Storbanker är mindre beroende av kundernas inlåning för att kunna låna ut. Och många sparkunder är ovilliga att byta bank trots dåliga villkor. Det är några av förklaringarna till att sparräntorna inte höjs i samma takt som boräntorna, säger experter till Omni Ekonomi.
– Fler bankkunder behöver visa sitt missnöje genom att aktivt byta bank, säger Schibsteds sparekonom Sharon Lavie.
Det kan bli en förändring om kunderna börjar flyttade sina pengar till andra aktörer som erbjuder högre ränta, menar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.
Hon betonar att inte ha onödigt mycket pengar på sparkontot med tanke på höga inflationen.
– Försök se till att det bara är den mest nödvändiga bufferten och pengar som ska användas snart, säger hon.
Not: Omni Ekonomi är en del av Schibsted-koncernen.
”Det finns nog flera anledningar till varför sparräntorna dröjer något. Vissa banker är mer beroende av inlåningen för att kunna låna ut pengar vilket gör att dessa aktörer snabbare höjer sparräntorna. En annan orsak är att Riksbankens minusräntan varade i fem år och de flesta banker valde att inte införa negativa sparräntor under den perioden. Det gör att det byggts upp en viss fördröjning när nu ränteläget skiftat så kraftigt på så kort tid.”
”De skulle nog göra det om de märkte att kunderna började flyttade sina pengar till andra aktörer som erbjuder högre ränta. Det är viktigt att vi använder vår konsumentmakt och markerar eventuellt missnöje genom att byta bank.”
”Det kan finnas olika anledningar, en är att de helt enkelt kommer undan med ett sådant beteende då konsumenterna av okunskap eller av rädsla för att det är för krångligt inte byter bank. Den andra anledningen kan vara att stora banker ofta får in kapital på flera olika produkter och inte är i lika stort behov av kundernas inlåning för att kunna låna ut.”
”Det är nog bara en tidsfråga när ränteläget gradvis normaliseras på en generellt högre nivå än det vi vant oss vid under det senaste decenniet.”
”Flera aktörer har redan höjt sparräntorna, men då främst på fasträntekonton. Jag tror att det i och med Riksbankens besked kan komma mindre justeringar uppåt, även på vanliga sparkonton. Håll utkik efter den bästa räntan och så länge det finns insättningsgaranti och fria uttag är det bara att flytta. Det är enklare än du tror!”
”Fler bankkunder behöver visa sitt missnöje genom att aktivt byta bank. Som kollektiv har vi mer makt än vad vi tror. Jämför sparkonton och flytta ditt sparkapital dit du får högst ränta.”
”Sparkontot är inte placeringsalternativet för den som söker avkastning på sina pengar, det är pengar som oftast behöver placeras på börsen. Däremot bör grundplåten i privatekonomin, buffertsparandet, alltid ligga på sparkontot och då behöver man inte fokusera för mycket på varken ränta eller inflation eftersom pengarna först och främst är där för tryggheten.”
”Det viktiga just nu är att inte fastna på sparkonto med pengar som egentligen har en längre sparhorisont och skulle kunna utsättas för mer risk. För att veta det gäller det att du vet mer om vad du ska använda pengarna till. Fundera på det – och försök se till att det bara är den mest nödvändiga bufferten och pengar som ska användas snart som ligger på sparkonto.”
”En låg eller ingen ränta på sparkonton i kombination med hög inflation betyder att dina pengar tappar i värde över tid. Sparkonton ska främst användas i två syften, att ha sin buffert för det fall man snabbt behöver tillgång till sitt kapital utan att riskera ett värdefall likt det vi sett senaste året på börsen.
Det andra ändamålet är andra kortsiktiga sparmål som infaller de närmaste tre åren, som till exempel julen, semester, födelsedagar, en ny dator eller liknande. Långsiktigt sparande har bättre potential att få avkastning över tid på börsen. Därför bör du i första hand inte till exempel spara till pensionen och barnen (beroende på hur långt det är kvar tills pengarna ska användas) på ett sparkonto.”