Cannabisbolaget Aurora Cannabis aktie faller med över 10 procent i under fredagen efter att att ha släppt siffror över första kvartalet nästa år.
Siffran som gav investerare kalla fötter var försäljningen som sjönk med 24 procent, jämfört med kvartalet innan.
”Dessa tidigare misslyckanden gör mig upprörd”. Så säger Ericssons vd Börje Ekholm i ett pressmeddelande om att telekomjätten nått en förlikning med amerikanska myndigheter kring korruptions- och mutanklagelser.
Ericsson kommer att betala drygt 1 miljard dollar i böter.
– Att nå en uppgörelse med de amerikanska myndigheterna gör det möjligt att avsluta detta kapitel i vår historia, säger Ekholm.
Han säger också att Ericsson nu kan ”gå vidare och bygga ett starkare bolag”.
Ericsson kommer att hålla en telefonkonferens vid 09.30 på lördagen.
En oberoende observatör ska övervaka hur Ericsson följer reglerna under det kommande tre åren. Det är en del i bolagets överenskommelse med amerikanska myndigheter. Det är också Ericsson som kommer att anlita observatören.
Totalt gör förlikningen att Ericsson får betala 1,06 miljarder dollar – motsvarande ungefär 10,1 miljarder. Ericsson skriver i ett pressmeddelande att beloppet ”täcks fullt ut av den avsättning om SEK 11,5 miljarder som togs i tredje kvartalet 2019”.
– I slutändan kan vi bara vara framgångsrika om vi befäster en kultur av etik och regelefterlevnad, säger Ericssons ordförande Ronnie Leten.
Ericsson har gått med på en förlikning med amerikanska justitiedepartementet i utredningen av korruptions- och mutanklagelser. Den svenska telekomjätten kommer betala 1 miljard dollar i böter. Det framgår av ett pressmeddelande enligt Direkt.
– I dag har den svenska telekomjätten Ericsson erkänt årslånga kampanjer av korruption i fem länder för att förstärka greppet om telekommunikationsmarknaden, säger åklagaren Geoffrey Berman.
Under torsdagen rapporterade Bloomberg att en förlikning var nära och skrev då att bötesbeloppet skulle hamna i linje med Ericssons tidigare avsättning och uppskattning på 1,2 miljarder dollar.
Världsbanken borde sluta låna ut pengar till Kina, anser USA:s president Donald Trump enligt Reuters.
Utspelet kommer dagen efter att världsbanken beslutat om ett femårigt låneprogram till Kina värt 1–1,5 miljarder dollar.
”Varför lånar världsbanken ut pengar till Kina? Kan det här vara möjligt? Kina har gott om pengar och om de inte har det så producerar de bara nya. Sluta!”, skriver Trump på Twitter.
Världsbanken menar att deras utlåning till Kina minskat drastiskt.
Ett handelsavtal är nära, bedyrar Donald Trumps ekonomiske rådgivare Larry Kudlow.
– Det är sannolikt närmare än det var i mitten av november, säger han under fredagen enligt CNBC och tillägger att parterna inte satt upp någon deadline.
– Men faktum är att den 15 december är ett väldigt viktigt datum i fråga om tullar.
Det han syftar på är det amerikanska hotet om att införa 15-procentiga tullar på kinesiska varor till ett årligt värde av 165 miljarder dollar. Tanken är att de ska införas den 15 december.
Utspelen från Kudlow fick ingen kännbar effekt på handeln på Wall Street.
Kina ska slopa tullarna på delar av importen av sojabönor och fläskkött från USA, rapporterar Reuters.
Samtidigt vill USA att Kina lovar att köpa betydligt mer amerikanska jordbruksprodukter. Förra året handlade kineserna amerikanska jordbruksprodukter för 8,6 miljarder dollar.
USA vill att den ekonomiska rivalen i öster åtar sig att köpa jordbruksprodukter för 40–50 miljarder dollar per år, enligt Wall Street Journal.
Oro inför brexit gör att investerare i London satsar på guld. Under det tredje kvartalet köpte de guld från Australien för 34 miljarder kronor, skriver TT och lägger till att det är en ökning med hela 1 400 procent på årsbasis.
– Det är inte överraskande om britterna köper mer guld inför brexit. Det verkar vettigt, säger Dirk Baur, ekonomiprofessor vid University of Western Australia, till TT.
Han säger vidare att guld kan skydda investerare mot valutaförändringar.
