Normalt är boräntor pressade i en lågkonjunktur, men om coronapandemin leder till kraftigt stigande riskpremier kan boräntorna också gå upp. Det skriver SBAB i en rapport.

”En situation där boräntorna och arbetslösheten samtidigt stiger är mycket viktig att undvika i detta läge”, skriver statliga bolåneinstutet.

Senaste tiden har räntor på bostadsobligationer, som finansierar utlåningen, stigit markant. Men än så länge är de lägre än för ett år sedan, noterar SBAB.

Huvudprognosen är dock att boräntorna för alla löptider i princip står stilla det närmaste året. Sedan väntas en svag uppgång i räntor, framförallt med lägre bindningstid.

Det finns inte någon anledning att stressa upp sig och binda räntan på bolån, säger Avanzas sparekonom Johanna Kull till Aftonbladet. Hon menar att Riksbankens besked i dag med all tydlighet visar på låga räntor åtminstone fram till 2023.

– Lägg till att vi senaste åren fått en ökad konkurrens på bolånemarknaden vilket minskar bankernas möjligheter att smyghöja räntan, säger hon.

Även Nordnets Frida Bratt drar samma slutsats och menar att hushållen kan hålla sig lugna. Om det ändå skulle hända någonting på bolånemarknaden så tror Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, att det snarare går åt motsatt riktning.

– Skulle jag gissa är det lite mer sannolikt att de sänker än höjer under de här tre åren.

Skandiabanken höjer nu bolåneräntorna för sina samtliga bindningstider. Det framgår av ett pressmeddelande.

Bland annat höjs räntan för ett bolån med tre månaders bindningstid med 19 punkter till 1,28 procent.

– Vi har under senare delen av hösten sett ökade upplåningskostnader och de har fortsatt upp efter Riksbankens räntehöjning i december. Det är därför nödvändigt för oss att göra en justering av våra boräntor, säger bankens vd Johanna Cerwall i en kommentar.

I veckan väntas Riksbanken sätta punkt för minusräntan och höja styrräntan till noll. SvD har frågat sparekonomer hur hushållen ska tänka när deras banker troligtvis hakar på Riksbankens höjningar.

– Det är viktigare att pruta på boräntan och byta bolånebank. Sikta på en ränta under snittet på cirka 1,5 procent. Det kommer göra mer för din största kostnad: bolånet, säger Claes Hemberg till tidningen.

Hembergs bästa tips för att lyckas med bolåneförhandlingen är att byta bank var tredje år. Men han tycker samtidigt att det finns andra saker som har mer betydelse för din ekonomi än låga boräntor.

Det du verkligen kan påverka är din framtida arbetsmarknad, menar Hemberg och tipsar om att söka sig till framtidsnischer som energi och tech.

Avanzas sparekonom Johanna Kull tror att Riksbankens planerade höjning av styrräntan på torsdag inte kommer att påverka boräntorna den närmaste tiden i någon högre grad. Konkurrensen på bolånemarknaden kommer att stävja den utvecklingen, skriver hon på Twitter.

”Med det sagt kommer säkert många aktörer att försöka sig på en höjning”, skriver Kull.

Sparekonomen spår att bankerna höjer räntorna något i samband med Riksbankens besked men att konkurrensen under våren kommer att tvinga ner dem igen.

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.

Även SEB stoppar billigare bundna lån, skriver SvD efter att SBAB på morgonen kommunicerat att de höjer räntorna.

Det var bara en månad sedan som både SBAB och SEB lanserade bolånekampanjer med lägre räntor på lån med kortare bindningstid. SBAB hänvisade då till att bankens upplåningskostnader för lån med längre bindningstider hade sjunkit, skriver Direkt.

Efter Riksbankens senaste räntebesked och prognos om en räntehöjning i december har dock marknaden svängt och bankerna har sett sina upplåningskostnader stiga, med lägre marginaler som följd.

”SBAB har som ambition att agera transparent i räntesättningen med en följsamhet mellan bolåneräntorna och upplåningskostnaderna, därav denna höjning av bolåneräntorna”, skriver banken i sitt pressmeddelande.

Från och med i dag höjer SBAB listräntorna för bolån med 1-10 års bindningstid med mellan 0,15 och 0,25 procentenheter. Det berättar banken i ett pressmeddelande.

SBAB uppger att beslutet beror på att deras upplåningskostnader ökat till följd av att Riksbanken håller fast vid en kommande räntehöjning i december då räntan väntas sättas till 0 procent.

Räntan för ett års bindningstid höjs nu med 0,20 procentenheter, treåringen höjs med 0,25 procentenheter medan räntan med bindningstid på fem år höjs med 0,15 procentenheter.

Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg säger att boräntorna kan bli ännu lägre framöver. Anledningen är fortsatt stigande arbetslöshet och låg inflation. Det säger hon till SvD Näringsliv när det återstår drygt två veckor tills Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen lämnar nästa räntebesked.

– Om det ekonomiska läget försämras kan ytterligare penningpolitiska stimulanser leda till lägre bolåneräntor, säger hon.

Stråberg tror att Riksbanken i oktober kommer att lämna räntan oförändrad på minus 0,25 procent och sluta signalera för en höjning. Nästa år väntas Riksbanken sänka räntan till 0,5 procent, enligt Länsförsäkringar.

Den svenska industrin bromsar in rejält enligt Swedbank/Silfs senaste inköpschefsindex. Nedgången riskerar att leda till ökad arbetslöshet, lägre lönehöjningar och dyrare semestrar till följd av ökad kronpress. Det skriver SvD Näringsliv.

Enligt tidningen kan inbromsningen samtidigt innebära positiva effekter för hushållens plånböcker. Boräntorna kan falla och låga räntor i kombination med ökade stimulanser från centralbanker och politiker kan hålla aktiemarknaderna uppe.