonas Sjöstedt.
– Vi skulle behöva minst 10 miljarder bara i år och mer nästa år. Man måste se över de stora skattesänkningarna, säger Sjöstedt till SVT Västerbotten. Partiledaren medverkade under lördagen på en manifestation för bättre välfärd i Umeå.
I veckan blev det klart att budgetförslaget från M, KD och V har en riksdagsmajoritet eftersom SD kommer att rösta på förslaget. Kravet om 10 välfärdsmiljarder har framförts av V:s Ulla Andersson flera gånger.