Tittarna tyckte att premiärminister Boris Johnson tog hem debatten mot Labourledaren Jeremy Corbyn som utkämpades i går kväll – men bara med nöd och näppe. Det enligt en undersökning som YouGov gjorde direkt efter sändningen. 52 procent av tittarna ansåg att Johnson vann, medan Corbyns siffra landade på 48 procent.
På frågan om vem som uppfattades som mest statsmannamässig fick premiärministern bättre resultat, men Corbyn klarade sig bättre än Johnson gällande pålitlighet och kontakt med väljarna, skriver SVT Nyheter.
Boris Johnson och Torypartiet går mot en klar seger i nyvalet nästa vecka och kommer troligen att få egen majoritet i underhuset. Den bedömningen gör partiföreträdare för både Torypartiet och Labour enligt Bloomberg.
Framför allt ser Johnsons löften om att äntligen få brexit slutfört ut att ha vunnit gehör hos vanligtvis Labourtrogna väljare i norra England.
Partiföreträdarna gör bedömningen att majoriteten kommer att bli mellan 20 och 35 mandat.
Trots att 2019 varit ett starkt börsår finns det mer att hämta. Det tror åtminstone Lannebo Fonders förvaltarduo Charlotta Faxén och Peter Lagerlöf. I en uppdatering skriver de att de är ”försiktigt positiva till börsen” och att de räknar med en fortsatt uppgång de närmaste månaderna.
Största hotet mot en börsuppgång är om samtalen mellan handelskrigande USA och Kina skulle bryta samman.
Söderberg & Partners är inte lika optimistiska och ”förespråkar en försiktigare hållning till aktiemarknaden genom en svag undervikt”, skriver investeringsstrategen Dick Ingvarsson i senaste veckoanalysen.
60 procent av Nordnets mer aktiva investerare tror att Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 ska gå ner, skriver nätbankens investeringscoach Alexander Gustafsson i ett blogginlägg.
Han har gått igenom hur investerarna positionerat sig i börshandlade produkter och mätt andelen som har en lång respektive kort position.
”Intressant nog har exponeringen mot nedgång haft majoritet över hela året. Det har varit en dålig affär då OMXS30 är upp mer än 20 procent sedan årsskiftet”, skriver Gustafsson.
Världsekonomin står inför en återhämtning under andra halvan av 2020, spår UBS Global Wealth Management. Bankens investeringschef Adrian Zuercher säger till CNBC att optimismen bygger på att spänningarna mellan USA och Kina kommer att avta samt på fördröjda effekter från återinsatta centralbanksstimulanser.
Han tror vidare att det finns goda möjligheter att få handelsavtalets första del på plats och att bara det kommer att hjälpa ekonomin att återhämta sig.
Världsbanken har beslutat att förnya ett femårigt låneprogram till Kina som innebär att världens andra största ekonomi kommer att få låna 1–1,5 miljarder dollar årligen till låga räntor fram till juni 2025.
USA motsätter sig beslutet och finansminister Steven Mnuchin har protesterat mot Världsbankens beslut, som dock inte är underällt veto. Det rapporterar CNBC.
Men det är inte bara Vita huset som är kritiskt mot Världsbanken. Ordföranden i senatens finanskommitté Charles Grassley skräder inte orden:
– Världsbanken ska inte använda amerikanska skattepengar för att ge lån till rika länder som kränker sina medborgares mänskliga rättigheter och försöker dominera svagare länder antingen militärt eller ekonomiskt.
Anställda på Arbetsförmedlingen fortsätter att säga upp sig, rapporterar DN. Uppsägningarna sker samtidigt som framtiden är oviss för myndigheten i samband med den planerade reformen. De sista två veckorna i november sa 144 personer upp sig.
Orsaken till att många väljer att lämna Arbetsförmedlingen är de anser att omorganisationen gått för långt för att den ska kunna bromsas. 1 600 personer har sagts upp under året – och nästintill lika många har lämnat myndigheten självmant.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger att miljöpartiet kommer göra vad de kan för att hitta en lösning när det gäller Vänsterpartiets hot att avsätta arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
– Det sista Sverige behöver nu är att kastas in i politisk osäkerhet, säger han, enligt Direkt.
Nu vill han att partierna ska lyckas hitta kompromisser och säger att det är alla partiers ansvar att situationen löser sig.
Statsminister Stefan Löfven (S) riktar stark kritik mot Vänsterpartiet efter misstroendehotet mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
– Det är huvudlöst, säger han till Aftonbladet.
