Hittills är veckans nedgångar på Stockholmbörsen närmast mekaniska, fria från panik och tycks ha varit en allmän flykt från risk över hela linjen, skriver Placeras Fredrik von Schantz i en kommentar. Men nedgången har potential att utvecklas till en värre börskris, menar han.

”Skräcken brukar komma först efter att börsen rasat kraftigt under minst ett par dagar, och då rör sig kurserna mer volatilit”, skriver han.

DN:s Dan Lucas menar att marknadsaktörerna har svårare än vanligt att förutspå vad som kommer att hända, vilket kan leda till överreaktioner med kraftiga svängningar på börserna.

”Det här kommer vi att se rätt mycket av de kommande veckorna”, tillägger han.

Kan Bernie Sanders, som fått en gyllene start i Demokraternas primärval, stå upp i en kamp mot president Donald Trump när det verkligen gäller? I en analys listar Washington Posts Philip Bump argument som talar för både Sanders och Trump.

Sanders fördel är att han enligt undersökningar har större stöd än Trump i stater som Michigan och Pennsylvania. Å andra sidan visar andra siffror att stödet totalt sett ”bara” är på samma nivå som Hillary Clinton hade för fyra år sedan.

”Trumps seger gick inte att förutspå i februari 2016, men han vann ändå”, skriver Philip Bump som ännu inte vågar spå vem som skulle vinna en sådan kamp.

The Atlantics Elaine Godfrey har noterat att det verkar finnas en viss lucka mellan Sanders budskap om ”Medicare for all” och det faktum att många av hans supportrar tror att en sådan reform kan vara svår att få igenom.

Kan det kanske innebära att Sanders anpassar sitt budskap om han faktiskt blir Demokraternas kandidat? frågar hon sig.

Om coronaviruset covid-19 får större spridning är det inte alls säkert att det är rätt metod att stänga ner hela städer och att förbjuda resor, skriver James Hamblin i en analys i The Atlantic.

Om forskarna framöver lyckas få fram ett vaccin bör botemedlet snarare var det motsatta, skriver han. Han menar att fler länder då måste visa på en öppenhet så att vaccin och skyddsmasker på ett effektivt sätt kan skickas mellan jordens alla hörn. Tanken om att vissa områden i världen inte kommer drabbas måste överges, menar han.

”Sjukdomen måste ses som allas problem.”

DN:s Amina Manzoor konstaterar att spridningen nått en ny fas nu när länder som Iran, Italien och Sydkorea drabbats – utan någon klar koppling till Kina. Hon är ändå hoppfull kring att skadorna ska kunna begränsas och blickar tillbaka drygt ett decennium.

”Den så kallade svininfluensapandemin 2009 blev till exempel mindre dödlig än en vanlig influensasäsong i världen, delvis på grund av de åtgärder som vidtogs.”

Virusskräcken kombinerad med de reella effekterna på den globala ekonomin är tillräckligt stora för att aktiemarknaden måste sänka försäljnings- och vinstförväntningar rejält för första kvartalet. Det skriver Realtids Claes Folkmar i en kommentar efter måndagens börsslakt. Vinstvarningar lär följa och oavsett om man får virusutbrottet under kontroll eller inte är ”skadan redan skedd”, menar han.

Virusutbrotten i Sydkorea och Italien kommer att begränsa redan lövtunna leverantörskedjor ytterligare, skriver Placeras Karl Lans. ”Globala storbolag som Apple, Samsung och Volkswagen kommer att drabbas hårdare än marknaden först trodde”. Han noterar att paniken till slut tog över börserna och att marknaderna nu spår att centralbanker världen över sänker räntorna för att dämpa konjunkturnedgång.

Enligt DN:s Hans Strandberg är det ingen börskrasch vi ser, trots att dagens tapp på 4,3 procent på Stockholmsbörsen var det största sedan brexitomröstningen.

”Vid en krasch handlar det om en betydligt mer desperat handel: många vill sälja, få vill köpa och aktievärdena sjunker”, skriver han och noterar att börsen trots allt fortfarande är upp tvåsiffrigt sedan nyår.

Indexfonder är rejält underviktade i riskkapitaljätten EQT som mer än fördubblat aktiekursen sedan börsdebuten förra året. Därför kan aktien fortsätta utvecklas starkt på kort sikt, konstaterar Nordea i en färsk analys, skriver DI.

Det krävs tre veckor av köpande för att fonderna ska få upp EQT-innehaven till indexvikt, enligt analysen. Nordeas rekommendation är alltjämt att behålla aktien.

