Mycket av utvecklingen på bostadsmarknaden styrs av hushållens prisförväntningar. Det säger Hemnets analytiker Erik Holmberg till Nyhetsbyrån Direkt efter dagens siffror som visar att budpremien på bostadsrätter återigen är uppe på 2017 års nivåer.

Han säger att det är den högre budpremien som driver de stigande slutpriserna.

– Det är alltså marknaden och hur pigga köparna är som avgör var slutpriset hamnar. Då blir prisförväntningarna väldigt viktiga, säger han till Direkt.

Budgivningen på bostadsrätter har trappats upp under hösten och särskilt i Stockholm. Det visar nya siffror från bostadssajten Hemnet, rapporterar Nyhetsbyrån Direkt.

I november var budpremien i Stockholms innerstad för första gången sedan hösten 2017 över 10 procent, jämfört med 6 procent för ett år sedan. Efter boprisfallet i slutet av 2017 var budpremien kring noll, det vill säga att bostäderna såldes i snitt för utropspriset.

I hela Sverige var budpremien på bostadsrätter 5,1 procent i november, mot 3,4 procent samma månad i fjol.

Svenska hushåll tror att priserna på bostäder kommer att stiga mer i december månad än de gjorde i november. Det visar SEB:s boprisindikator som Direkt skriver om.

60 procent av de tillfrågade tror på stigande priser det kommande året. Det kan jämföras med 57 procent förra månaden. 17 procent tror på fallande priser, 2 procentenheter mer än förra månaden.

– Nivån indikerar att vi kan få fortsatt stigande bostadspriser in i 2020, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en kommentar.

7 procent av de med helt eller delvis rörlig ränta på sina lån säger att de har för avsikt att binda räntan inom den kommande tremånadersperioden. Förra månaden svarade 8 procent ja på den frågan

Köpivern i oktober kom av sig i november. Huspriserna stod stilla och bostadsrätterna backade 1 procent under månaden, enligt färska siffror från Svensk Mäklarstatistik.

Liza Nyberg, vd vid Svensk Fastighetsförmedling, tror att marknaden kommer få ny skjuts efter årsskiftet.

– Jag tror att marknaden kommer att visa högre tryck igen i januari efter helgerna, säger hon till SvD Näringsliv.

Det var små prisförändringar på bostadsmarknaden i november, även om aktiviteten var fortsatt högre än förra året, enligt ny statistik från Svensk Mäklarstatistik. I Storstockholm och Storgöteborg är priserna oförändrade. I centrala Stockholm steg priserna under november, medan de minskade i Stormalmö och centrala Göteborg.

I Storstockholm ligger nu kvadratmeterpriset i snitt på 57 854 kronor, medan motsvarande siffra för Storgöteborg och Stormalmö är 44 190 respektive 29 988 kronor per kvadratmeter.

Under november såldes 1 procent fler bostäder än samma månad förra året och på helåret är ökningen 4 procent.

Det är acceptabelt om bostadspriserna i Danamark faller med 10 procent, säger bostadsministern Kaare Dyvbad enligt Bloomberg.

Uttalandet kommer samtidigt som några av landets pensionsfonder förbereder sig för att skruva ner värdet på sina tillgångar.

Dyvbad försöker få igenom en lag som förbjuder spekulation med bostäder. Ministern är kritisk mot Blackstone, som han anser köper upp fastigheter för att sedan renovera upp dem och sätta ett pris som yngre inte kan ha råd med.

– Jag kan leva med mindre prisnedgångar eftersom priserna ändå har fördubblats de sista fem åren, säger han.

Priserna på småhus, fritidshus exkluderade, steg med nästan 2 procent under perioden september till november jämfört med föregående tre månader. Det visar ny statistik från SCB.

Jämfört med samma period föregående år steg priserna med 4 procent.

Andelen bostadsägare som känner att de har gjort en bra affär och att deras egen bostad kommer att stiga i värde fortsätter att öka, enligt SBAB:s kvartalsvisa boprisindikator.

På ett års sikt tror 57 procent av hushållen att priset på den egna bostaden kommer att öka. 4 procent tror att det kommer att minska. Det är en ökning från augusti då motsvarande andelar var 53 respektive 6 procent.

Bolånebanken SBAB spår å sin sida stillastående bostadspriser de kommande tre åren.

– Så bostadsägarna är uppenbart mer optimistiska än vi, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Direkt.

Kvadratmeterpriset på enrummare ökar mest i Blekinge, Södermanland, Gävleborg, Jönköping och Jämtland – under de fem senaste åren har det stigit med mellan 70 och 102 procent i de fem länen. Det visar en kartläggning som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har gjort, rapporterar DI.

I snitt har priserna på ettor stigit 22 procent under perioden.

Dyrast i kronor mätt är ettorna i Stockholms län med 72 000 kronor per kvadratmeter – en ökning med 27 procent på fem år, skriver DI.

Även för tvårummare har prisökningen varit brantas i Blekinge, medan bostäder med minst fyra rum har skenat mest i Dalarna.

Det är inte bara i storstäderna som unga människor har svårt att etablera sig med eget hem. Det har blivit svårare för unga att köpa en bostad i hela landet, enligt HSB:s rapport Stängda dörrar.

I rapporten undersöks möjligheten att köpa i 20 svenska kommuner för tre typer av hushåll: en hemmaboende 23-åring, ett par på 27 år och en ensamstående 30-åring med barn. Rapporten är en uppföljning av en undersökning om förutsättningarna för unga 2005–2015.

– Det har tillkommit ytterligare ett amorteringskrav, och bankerna har skärpt sina kvar-att-leva-på-kalkyler. Det slår hårt mot unga och unga familjer, säger Anders Lago som är förbundsordförande på HSB.