Den jättelika räddningsfond som EU-kommissionen föreslår bryter flera tabun. Det skriver Ferdinando Giugliano i en analys för Bloomberg.

För det första ökar den kraftigt summan som EU-kommissionen kan låna upp på finansmarknaden. För det andra föreslås krisstödet till störst del vara bidrag, vilket står i kontrast till EU:s räddningsfond ESM som bara erbjuder lån.

Martin Sandbu skriver för Financial Times att de som hoppats på ett ”hamiltonskt ögonblick” för EU blir besvikna. Begreppet syftar på när USA:s finansminister Alexander Hamilton år 1790 banade väg för amerikanska centralbanken vilket bidrog till ett mer federalt styrt USA.

Sandbu påpekar att EU inte tar över några nationella skulder och att den ökade upplåningen är en engångshändelse.

Wall Street Journal gör en liknande parallell i en osignerad analys med rubriken ”Europa söker sitt hamiltonska ögonblick”. Men det faktum att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen valts av EU-ledare och inte av folket, gör planen svårare att sälja in, enligt tidningen.

Kina har hamnat i en ovanlig position, skriver CNN:s James Griffiths om att landet nu godkänt de kontroversiella nationella säkerhetslagarna i Hongkong. Trots att omvärlden anklagar Kina för att ha misskött virusutbrottet har landet en starkare position än många av de rivaler som nu kämpar mot smittan. Det ger en unik möjlighet till framryckningar på flera fronter: Sydkinesiska havet, Hongkong och gränsen mot Indien, samtidigt som retoriken mot USA och Taiwan trappas upp.

Tidskriften The Diplomats redaktör Shannon Tiezzi analyserar USA:s besked om att Hongkong inte längre är att betrakta som autonomt. ”Tillkännagivandet har enorma konsekvenser, men dess faktiska inverkan är än så länge oklar”, skriver hon. Utrikesminister Mike Pompeos ordval stakar inte ut vilka konsekvenserna blir framåt, utan kan ses som en skarp varning.

EU-budgeten räcker inte särskilt långt om syftet är att hindra skenande arbetslöshet och bryta en ond ekonomisk cirkel som kan suga med sig hela kontinenten. Den analysen gör DN:s Carl Johan von Seth.

Länderna i den ”sparsamma fyran” – Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna – vill också att återhämtningspaketet ska vara ett lån.

”För länder som Spanien, Italien och Grekland är det lite som att erbjuda någon som drunknar en simlektion”, skriver Carl Johan von Seth.

Dagens Industris Viktor Munkhammar menar att förslag om gemensamma lån och bidrag aldrig hade kommit så långt om britterna varit kvar i EU och att unionen nu tar de första stegen mot en finanspolitisk gemenskap.

”Det lär skynda på det val som för Sverige tornar upp sig i horisonten: svexit eller EMU”, skriver Viktor Munkhammar.

Twitters val att för första gången faktagranska USA:s president Donald Trump innebär en ”konstig situation”, säger SVT:s korrespondent Stefan Åsberg i Morgonstudion.

– Då angriper man den person som överlägset betytt mest för bolaget. Ingen har betytt så mycket för Twitter som Donald Trump, säger han.

Företaget har länge varit under hård press att markera mot Trump och tar nu ett steg man länge varit motvillig till, skriver Washington Posts Henry Farrell.

”Varför nu? Det kan vara så att man känner att ta det här bråket nu än att riskera att bli indraget i en tvist om valresultatet i november”, skriver han.

Politico noterar att Twitters val att börja faktagranska gör att man särskiljer sig från Facebook.

”Det kan sätta Twitter i en svårare situation än konkurrenten”, skriver man.

Boris Johnsons nära rådgivare Dominic Cummings lär inte avgå, skriver Sky News politiska kommentator Beth Rigby. Men att han åkte på en lång bilresa trots regeringens avrådan kommer ändå få effekter för Cummings, som hjälpte den brittiska premiärministern att vinna ett val genom att måla upp en bild av ”eliten mot folket”.

”Många kommer att tolka hans agerande som att han är del av en elit som inte behöver följa reglerna”, skriver hon.

The Telegraphs Steve Bird landar i precis samma slutsats som Rigby, nämligen att många oroar sig för att det finns ett regelverk för befolkningen – och ett annat för de mäktiga män och kvinnor som skriver lagarna.

The Independents kolumnist Tom Peck använder sig – i vanlig ordning – av satiren. Han menar att Cummings är så otroligt smart att han lyckas tolka budskap som ”lämna inte ditt hem av något skäl” som att det är okej att lämna hemmet.

