Gruppen som fortfarande är skeptiska till Tesla består av sargade investerarlegendarer och trista revisorstyper, skriver investeraren Karl-Mikael Syding i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

”De missar att Musks geni aldrig hade med teknik att göra utan med viral marknadsföring och förmågan att förtrolla massorna och driva upp aktiekursen”, skriver han.

Det är fascinerande att studera marknadspenetrationsgrafer (så kallade S-kurvor) över hur snabbt olika teknologier och produkter har nått maximal spridning genom tiderna. Vi känner alla till de historiska vinnarna: elden, hjulet, elektricitet, telefon, radio, bilar, tv, persondatorer, Microsoft Windows, spelkonsoler, mobiltelefoner, internet, Google, Facebook, Snapchat, TikTok.

Det går snabbare och snabbare för dem som lyckas sprida sig viralt, det vill säga exponentiellt, medan förlorarnas hopp dör lika fort. Det finns inga tvåor i 20-talets kamp om S-kurvan, och det är varje entreprenörs och investerares, ja faktiskt allt levandes, dröm att hitta nästa virala succé tidigt.

Det är denna strävan som gett oss t.ex. Theranos, WeWork, Tesla, Enron samt förstås Fortnite, Apple, Netflix och Amazon.

Alla företag på en fri och kapitalistisk spelplan hoppas på maximal viral spridning till en i praktiken monopolliknande situation, med skalfördelar inom tillverkning och distribution – inklusive ett starkt varumärke och hög kundtrohet.

Just nu tänker jag framför allt på tre företeelser som lyckats med detta: coronaviruset 2019-nCoV, QE, samt Tesla. Alla har snabbt uppnått ett slags monopol i form av kognitivt utrymme. Dessutom uppvisar dessa dubbel exponentialitet, tack vare synergistisk samverkan.

2019-nCoV har en effektiv och gratis produktions- och distributionsapparat som tack vare samhällets singulära fokus på finansiella risker erhållit oproportionellt stor uppmärksamhet.

Det har i sin tur banat väg för ökade stimulanser i form av i stort sett kostnadsfritt digitalt penningtryckande, inte minst non-QE. De virtuella högarna med viralt producerad valuta letar sig vidare in i en allt smalare grupp aktier med positivt momentum. I denna grupp ingår Tesla.

Genom genial marknadsföring har den här lilla stagnerande förlustmaskinen, där strömhoppen av personer i ledningsroll får Theranos att se pålitligt ut, lyckats kapa åt sig en varumärkeskännedom i nivå med Coca Colas.
De få Tesla-skeptiker som finns kvar är legendariska men sargade investerarlegendarer som David Einhorn, Steve Eisman, Jim Chanos – trista revisorstyper som kräver tillväxt eller vinster för att vilja investera. De missar att Musks geni aldrig hade med teknik att göra utan med viral marknadsföring och förmågan att förtrolla massorna och driva upp aktiekursen.

Även om Teslas fundamentala värde efter skulder var noll på kurs 200, så kan det vara 30 miljarder dollar om företaget tar in 40 miljarder i en emission på dagens kursnivåer (695). Och vem vet, kanske kan Tesla med de pengarna någon gång i framtiden ta fram en lönsam och viral produkt.

Tesla måste ju för den nuvarande verksamheten där företaget säljer 100-lappar för 95 kronor styck, utan tillväxt, håller inte så länge till. Det är precis lika kittlande som visionen att något av de små noterade biotechforskningsbolagen kanske kan det. Optimister har i vilket fall roligare!

Bakgrund | Karl-Mikael Syding

• Pensionerad hedgefondförvaltare. Investerare på egen hand i dag. Driver flera poddar.
• Var vd och förvaltare för den framgångsrika hedgefonden Futuris inom Brummer & Partners. Efter 20 år som analytiker och förvaltare lämnade han sitt jobb.
• Skriver om olika bolag och börs och marknad varannan tisdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.