Löfvens kommentar kom efter ett internt möte på S-högkvarteret på Sveavägen i Stockholm.
Löfven menar att V:s agerande kastar ut Arbetsförmedlingen i total osäkerhet.
Regeringspartierna, C och L arbetar nu med att svara på det bud, som Löfven kallar det, som M och KD kommit med, skriver TT.
Investerare och analytiker jublar över fredagens oväntat starka jobbrapport i USA, skriver Bloomberg.
TD Ameritrades marknadsstrateg JJ Kinahan konstaterar att läget nu tillåter Federal Reserve att göra just det man sagt sig vilja göra, det vill säga luta sig tillbaka och följa utvecklingen.
Bryn Mawr Trusts investeringschef tror att synen på marknaden och den bredare ekonomin är på väg att skifta från ”synkroniserad global inbromsning till global stabilisering”.
En av reaktionerna var en tydlig kronförstärkning mot euron, vilket SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist lyfter.
”Svenska kronan gillar onekligen riskaptit. Tacka USA:s jobbmarknad för delvis återvunna kronmuskler under fredagen”, skriver han på Twitter.
Den amerikanska sysselsättningen ökade över förväntningarna, visar färska arbetsmarknadssiffror.
Sysselsättningen steg med 266 000 nya jobb i november, högt över prognosen på 180 000.
Arbetslösheten landade på 3,5 procent. Under oktober var arbetslösheten 3,6 procent och inför prognosen hade analytiker väntat sig att arbetslösheten skulle ligga kvar på samma nivå.
Analytiker förutspår att minst 180 00 nya jobb skapades i USA i november månad. Det skriver Reuters och CNBC i analyser inför regeringens månatliga jobbrapport som släpps under fredagen.
Ekonomerna i Dow Jones enkät uppskattar att antalet kan bli så högt som 187 000. Jefferies chefsekonom Ward McCarthy tar i ännu mer:
– Jag tror att det blir 215 000 och den stora grejen kommer vara att den negativa effekten av GM-strejken vänds till en positiv, säger han till CNBC och förutspår att enbart industrijobben kommer att öka med 50 000.
Enligt Reuters kommer Arbetsmarknadsdepartementets rapport även att visa på stabila löneökningar och en arbetslöshet i närheten av 50-årslägsta.
Efter den kinesiska ambassadören Gui Congyous utspel om ekonomiska sanktioner bekräftar nu UD att ett möte om handel och ekonomi ställdes in i ”mitten av november”. Det rapporterar Göteborgs-Posten.
”UD söker nu nya datum att kunna genomföra nästa möte”, skriver departementet i ett mejl.
Samtidigt försöker regeringen få grepp om vad hotet kan innebära i praktiken, skriver TT. Saken undersöks via kanaler i Peking. Men än så länge har det inte kommit några officiella signaler därifrån.
– Jag hoppas att vi ska klara ut det senast i början på nästa vecka, säger utrikesminister Ann Linde (S) och beskriver handelsrelationen med Kina som viktig:
– Det är stor tillväxt och handlar om massor av jobb.
Bakgrunden till konflikten är kulturminister Amanda Linds deltagande vid utdelningen av PEN:s Tucholskypriset till Gui Minhai den 15 november.
Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, säger i en intervju med Göteborgs-Posten att han har en tydlig uppfattning om vad roten till problemet i relationen med Sverige är.
– En del av er är självgoda, nedlåtande och blandar er i kinesiska inre angelägenheter, säger han.
I intervjun riktar han vidare bland annat kritik mot svenska medier och regeringen, som Gui Congyou menar är för kritiska mot Kina.
Gårdagens uttalande av Kinas ambassadör i Sverige är en tydlig eskalering av hotet mot Sverige. Det anser Björn Jerdén som leder Utrikespolitiska institutets Asienprogram.
Bakgrunden är de kinesiska protesterna mot att kulturminister Amanda Linds deltog vid Pen Internationals prisutdelningen till den fängslade svenskkinesiske bokförläggaren Gui Minhai.
På torsdagen sa Kinas ambassadör till Göteborgsposten att inte bara kulturutbytet utan även handelsrelationerna kommer att påverkas.
– Kultur är en sak, ekonomi en helt annan. Att ambassadören säger det här helt öppet är en tydlig signal, säger Björn Jerdén till Svenska Dagbladet.
Kinesiska investeringar i Sverige har det senaste decenniet landat på över 60 miljarder kronor. Detta samtidigt som den svenska exporten till Kina stadigt ökar, enligt TT.
