Bolånen blev något billigare hos Stabelo, Skandia, Danske Bank, Compricer och Ålandsbanken under maj. Det visar Privata Affärers genomgång av den genomsnittliga tremånadersränta som kunderna betalar.

Ålandsbankens snittränta sjönk mest med 9 punkter till 1,42 procent. Bland övriga sänktes den med mellan 1 och 3 punkter.

Landshypoteks kunder betalade minst för sina bolån med snitträntan 1,33 procent följt av Stabelo och Hypoteket med 1,34 och 1,35 procent, enligt Privata Affärer.

Sedan 2015 tvingas bankerna varje månad att publicera sina snitträntor på bolån.

Förhandla din boränta genom att boka en tid på kontoret med din bankrådgivare. Det är Söderberg & partners sparekonom Joakim Bornolds tips.

– Jag tror att många kollar via bankens nättjänst vad de kan få för ränta men det kan skilja rejält mellan det automatgenererade svaret på nätet och bankrådgivarens, säger han i en intervju med SvD Näringsliv.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet kommer med tre argumenttips; ”Jag är beredd att byta bank.”, ”Jag är en stabil kund” och ”Jag är en lönsam kund”. Varav hon utnämner det första av dem som det överlägset bästa vapnet.

Riksbanken är tydlig med att den vill hålla nere räntorna. Det i kombination med svaga ekonomiska läget talar för att boräntorna inte kryper uppåt särskilt mycket, framförallt inte på längre löptider. Det skriver Nordeas chefsekonom Annika Winsth i bankens senaste boränteprognos.

Tremånadersräntan väntas ligga kvar kring 2,30 procent fram till december 2021, vilket är så länge prognosen sträcker sig. Räntan på bolån med löptider på två och fem år spås bli något högre under perioden.

”Räntan på tre månaders löptid är redan idag högre än på lite längre löptider och den skillnaden kan komma att ökat något framöver om bankerna väljer att kompensera för stigande finansieringskostnader”, skriver Winsth.

Trots att det blivit dyrare för bankerna att låna pengar under coronakrisen har flera av dem ännu inte dumpat över kostnaden på bolånekunderna, skriver SvD Näringsliv.

Landshypotek har i stället sänkt räntan på de bundna bolånen.

– Då bolånet ofta utgör en stor del av hushållets utgifter är det naturligt att göra en översyn av villkoren hos sin nuvarande bank, säger Landshypoteks affärschef Catharina Åbjörnsson Lindgren till SvD.

Privata Affärers genomgång visar att de flesta bankernas snitt på tremånadersräntorna under mars ändrades inom intervallet 0,1 procent upp eller ner och att snittet ligger på plus 0,03 procent.

Normalt är boräntor pressade i en lågkonjunktur, men om coronapandemin leder till kraftigt stigande riskpremier kan boräntorna också gå upp. Det skriver SBAB i en rapport.

”En situation där boräntorna och arbetslösheten samtidigt stiger är mycket viktig att undvika i detta läge”, skriver statliga bolåneinstutet.

Senaste tiden har räntor på bostadsobligationer, som finansierar utlåningen, stigit markant. Men än så länge är de lägre än för ett år sedan, noterar SBAB.

Huvudprognosen är dock att boräntorna för alla löptider i princip står stilla det närmaste året. Sedan väntas en svag uppgång i räntor, framförallt med lägre bindningstid.

Det finns inte någon anledning att stressa upp sig och binda räntan på bolån, säger Avanzas sparekonom Johanna Kull till Aftonbladet. Hon menar att Riksbankens besked i dag med all tydlighet visar på låga räntor åtminstone fram till 2023.

– Lägg till att vi senaste åren fått en ökad konkurrens på bolånemarknaden vilket minskar bankernas möjligheter att smyghöja räntan, säger hon.

Även Nordnets Frida Bratt drar samma slutsats och menar att hushållen kan hålla sig lugna. Om det ändå skulle hända någonting på bolånemarknaden så tror Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, att det snarare går åt motsatt riktning.

– Skulle jag gissa är det lite mer sannolikt att de sänker än höjer under de här tre åren.

Skandiabanken höjer nu bolåneräntorna för sina samtliga bindningstider. Det framgår av ett pressmeddelande.

Bland annat höjs räntan för ett bolån med tre månaders bindningstid med 19 punkter till 1,28 procent.

– Vi har under senare delen av hösten sett ökade upplåningskostnader och de har fortsatt upp efter Riksbankens räntehöjning i december. Det är därför nödvändigt för oss att göra en justering av våra boräntor, säger bankens vd Johanna Cerwall i en kommentar.

I veckan väntas Riksbanken sätta punkt för minusräntan och höja styrräntan till noll. SvD har frågat sparekonomer hur hushållen ska tänka när deras banker troligtvis hakar på Riksbankens höjningar.

– Det är viktigare att pruta på boräntan och byta bolånebank. Sikta på en ränta under snittet på cirka 1,5 procent. Det kommer göra mer för din största kostnad: bolånet, säger Claes Hemberg till tidningen.

Hembergs bästa tips för att lyckas med bolåneförhandlingen är att byta bank var tredje år. Men han tycker samtidigt att det finns andra saker som har mer betydelse för din ekonomi än låga boräntor.

Det du verkligen kan påverka är din framtida arbetsmarknad, menar Hemberg och tipsar om att söka sig till framtidsnischer som energi och tech.

Avanzas sparekonom Johanna Kull tror att Riksbankens planerade höjning av styrräntan på torsdag inte kommer att påverka boräntorna den närmaste tiden i någon högre grad. Konkurrensen på bolånemarknaden kommer att stävja den utvecklingen, skriver hon på Twitter.

”Med det sagt kommer säkert många aktörer att försöka sig på en höjning”, skriver Kull.

Sparekonomen spår att bankerna höjer räntorna något i samband med Riksbankens besked men att konkurrensen under våren kommer att tvinga ner dem igen.

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.