”Snabb kronförstärkning – men finns mer att hämta”

Den förstärkning som den svenska kronan har upplevt hittills i år har till och med överraskat experterna. Mycket talar för att det finns ännu mer att hämta, skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

”Det här positiva kronscenariot bygger dock på att Riksbanken också framöver avstår från tankar på att sänka den svenska styrräntan och att global riskaptit inte kollapsar”, skriver han.

Den förstärkning av kronan som inleddes under våren har fortsatt under sommaren. Kronan gynnas när förtroendet successivt återvänder till de finansiella marknaderna efter massiva stöd från finanspolitik och centralbanker. Kronförstärkningen har till och med gått så snabbt att vi har tvingats justera upp våra optimistiska kronprognoser mot viktiga valutor som euron och dollarn.

Kronans värde brukar ofta mätas med ett handelsviktat växelkursindex, KIX-index. Det indexet består av kronans växelkurs mot 21 andra valutor som har betydelse för svensk utrikeshandel. Sedan kronan var som svagast i mitten på mars i år har den stärkts med drygt 8% mot dessa valutor.

Faktum är att om man jämför med årsskiftet så är kronan starkare mot samtliga 21 valutor i indexet. Det är med andra ord en bredbaserad kronförstärkning som har skett sedan i våras och som har tagit den till den starkaste nivån på mer än två år.

Det finns flera skäl till varför kronan stärks nu, men förstärkningen ska nog främst ses mot bakgrund av att kronan har varit rejält svag under de senaste åren.

Ett skäl är att låga svenska räntor har medfört att det under flera år har varit dyrt att valutasäkra mot ett flertal viktiga valutor och i synnerhet mot dollarn. Samtidigt har kronan trendmässigt försvagats sedan 2012. Det har därför varit rationellt för svenska företag och finansiella institutioner att ha en stor valutaexponering.

När covid-19 krisen slog till i februari i år hade den situationen redan börjat svänga runt till följd av Riksbankens två räntehöjningar i december 2018 och december 2019, samtidigt som också den amerikanska centralbanken hade börjat dra ned sin styrränta. Covidkrisen snabbade dock på processen rejält och på kort tid föll räntorna i omvärlden rejält och ligger idag nära den svenska räntenivån.

Som brukligt försvagades kronan också tidigare i år när covid-19-utbrottet orsakade panik på världens börser. Svenska exportörer och finansiella aktörer befann sig plötsligt i en väldigt gynnsam situation med stor valutaexponering, en kraftigt undervärderad krona samtidigt som kostnaden för att valutasäkra på kort tid föll rejält.

Gissningsvis har allt fler dragit nytta av den förmånliga situationen för att köpa kronor för att minska valutaexponeringen. Sannolikt är det här ett viktigt skäl till den snabba kronförstärkning som skett de senaste månaderna.

Trots att kronan redan har stärkts en hel del är vår bedömning att den fortfarande är långsiktigt undervärderad mot flera viktiga valutor som euron och dollarn och ska kunna stärkas ytterligare framöver. Gissningsvis ska kronans växelkurs mot euron kunna falla från dagens nivå runt 10,30 ned till en bit under 10 kr i början på nästa år.

Likaså räknar vi med att dollarn ska försvagas ytterligare så att kronans växelkurs mot dollarn faller från cirka 8,70 ned mot 8,00 under samma period.

Även om vi känner oss ganska säkra på riktningen så är timingen alltid en osäkerhetsfaktor.

Det här positiva kronscenariot bygger dock på att Riksbanken också framöver avstår från tankar på att sänka den svenska styrräntan och att global riskaptit inte kollapsar på samma sätt som i mars, för då kommer vi antagligen att se den omvända utvecklingen för kronan igen.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.