”Den smartaste mannen som någonsin har existerat”, skriver Peck.

Kinas åtdragna tumskruvar mot Hongkong är ett sätt för president Xi Jinping att flytta fokus från obekväma frågor om hur han hanterat coronaviruset, skriver Financial Times Tom Mitchell i en analys.

Genom det omtvistade lagförslaget, som ger Kina utökade befogenheter i Hongkong, kan Xi elda igång nationalistiska känslor på hemmaplan. Att det riskerar att försämra Kinas ekonomi genom sämre relationer med USA behöver han inte bry sig så mycket om, skriver Mitchell.

Lagförslaget innebär bland annat att yttrandefriheten och självständigheten i Hongkong blir kraftigt kringskuren. Detta hotar stadens roll som det finansiella centrumet i Asien, skriver New York Times Rick Gladstone.

”Det fria informationsutbytet som har varit av yttersta vikt för Hongkongs ekonomiska framgångar kan vara i fara – det är negativt för de många globala företag som har sina Asienkontor i Hongkong”, skriver han.

Kinas plan på en ny nationell säkerhetslag i Hongkong är det största ingreppet på områdets frihet sedan avtalet om ”ett land, två system” kom på plats 1997. Det skriver Washington Post i en analyserande text.

En sådan lag kommer att förändra allt, fortsätter tidningen, som menar att det är ett hårt slag mot de demonstranter som i månad efter månad har fyllt gatorna för att protestera mot Kinas ökande inflytande.

Nu lär protesterna fortsätta, men möjligtvis med lägre styrka än tidigare. En ökad risk att bli gripen och att smittas av det nya coronaviruset kan sätta stopp. Max åtta personer får träffas åt gången i Hongkong.

Det har varit tufft under coronapandemin för många av de aktivt förvaltade Sverigefonderna, enligt Morningstars fondstatistik. Swedbanks utdelningsfond High Dividend har gått ner 26 procent och en annan förlorare är specialfonden Nordea Alfa som är ner 21 procent.

“Här hade spararen fått se sina pengar falla mindre i värde om man istället satsat på en vanlig och betydligt billigare indexfond”, skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt till Fonder Direkt.

Men det finns också ljusglimtar. Fonden Consensus Sverige Select hade vid i stängning i tisdags avkastat 3,8 procent sedan årsskiftet.

”Faktorer att hålla koll på är om förvaltare byts ut eller om fonden ändrar inriktning”, skriver Dagens Industris Hans Bolander i en kommentar.

Betydelsen av Kinas relation till Afrika stärks när flera länder i väst kritiserar landet för dess roll i coronapandemin. Det skriver CNN:s Jenny Marsh i en analys. Bland annat gav president Xi Jinping stort utrymme åt kontinenten i sitt tal inför WHO tidigare i veckan. Xi lovade kinesisk hjälp åt Afrika att bygga 30 sjukhus, att skapa en nationsöverskridande hälsoorganisation och stöd med vaccin till överkomligt pris när ett sådant finns tillgängligt.

En analys, som tidigare har publicerats i Foreign Policy, slår fast att framtiden tillhör Asien, men inte nödvändigtvis Kina. ”Ett post-pandemiskt kallt krig har brutit ut mellan USA och Kina, men båda är ideologiska förlorare”, skriver James Traub.

Varken den liberala världsordning som USA bibehållit sedan andra världskriget eller Kinas auktoritära styre kommer gå vinnande ur coronakrisen. Det kommer däremot asiatiska demokratier som bygger på kollektiv disciplin och tilltro till staten, som Taiwan och Sydkorea, att göra, menar Traub.

Donald Trumps hot om att frysa stödet till WHO är en tidsinställd bomb, skriver Politicos hälsoreporter Sarah Wheaton.

Även om alla medlemsländer på tisdagen enades om en oberoende utredning av Världshälsoorganisationens hantering av pandemin är inte det samma sak som att det ska ske omedelbart, skriver hon.

”Alla vill granska WHO:s svar – men Trump är den enda som vill börja redan nu”, skriver Wheaton.

CNN:s Rob Picheta och Jessie Young skriver i en analys att om Trump genomför hotet lär det mötas av en global kör av fördömanden.

”USA kommer även att lämnas utan tillgång till WHO:s resurser i sin kamp mot viruset, samt utan något att säga till om när det gäller hur WHO arbetar”, skriver de.

Trumps hotbrev gav Kina en enkel öppning att utnyttja WHO-mötet till att framställa Kina som den globala ledaren i kampen mot viruset, skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski.

”På så vis har Trump gjort ett nytt självmål”, skriver han.