Michael Bloomberg var kvällens stora förlorare, fastslår flera amerikanska medier i sina analyser om primärvalsdebatten i Las Vegas.

National Reviews politiske reporter Jim Geraghty skriver att de andra kandidaterna tycktes glada över att få gadda ihop sig mot Bloomberg och lyfter bland annat Elizabeth Warrens anklagelser om sexism:

”Bloomberg såg totalt oförberedd ut på detta och kunde bara framhäva att han haft många kvinnliga anställda som inte stämt honom.”

Den förre New York-borgmästaren har inte debatterat på elva år, vilket märktes, skriver Washington Posts politikreporter Aaron Blake.

”Han framstod som väldigt teknokratisk och bröt sällan in för att försvara sig. I stället verkade han hoppas på att de tuffa perioderna i debatten skulle gå över. Men de fortsatte.”

CNN:s politikreporter Chris Cilizza skriver att den som tjänade mest på Bloombergs utsatthet var Bernie Sanders:

”Med all uppmärksamhet riktad mot Bloomberg... kunde Sanders köra sina ’greatest hits’ som gett honom ledningen.”

Frågetecknen kring höjningen av reporäntan i december lär växa efter dagens SCB-statistik som visar oväntat svag inflation i januari. Det skriver DI:s Felicia Åkerman i en analys.

Då hördes kritiska röster mot beslutet med hänvisning till inbromsande konjunktur. Nu kan kritikerna även påpeka att Riksbanken höjde precis innan inflationen föll brant.

Pekka Kääntä för ett liknande resonemang i en makrokommentar på Placera:

”För Riksbanken blir det här givetvis ett pedagogiskt problem att hantera”.

Mycket talar för att Riksbanken kommer tvingas till nya nedjusteringar av sina inflationsprognoser, enligt Kääntä.

Veckans skörd av makrostatistik kan bli en plåga för Riksbanken, skriver DI:s Viktor Munkhammar. Det gäller en ny mätning av inflationsförväntningar samt KPIF-inflation för januari och SCB:s arbetslöshetssiffror för samma månad.

”För samtliga dessa tre statistikserier är sannolikheten för sämre utfall än Riksbanken räknar med större än den för bättre”, skriver Munkhammar.

Även om statistiken överraskar rejält negativt ska det mycket till för att minusräntan kommer tillbaka, lyder hans slutsats.

I en makrokommentar fokuserar Placeras Pekka Kääntä på onsdagens inflationssiffror som enligt honom kan bli en rysare. Både för Riksbanken och svenska kronan.

Senare i veckan väntar även Riksbankens penningpolitiska protokoll.

Säkerhetskonferensen i Münchens styrka är också dess svaghet. Under 48 timmar samlas värdsledarna på samma ställe och under 48 timmar koncentreras alla världskriser dit, skriver Matthias von Hein i en analys i Deutsche Welle.

Dit hör konflikten mellan Iran och USA och utrikesministern Javad Zarif kritiserade som väntat Washington och meddelade att samtal med USA är uteslutna så länge inte sanktionerna mot Iran lyfts.

Judy Dempsey på utrikespolitiska tankesmedjan Carnegie Europe skriver om talen från Slovakiens president Zuzana Caputova och Frankrikes president Emmanuel Macron.

”Macrons syn är att Europa behöver strategiska ambitioner, Caputovas att Europa måste försvara sina värderingar”, skriver hon.

Det handlar om värden som demokrati, frihet och tolerans – utan dem hade Caputova inte kommit till makten. Det är ett viktigt påpekande för att förstå de östliga medlemstaterna, menar Demspey och lyfter fram hur Ungern och Polen verkar för att försvaga rättstaten och medias oberoende.

När primärsvalskampen nu går vidare till mer diversifierade delstater tror många att Joe Biden kommer prestera bättre och Pete Buttigieg sämre – det eftersom Biden är mer populär bland svarta och latinamerikanska väljare. Det är en förenklad förklaringsmodell, skriver Perry Bacon Jr i en analys i 538 Politics.

”Vi ska inte överdriva de antagandena eller dra förenklade slutsatser”, skriver Bacon Jr, som menar att delstaterna är olika även på flera andra sätt.

Den amerikanska politikreportern Andrew Feinberg tar ett större grepp om den amerikanska demokratin i en analys i The Independent. Flera experter han har talat med menar att höstens val kan bli det sista fria valet i USA. Det eftersom Donald Trump ökat sitt inflytande inom områden som en president traditionellt sett har hållit sig borta ifrån, som den amerikanska maktdelningsprincipen och rättsprocesser.

”Det är inte som att vi inte varnades”, skriver Feinberg.