Större pensionsutbetalningar när ekonomin tillåter det. Detta ”historiska beslut” har den blocköverskridande pensionsgruppen enats om. Omni Ekonomi reder ut hur dagens och framtida pensionärer påverkas.
På motsvarande sätt som bromsen ger lägre utbetalningar i svåra tider, införs en ”gas” som ger mer pengar att fördela när det finns överskott i pensionssystemet. Det är pensionsgruppen överens om efter att länge ha stött och blött frågan och nu enats om alla detaljer.
Argumentet är ökad rättvisa: Pensionärer ska inte bara ta smällen när den gemensamma potten pengar krymper, i händelse av exempelvis börsras. De ska också få skörda frukter av växande tillgångar i goda tider.
”Det handlar om en liten pusselbit som har saknats i pensionssystemets tiotusenbitarspussel”
Ett så kallat balanstal, som visar hur pensionssystemet mår ekonomiskt, avgör om det gasas eller bromsas i utbetalningar.
Allt över 1 innebär att tillgångarna är större än skulderna i pensionssystemet, vilket öppnar för större utbetalningar. Men det finns ett men.
För att undvika ryckighet mellan sänkta och höjda pensioner har gränsen för gasen satts till 1,15. Det krävs ingen blomstrande högkonjunktur för att uppnå det. Exempelvis var balanstalet 1,17 vid senaste årsskiftet, enligt Pensionsmyndigheten.
– Tidigare har man diskuterat 1,10. Det är bra att man höjt den. Men det finns fortfarande en uppenbar risk för att man i goda år gasar ut för mycket pengar, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, till DN.
Gränsvärde för balanstalet har satts med viss marginal för att undvika ryckighet
En hundring extra i månaden för en typpensionär som i dag får 15 000 kronor i månaden, enligt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes (M) räkneexempel.
Den exakta summan är individuell och baseras på de pensionsrätter som samlats ihop under yrkeslivet. All pensionsgrundande inkomst som tjänats ihop ger pensionsrätter, som sätts av till den allmänna pensionen. Ju längre yrkesliv och högre lön, desto mer pengar.
Pensionsgruppen lyfter fram att gasen ger ökade skillnader mellan den som arbetat ett helt yrkesliv och den som inte arbetat alls.
I futtigaste laget, men bättre än inget. Så kan reaktionerna från pensionärsorganisationer sammanfattas.
SPF Seniorerna menar att gränsen för balanstalet är onödigt försiktigt satt, och att pengatillskottet inte räcker på långa vägar.
– Det är helt otillräckligt med någon hundralapp mer i månaden när pensionärerna efterfrågar tusenlappar för att kunna gå runt, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, i en kommentar.
PRO ifrågasätter samtidigt varför de nya reglerna inte införs omedelbart.
– Vi hinner dö innan det blir några pengar, säger ordförande Åsa Lindestam i ett pressmeddelande.
En arbetsgrupp inom riksdagen som värnar den reform från 1990-talet som lagt grund för pensionssystemet som det ser ut i dag. Sedan 2023 är alla riksdagspartier representerade då även Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ställt sig bakom uppgörelsen. Gruppens existens brukar motiveras med att pensionssystemet kräver långsiktighet och enighet.
Den 1 januari 2027 träder de nya reglerna i kraft, enligt tidsplanen. Men eftersom gasen förutsätter överskott i pensionssystemet kan det dröja längre än så innan pensionärer tar någon notis.
Förslaget ska ut på remiss innan det läggs fram till riksdagen i mars. Där väntas det röstas igenom med ett rungande ja, eftersom förslaget har förankrats och tagits fram av samtliga partier.